Skip to Content

Linnés trädgård i Uppsala har återställts efter Linnés plan från 1745. Här gjorde Carl von Linné vetenskapliga iakttagelser och undervisade studenter. Varje blomma och ört var noga utvald och allt tjänade ett pedagogiskt ändamål. Här fanns växter från hela världen, men också exotiska djur som apor, papegojor och strutsar. Linnéträdgården har öppet fram till slutet av september. Foto: Nya Tider

Carl von Linné

Det finns en man från 1700-talet som särskilt förknippas med växter, växternas namn, djur och natur – Carl von Linné. En svensk vi har all anledning att känna oss stolta över. I dag är han känd över hela världen för sitt system att gruppera växter och även djur, men vägen dit var inte lätt och endast tack vare välvilliga mecenater kunde han ägna sig åt sin passion. Kärleken till naturen hade han utvecklat redan som liten och hans far lät honom sköta en helt egen liten trädgård från fem års ålder.

Publicerad: 3 september, 2016, 18:36

  • Svenska

Läs även

Carl von Linné är en av alla driftiga och strävsamma svenskar som gjort vårt land känt och aktat över hela världen, tillsammans med snillen som Anders Celsius och Alfred Nobel. Linné kom dock inte från någon förmögen bakgrund och han fick utveckla sitt mästerverk Systema Naturae på nätterna efter att han kommit hem från arbetet.

Trots internationellt erkännande dröjde det innan hans verk trycktes i Sverige. Det var inte heller kärleken till växterna som fick honom att ta doktorsexamen och bli anställd som läkare, utan hans högst jordiska kärlek till en välbeställd mans dotter som ville se bevis på att Carl kunde försörja en familj. Så småningom blev det dock både giftermål och medverkan vid bildandet av Vetenskapsakademin.

Egen trädgård vid fem års ålder

I en liten stuga i Småland, en blåsig och regnig vårnatt år 1707, föddes en liten pojke som fick namnet Carl Linnaeus. Hans far, Nils Linnaeus, var präst. Carls mor, Christina, var prästdotter och paret flyttade till prästgården i Stenbrohult, där hon växt upp, när Carl var två år. Nils Linnaeus blev då kyrkoherde. Prästgården hade ett mycket vackert läge intill sjön Möckeln och där kunde Nils ägna sig åt sitt stora fritidsintresse. Nämligen att odla blommor och sköta en trädgård. På den här tiden var det inte så vanligt med prydnadsväxter i trädgårdar. Det var bara i de finare herrgårdarna man kunde se trädgårdar med blommor och buskar.

Carls far odlade inte bara prydnadsväxter. Många växter hade läkande egenskaper. Han var känd i trakten för sin kunskap om hur örter kunde användas för att bota sjukdomar.

Carls intresse för växter började redan när han var i fyraårsåldern. Han var frågvis och fadern tog sig tid och förklarade. Lille Carl lyssnade också intresserat när fadern berättade för folk vad de olika växterna hade för egenskaper. Redan när han var fem år fick han en egen trädgård, som han var noga med att vattna och sköta om. Med en förstående far som delade med sig av sin kärlek till naturen till lille Carl och ett eget brinnande intresse för växter, kunde han här i egen takt utveckla sin begåvning.

Hans föräldrar såg gärna att han skulle utbilda sig till präst som sin far. Men unge Carl upplevde under sin skoltid i Växjö att han var mer intresserad av botanik och medicin. Han brukade ta med sig de andra skolpojkarna ut i naturen och förklara för dem vad de olika växterna kunde användas till. Precis som hans far hade gjort. Han visste exakt vilka örter som skulle användas för att skrämma bort demoner och vilken växt som lämpade sig bäst att använda vid tandvärk. Han fick namnet ”Botanicus” av de andra eleverna. En av hans lärare i Lärdomsskolan var Johan Rothman. Han var även läkare och uppmuntrade unge Carl att studera både botanik och medicin.
– För en läkare är det viktigt att kunna mycket om växter, sade Rothman. Blomkunskap är läkarkunskap!

Medicus och botanicus – intet annat

Under en sjukdomsperiod som han tillbringade hemma i prästgården fick Carl en anteckningsbok av sin far. Den använde han flitigt till att skriva ned och rita sådant som han såg och undersökte i naturen. Det blev så mycket att det till slut blev en liten handskriven bok 1725. Örtabok, kallade han den. Där hade han samlat sina kunskaper om växter som var nyttiga och som kunde bota sjukdomar. Då var han 18 år.

När Carl var 20 år gammal flyttade han till Lund för att studera vid universitetet och bli läkare. Han ”ville bli medicus och botanicus, samt intet annat”, sade han.

Hösten därefter bytte han universitet och flyttade till Uppsala. Där fanns det ett stort bibliotek och en vacker botanisk trädgård. Han hyrde ett billigt rum i Uppsala, gick på föreläsningar och läste böcker på biblioteket. Han vistades ofta i den botaniska trädgården. När han en dag satt där och undersökte och ritade av några tidiga vårblommor, fick han sällskap av en äldre man, som visade sig vara den berömde botanikern och runforskaren Olof Celsius, farbror till Anders Celsius som Celsiusskalan är uppkallad efter.

Denne blev intresserad av Carls stora blomkunskap och erbjöd honom att komma och bo hos honom. Där fick han tillgång till alla böckerna i Celsius bibliotek, vilket var ovärderligt för den unge Carl. Olof Celsius presenterade Carl för den lärde och berömde Olof Rudbeck d.y. Denne anställde Carl som informator åt sina pojkar, vilket innebar att han fick bo och äta gratis. Dessutom fick han lön, femtio daler silvermynt om året.

