Lars Hedegaard.

En andra titt på Muhammeds flickor

I Nya Tider vecka 26 ägnades två artiklar på kultursidan åt Lars Hedegaards bok Muhammeds flickor. Efter en diskussion i redaktionen har vi beslutat att ge läsarna en bredare presentation av boken, där vi också tar till oss de synpunkter som läsare fört fram.

Danske Lars Hedegaards bok Muhammeds flickor är en argumentationsskrift, i vilken författaren mål är att lyfta fram de negativa sidor av den kvinnosyn som många muslimer praktiserar, men som sopas under mattan av det politiska och mediala etablissemanget. Den är ett inlägg i den till stora delar nedtystade debatt som aktualiseras av att många muslimer slagit sig ned i Norden.

I de olika kapitlen avhandlas olika fenomen, som manlig dominans, våldtäkt, tvångsgiftermål, hustrumisshandel, könsstympning och slaveri.

I inledningen av boken poängterar Hedegaard att det inom islam finns många uppfattningar och att islam inte är enhetligt. Han skriver:

Vi måste alltså göra skillnad mellan religionernas idealkrav och i vilken utsträckning de troende uppfyller dessa krav. Å andra sidan skulle det vara högst besynnerligt att anta att kristna, muslimer, judar, sikher, hinduer, buddhister och anhängare av hundratals andra religioner inte låter tron påverka deras beteende.

Han går därefter igenom Koranen och andra av islams skrifter och redovisar metodiskt var muslimer kan finna stöd för kvinnoförtryckande sedvänjor. Han tar också historiska exempel och jämför med andra religioner.

Han påpekar bland annat att Muhammed förbjöd ett värre kvinnoförtryck som föregick honom och att han gav kvinnan rättigheter i ett samhälle där hon varit helt rättslös. Samtidigt gjorde dock den muslimska läran om Muhammeds ofelbarhet att den ordning som Muhammed infört – som var mindre kvinnoförtryckande än det som föregått honom, men fortfarande kvinnoförtryckande i jämförelse med nordeuropeisk tradition – cementerades, och fortfarande ses som religiöst påbjuden av hundramiljontals muslimer.

I de olika kapitlen avhandlas olika fenomen som manlig dominans, våldtäkt, tvångsgiftermål, hustrumisshandel, könsstympning och slaveri.

Som vi redovisat tidigare kan man ha synpunkter på att boken tar upp sedvänjor som har en etnisk eller kulturell grund och som förekommer hos vissa folk vare sig de är muslimer eller inte. Det främsta exemplet är kanske hedersmord. Om det skriver Hedegaard:

Dessa så kallade ”hedersmord” är en sed som går tillbaka till förislamisk tid. Dock har detta nu så djupa rötter i Islams hus att det måste betraktas som en fast beståndsdel av islamisk kultur.

Som stöd för detta citerar Hedegaard bland annat den islamkritiska USA-baserade organisationen Middle East Forum som i en rapport från 2010 kommit fram till att 91 procent av alla dem som begick hedersmord globalt sett var muslimer. Han tar dock nästan uteslutande exempel som är kulturellt betingade, men låter dem ändå representera islam. Han förklarar detta med att den arabiska kulturen haft helt avgörande inflytande på den muslimska. Här hade man önskat att han hållit isär begreppen, men det kanske inte är något man kan kräva av en bok som är en uttalad stridsskrift mot religionen. Det är som sagt ingen objektiv avhandling som Hedegaard skrivit, även om det finns rikligt med källhänvisningar. Boken är en sammanställning av vad författaren ogillar med islam och muslimsk kultur.

Muhammeds flickor kommer säkerligen att tas väl emot av många invandringskritiker, då muslimer är en väl synlig och lätt definierad grupp av invandrare. Det är också lättare att kritisera företeelser som finns beskrivna svart på vitt i en helig bok, än vad det är att kritisera outtalade sedvänjor.

Muslimsk invandring till Europa medför allvarliga problem, här pekar Hedegaard på ett intrång som många européer instinktivt reagerar emot. Islam är ett komplett samhällssystem som därmed konkurrerar med andra samhällssystem. Hedegaard påstår inte att detta är hela problemet, men när man läser Muhammeds flickor får man intrycket av att det är det största problemet.

I en argumentationsskrift som riktar sig mot just islam är detta måhända naturligt, men man hade likväl önskat sig en bättre analys. I sista kapitlet får man snarast intrycket att Hedegaard tror att alla problem med invandringen skulle lösa sig bara islam kunde reformeras och göra upp med det religiösa kvinnoförtrycket.

