Skip to Content

Klostret i Valldemossa. Här fick Frederic och baronessan Aurore husrum, men de var illa sedda och ansågs vara både omoraliska och arroganta. Decembervädret var dessutom inte alls milt och behagligt, och Frederics förkylning blev bara sämre. I dag är klostret en turistattraktion där man bland annat kan beskåda Frederics piano som med stor möda fraktades dit från Frankrike. Foto: Nya Tider
KULTUR

De första turisterna på Mallorca

Många svenskar åker i dagarna till sydligare breddgrader för att förlänga sommaren och bunkra upp med lite välbehövligt D-vitamin. Men hur startade egentligen turismen till de behagliga öarna?

Publicerad: 20 november, 2016, 07:26

  • Svenska

Läs även

”På Mallorca såg jag havet så som jag drömt om det: kristallklart och blått som himlen, mjukt böljande … inramat av den gröna skogen”, säger George Sand i sin bok A Winter in Mallorca (Un hiver à Majorque, 1842).

Det är i november 1838 som Frederic Chopin och hans älskarinna baronessan Aurore Dupin Dudevant alias George Sand kommer till Mallorca med den nya ångbåten från Barcelona. Båten är inköpt för att frakta svin från Mallorca till fastlandet, men tar också några passagerare. Överfarten tar 18 timmar och Aurore klagar över att svinen blir bättre behandlade än passagerarna.

Aurores och Frederics romans började sommaren 1838. Frederic har haft en svår förkylning och blivit rekommenderad varmt och soligt klimat. Avsikten med resan är dock att de två ska få tillfälle att vara tillsammans. Aurore är gift och har två barn. Maken bor i Nohant, men själv umgås Aurore i bohemkretsar i Paris. Paret planerade först att resa till Italien, men en spansk vän föreslog Mallorca för dess goda klimat.

untitled_m502

Frederic Chopin och hans älskarinna, baronessan Aurore Dupin, kom till Mallorca med ångbåt år 1838.

Besöket på Mallorca blir inte vad paret förväntat sig. De uppskattar visserligen naturen, men avskyr befolkningen och hur de blir bemötta. År 1838 är Mallorca ett ålderdomligt bondesamhälle. Turism var okänt. Ön är i själva verket ganska isolerad från omvärlden. Människorna styrs av traditionerna och den katolska kyrkans dogmer. Levnadsreglerna är strikta och tempot långsamt.

När Aurore med de två barnen och Frederic kommer till Palma har de svårt att hitta någonstans att bo. Det finns inte ett enda hotell eller härbärge och det slutar med att de blir inneboende hos en familj. Aurore tycker att det nästan inte finns något att köpa. Folk har bara vad de själva behöver.

Efter en tid får paret hyra ett hus i Establiments, 20 kilometer från Palma. Till en början är de mycket nöjda och glada för huset och omgivningarna, men de klagar ständigt över den usla maten. Vädret är mycket behagligt i november med sol och värme. Sedan Frederic fått dit sitt piano från Frankrike blir han på gott humör, men Aurore klagar över att de fått betala lika mycket i tull som pianot kostat (700 franc) och ytterligare 400 franc för att få ut det ur Palma till huset i Establiments.

Det hela påminner om filmen Pianot av Jane Campion, som utspelar sig i 1800-talets Nya Zeeland, där ett piano ska levereras till huvudpersonen Ada och hamnar på stranden. Något liknande kärleksförhållande utspelar sig dock inte på Mallorca. Och ekonomiskt går det ingen nöd på baronessan.

Aurore är i sin bok oerhört kritisk mot Mallorcaborna. De är ”okunniga och vidskepliga, tror på infektioner och fruktar sjukdom och död. De saknar tillförsikt och hjälpsamhet … de är giriga, själviska och ovänliga mot främlingar.”, skriver hon. ”På mindre än en timma insåg vi att vi inte var välkomna. Vi uppfattades som snobbar och bråkmakare eller som ömkansvärda dumbommar.”

Paret får dock några lyckliga dagar i Establiments. Sedan kommer regnet. I december regnar det som himlen vore öppen och det visar sig att huset läcker som ett såll. Frederic blir sjukare och flera ”värdelösa” läkare kommer från Palma. Rykten börjar gå att han har TBC och ägaren vill bli av med dem. De får då tips om att de kan bo i klostret i Valldemossa. Klostret är stängt och man kan få hyra in sig i munkarnas celler.

Färden dit blir besvärlig på usla vägar, men de blir lyriska över den vackra naturen. I dag betraktas Valldemossa som den vackraste staden på Mallorca och turisterna flockas där. Väl i klostret får de hyra två celler, som tillsammans består av tre vitkalkade rum med tjocka väggar. Köket finns på utsidan, men de lagar inte själva sin mat. Det gör en hushållerska, vilket de är glada över. Bara hon har möjlighet att köpa råvaror och mat till paret.

När Aurore går för att köpa mat får hon nobben och blir tvungen att sända ut hushållerskan. Den första tiden i klostret blir bra och Frederic skriver några av sina vackraste kompositioner, bland annat prelude ”The drop of water”. Han skriver entusiastiskt om Valldemossa. ”Det är den vackraste platsen i världen”.