De åren lärde han sig mycket. Rudbeck var mycket lärd och hade den bästa litteraturen som fanns i både botanik och zoologi. När Rudbeck ansåg att den unge Linnaeus hade tillräcklig kunskap lät han honom hålla botaniska demonstrationer. Det var ovanligt att en sådan ung person tilläts göra detta, och det var många som kom till den första visningen. Det var en vacker vårdag och studenterna lyssnade ivrigt när Carl berättade om blommornas namn och deras nytta. De äldre lärarna blev förvånade över hans stora kunskaper.

Under denna tid arbetade Carl på dagarna och satt långt in på nätterna för att utveckla sina egna idéer. Nu började hans system i hur växterna skulle kunna ordnas att växa fram. Det skulle bestämmas av hur blommorna såg ut inuti, efter deras ståndare och pistiller. Varje växt skulle ha två latinska namn. Det första var ett släktnamn. Det andra var ett artnamn, som skulle skilja den ena sorten från den andra i samma släkt. I dag finns det ingen som har satt större prägel på den biologiska systematiken än vad han har gjort.

Upptäcktsresa till ”de Lappske fjäll”

Hemma hos Rudbeck föddes även ett intresse för att resa till Lappland. Rudbeck hade själv företagit sig en sådan resa och nu ville Carl göra en upptäcktsresa till ”de Lappske fjäll”. För att finansiera en sådan färd, skrev Carl till Vetenskapssocieteten och insisterade på att växt-, djur- och stenriket i Lappland borde undersökas.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

marie.edberg@nyatider.nu

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Sverige köper Patriotrobotar

INRIKESFörsvarsmakten har nu meddelat vilket medeldistansluftvärnssystem som skall köpas in. Valet föll på det amerikanska Patriotsystemet, känt sedan första Gulfkriget. Beslutet får hård kritik från en rad debattörer och från Sverigedemokraterna som hellre ser att det fransk-italienska SAMP/T-systemet köps in, men med svensk målradar. En anledning till valet av Patriot sägs vara att knyta Sverige närmare till USA försvarspolitiskt.

Thomas Jackson har fått rätt om de apatiska barnen

INRIKESLäkaren Thomas Jackson har i över ett årtionde varit aktiv i debatten om ”apatiska flyktingbarn”. Han menade redan från början att det var föräldrarna som orsakade barnens tillstånd och att botemedlet var att separera dem från barnen. Metoden har i tysthet tagits upp av ett vårdhem i Skara ‒ med hundraprocentig framgång. Nu har Jackson stämt Aftonbladets ansvarige utgivare Jan Helin för förtal ‒ ett mål som han planerar att ta hela vägen till Europadomstolen om så krävs.

Lanko Aziz, 30, dömd till livstid för dubbelmord på kriminella

INRIKESMerhawi Aregai, 26, som beskrivs som ledare för det kriminella nätverket Lejonen, och hans vän Yonathan Hector Väänänen, sköts till döds i Kista i mars i år. De båda offren färdades tillsammans med Lanko Aziz i en bil när Lanko ska ha avlossat de dödande skotten från baksätet.

Chockutrensningar i Saudiarabien

UTRIKESKronprins Mohammed bin Salman har beordrat mängder av arresteringar och frysta konton i en historisk utrensning förklädd till korruptionsutredning. Biljonbelopp är på väg att konfiskeras. De drabbade är inflytelserika och förmögna prinsar, ministrar, mediebolagschefer och affärsmän i oljelandets toppskikt. De nu pågående utrensningarna kommer inte bara omvandla ökenmonarkin, utan förändra hela regionen och dess framtid. Att Saudiarabiens främsta allierade är USA och Israel gör att även världen kommer påverkas.

Vems är arvet?

INRIKESMånga äldre svenskar saknar nära anhörig och har inte skrivit något testamente. Vart går deras arv? Den egendom de arbetat ihop genom livet kan mycket väl gå till olika projekt för nyanlända, invandrarföreningar eller RFSL:s lobbyverksamhet.

Rohingya, oönskade immigrant- ättlingar

ANALYSVärldens media har den senaste tiden översköljts av rapporter om en rad övergrepp mot folkgruppen rohingya i Myanmar, eller Burma som landet är mer känt som. Bakgrunden förtigs däremot, liksom att förtryck av minoriteter kan sägas vara normaltillståndet i landet. Burma har sedan en militärkupp 1962 utvecklats till ett socialistiskt helvete med en politik fullt i klass med eller värre än Nordkoreas, där många av de runt hundra etniska grupperna i landet förföljts. Det menar Per Björklund, som själv vistats i närområdet under längre perioder.

Artificiell superintelligens och trollkarlens lärling

BOKRECENSIONNick Bostrom (Nicklas Boström) är professor i filosofi vid universitet i Oxford. Han leder också The Future of Humanity Institute och kan lugnt räknas som en av de viktigaste tänkarna som är verksamma i vår tid. Boken Superintelligence publicerades 2014 och den finns nu i svensk översättning, utgiven av Fri Tanke Förlag.

Esaias Tegnér var en av Sveriges mest uppskattade skalder.

Karl XII och Frithiof – Om prästen, biskopen och skalden Esaias Tegnér

Den 13 november 1782 föddes i Kyrkeruds komministerboställe i By socken i Värmland en pojke som fick namnet Esaias Tegnér. Under sin livstid kom han att bli verksam som präst, bli vald till biskop och, inte minst, hyllas för sina många poetiska verk. Stark fosterlandskärlek präglar hans sånger och dikter och verken ”Svea”, ”Karl XII” och ”Frithiofs saga” gjorde att han blev mycket uppskattad av sin samtid.

Gå till arkivet