Det är naturligtvis en grov förenkling. Syrianerna i Södertälje må vara kristna men har likväl ett klantänkande som ger grogrund för en omfattande maffiaverksamhet, och svarta amerikaner är fortfarande grovt överrepresenterade ifråga om våldsbrottslighet – och extremt överrepresenterade när det gäller mellanrasliga brott – nästan 150 år efter slaveriets avskaffande. Uppenbarligen är inte religionen den enda boven i dramat, och alla problem med invandringen är inte islams fel.

Det finns ställen där Hedegaards avsky för islam (inte för muslimer) tar sig överdrivna uttryck. För att ta ett exempel: ”Bland dessa [kristna] länders ursprungsbefolkningar är det ännu inte kutym att mörda fäder som vägrar lämna ut sina 13-åriga flickor till våldtäkt.” Denna extremt motbjudande sedvänja är sällsynt även inom den muslimska världen. Även Hedegaards retoriska fråga om Egypten under president Mursi inte borde ha infört slaveri eftersom Koranen skulle utgöra grunden för konstitutionen är raljerande och inte seriös. Denna underton är tydlig genom hela boken.

På många punkter har dock Hedegaard rätt. Medan det inte precis hör till vanligheterna att kristna gör brännoffer av oxar och getter, trots att det tydligt står skrivet i Fjärde Mosebok att doften behagar Herren, så finns det hundramiljontals muslimer som tolkar Koranen mer eller mindre bokstavligt. En av förklaringarna till detta är att Koranen ses som Guds ord, medan Bibeln ses som Guds budskap förmedlat via felbara människor.

Nu tar dock Hedegaard inte bara upp hur islam fungerar i dag, utan lastar det för hela dess 1400-åriga historia. Det är överlag en taktik som Hedegaard ofta utnyttjar i boken; först påpekar han pliktskyldigt att kristna minsann också begick många våldsdåd mot ”otrogna”, för att sedan rada upp brott som muslimer och deras härskare gjort sig skyldiga till under hela islams existens.

En del påbud inom islam som Hedegaard redovisar påminner om de strikta lagar Sverige hade på 1600- och 1700-talen, med dödsstraff för otrohet och liknande brott. Islams starkare vikt vid Koranens ord gör det svårare att reformera, men är det västvärldens uppgift att diktera enligt vilken kultur andra folk ska leva? Problemet är återigen mångkulturen, där muslimer kommer till våra länder, respektive att västmakterna och de globala företagen försöker påtvinga muslimska länder västerländsk demokrati, normer och konsumtionskultur. Om ett folk eller samhälle vill reformera det sätt de lever på, så bör det ske på deras villkor och i deras egen takt. Att det går visar Turkiets utveckling under Kemal Atatürk. Om det påtvingas utifrån finns stor risk att det blir en motreaktion.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Läs även:

Knyaz Rikards rekonstruktion av Solvagnen från Trundholm. Foto: Knyaz Rikard, montage av Å. Blomdahl med Trundholmsbygden i bakgrunden

Solvagnen från Trundholm återskapad

🟠 KONST Skulptören Knyaz Rikard Högberg har skapat en ny bronsstaty med inspiration från bronsåldern. Han har nu återskapat Trundholmsvagnen eller Solvagnen som den också kal­­las. Vagnen räknas som ett av Danmarks finaste fornfynd. Knyaz Rikard menar att hästen ursprungligen var målad röd och dekorerad med färska blomkransar – en förebild till ”dalahästen”.

Bayeuxtapeten. Förundrade män pekar på en stjärna (stella) som förebådar en olycka för Harald II av England (Harold). År 1066 ägde slaget vid Hastings rum där Vilhelm Erövraren besegrade Harald. Foto: Société Ouest-France/ Jean-Yves Desfoux

Kristna traditioner – att bevara, förklara och försvara

🟠 JULEN Redan kring förra årets luciafirande uppstod en mängd diskussioner och tolkningar av denna så fina och stämningsfulla tradition som inleder tiden inför julhelgen. En politisering med åberopande av inte så sällan falska historiefakta ledde till märkliga tolkningar. Däremot råder det en medialt kliniskt ren tystnad kring julhelgens kristna ursprung – man kal­­lar till och med julen för ”vinterfest”.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Realismens ytterlighet

🟠 Naturalismen i litteraturen Medan realismens författare skildrade verkligheten så som den såg ut, utan försköningar och omskrivningar, hade naturalisterna ytterligare en avsikt. Precis som realisterna skildrade de också verkligheten människor kan leva i, men de gick längre i sina beskrivningar och tog även steget in i den mänskliga naturen.

Pasch och rokokon

🟠 HISTORIA Vid övergången från barocken till rokokon i Sverige på 1700-talet kom den svenske konstnären Lorens Pasch den äldre att spela en betydande roll. Han förde denna konstnärsstil med sig efter att ha inspirerats av den franska rokokon under en vistelse i England.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.