Vistelsen på Mallorca utvecklas till en sorglig historia då vintern gör sitt intåg. ”Sorgen i mitt hjärta förhindrar varje försök att vara glad. Sjuklingens hälsa försämras stadigt. Vinden tjuter, regnet piskar mot fönstren … Vi känner oss som fångar långt borta från intelligent hjälp och sympati,”skriver Aurore. Frederic beskriver i brev munkcellerna som ”en stor kista i ett dammigt källarvalv”. Den 13 februari 1839 lämnar de Mallorca och Aurore utbrister ”Vive la France!”

Frederic Chopin och Aurore Dudevant betraktas i dag som Mallorcas första turister och trots den fördömande och nedsättande beskrivningen av Mallorcaborna används de flitigt av turistindustrin. Frederic och framförallt Aurore tillhör en urban överklass och förstår sig inte på böndernas livsstil och världsbild. Detsamma, fast omvänt, gäller för de jordnära Mallorcaborna och vad de uppfattar som det omoraliska kärleksparet från Paris. Paret var vana vid uppskattning och respekt, men mötte misstänksamhet och ovilja. De djupt religiösa, konservativa bönderna hade ingen aktning för dessa udda människor, som alla gick klädda i manskläder – även Aurore. Aurores kritiska och arroganta hållning förvärrade situationen och den sociala sidan av vistelsen blev en katastrof.

I dag är allt så annorlunda. Fram till 1950-talet var Mallorca en ganska isolerad ö, där man främst levde på jordbruk och grisuppfödning. På 1960-talet börjar massturismen och ön blev mycket populär tack vare sitt milda klimat och vackra natur. Miljoner turister kommer med charterresor och många har skaffat sig sommarhus eller lägenhet. Allt fler pensionärer väljer att bosätta sig på ön eller att tillbringa vintern här. Vissa charterföretag erbjuder långa vintervistelser.

Aurore och Frederic var konstnärer och med tiden har Mallorca blivit en plats dit konstnärer söker sig för klimatet och naturen – och förmodligen för att de kan umgås i rätt kretsar, vilket inte var Aurore och Frederic förunnat. Deia på västkusten har blivit ett sådant populärt ställe för konstnärer och författare. Den engelske författaren Robert Graves slog sig ned där och lockade hit andra konstnärer. En av dem var Picasso. Staden sträcker sig från kyrkan på toppen av ett berg ner i en ravin. Från Deia är det inte långt till Valldemossa, Mallorcas högst belägna stad.

Mycket har hänt på den gröna ön sedan Spies började med charterresor på 1960-talet och öns popularitet tycks ständigt öka. Men så är den också en av de vackraste öarna i Medelhavet.

Alf Ronnby

alf.ronnby@nyatider.nu

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Bilderbergmötet 2017: Ljusskygg agenda sedan 1954

Bilderbergarna vill i dag gärna ge sken av att gruppen är helt oförarglig och att de inte har något att dölja. I ett halvt århundrade var emellertid Bilderberggruppen så hemlig att inte ens erfarna samhällsbevakare kände till dess existens.

Bilderbergmötet 2017: Globalisterna slår tillbaka?

REPORTAGEEtt antal av världens mäktigaste finansmän samlades den 1-4 juni bakom stängda dörrar tillsammans med politiker och andra makthavare från hela Västvärlden för att diskutera världsutvecklingen – och enligt kritiker, staka ut kursen för densamma. Som vanligt lade de stora massmedierna locket på, som de gjort sedan 1954. Det 65:e Bilderbergmötet hölls på ett lyxhotell bara några kilometer från Vita huset, där ett av ämnena för årets diskussioner sitter på presidentposten.

”Hur många terrorattacker har ni haft i London?”

EUEn polsk parlamentsledamot från det regerande partiet Lag och rättvisa såg till att upplysa sin värd i BBC om det hot öppna gränser innebär.

Globalisterna mot folket

KRÖNIKA

Dans kring majstången och sju sorters blommor

UTRIKES”Små grodorna, små grodorna, är lustiga att se.” Många svenskar har någon gång i livet deltagit i denna traditionsenliga danslek kring en majstång klädd i gröna björklöv på midsommarafton som infaller mellan 20-26 juni – i år den 24:e. Midsommarfirandet är vid sidan av julen den viktigaste högtiden i Sverige och är en hyllning till sommaren, ljuset och växtligheten. Midsommarnatten troddes vara en av de mest magiska.

USA nobbar klimatåtagande

UTRIKESDen 1 juni meddelade president Donald Trump att USA inte längre kommer att stå bakom den frivilliga överenskommelse om klimatpolitik som i svensk media felaktigt kallas Parisavtalet. Det handlar inte om ett formellt avtal utan om en överenskommelse som man kan lämna när som helst genom att inte uppfylla de överenskomna åtagandena.

Framtidens kultur är till höger

OPINION: JOHN OCH LILOU DÜBECK

USA-hegemonins ”chefsarkitekt” död

UTRIKES

Gå till arkivet