Skip to Content

Rikssalen i Stockholms slott. Denna sal var efter 1755 platsen för de fyra ständernas sammankomster.
KULTUR

Friheten att skriva och trycka – Svenska tryckfrihetsförordningen firar 250 år och möter nya utmaningar

”Jag delar inte din åsikt men är beredd att dö för din rätt att uttrycka den.” Dessa ord tillskrivs (felaktigt) den franske upplysningsfilosofen Voltaire (1694-1778) som 1717 låstes in i fängelset Bastiljen efter att ha kritiserat Ludvig XV i en dikt och fördrevs från Paris för sina skrifter – inte minst för sin häftiga kritik mot religionen. De här orden kan läsas som tryckfrihetens grund och ett viktigt steg för denna frihet togs i Sverige 1766 – i år för 250 år sedan – då tryckfrihetsförordningen infördes.

Publicerad: 29 oktober, 2016, 21:14

  • Svenska

Läs även

Bokmässan i Göteborg hade yttrandefriheten som tema i år, då Tryckfrihetsförordningen fyller 250 år. En svår men nödvändig rättighet, skrev man. Det visade sig dock svårt för Bokmässan att själv leva upp till de principer man precis hyllat. När upprörda vänsterjournalister började klaga dröjde det bara två dagar innan man portade Nya Tider, och det var först på juristernas inrådan man efter många om och men lät nyhetstidningen ställa ut. Så hur gick det egentligen till när tryckfrihetsförordningen infördes och vad betyder den?

Citat urholkat precis som lagen

Det berömda citatet i ingressen brukar tillskrivas Voltaire, men kommer egentligen från författaren Evelyn Beatrice Hall som införde det i en biografi om Voltaire år 1906. Voltaire själv visade sig mind­re förtjust i yttrandefrihet när det gällde en annan stor upplysnings­filosof, Rousseau, som han avskydde. Denne menade att Voltaire orkestrerat förföljelser av honom och till och med ville se honom avrättad.

atelier_de_nicolas_de_largilliere_portrait_de_voltaire_detail_musee_carnavalet_-002_300x338_tn

Voltaire, som hamnade i fängelset Bastiljen för en dikt om Ludvig XV, förespråkade tryckfrihet och hans tankar fick ett stort genomslag i upplysningstidens Europa – inte minst i Sverige.

Sverige tog intryck av upplysningsidéerna från England och Frankrike. Den 2 december 1766 trycktes Kongl. Maj:ts Nådige Förordning, Angående Skrif- och Tryck-friheten. Så löd den officiella, samtida titeln på den första grundlagen om tryckfrihet i Sverige som förbjöd censur – den första i världen. Anledningen till att tryckfrihetsfrågan blev aktuell var att riksdagen ville utkräva ansvar av dem som dragit in Sverige i sjuårskriget, som utkämpades mellan 1756-63, genom att låta trycka de rådsprotokoll som var relevanta för det kriget – handlingar som då, i likhet med riksdagens och kollegiernas protokoll, var hemliga.

I augusti 1766 kom arbetet med den här reformen igång på allvar när ett utkast till förordningen togs fram av tryckfrihetsutskottet för att granskas av Stora deputationen. Förordningen godtogs den hösten genom en omröstning. Prästerna, borgarna och bönderna röstade för, medan adeln motsatte sig § 11 som innebar att ständerna skulle bli tvungna att avrapportera till riksdagen från landshövdingar, kollegier, etc om vad som hänt och blivit gjort inom det egna ansvarsområdet. Dock röstade majoriteten för och så antogs Sveriges första grundlag om tryckfrihet.

Tryckfrihetens begränsningar

En mycket omtvistad fråga under Stora deputationen 1766 var frågan om den teologiska censuren och huruvida den skulle upphävas eller inte. Det tycks dock ha beslutats att den skulle finnas kvar då det står att läsa i tryckfrihetsförordningens § 1: ”Ingen ware tillåtit något skrifwa eller genom trycket utgifwa, som strider emot Wår rätta Tros bekännelse och then rena Evangeliska Läran”. Det här innebar att ingenting som stred emot kyrkan och dess lära fick skrivas och tryckas. Den som ändå gjorde det skulle straffas med att betala trehundra daler silvermynt i böter. Skrifter fick inte heller innehålla ”smädelse emot Gud”.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

sophia.eklund@nyatider.nu

Löfven: ”Svenska kyrkans präster måste viga homosexuella”

SVENSKA KYRKANSvenska kyrkans präster ska tvingas till att viga homosexuella par och Socialdemokraterna kommer inte släppa makten om kyrkan – i alla fall om Socialdemokraterna får fortsätta bestämma efter höstens kyrkoval. Det är några av de besked statsminister Stefan Löfven ger i en intervju med Kyrkans Tidning. Nu hävdar dock statsvetare att Löfven är okunnig om skillnaden mellan präster och statliga ämbetsutövare.

Illegala röstade i USA i högre omfattning än tidigare känt

USAAntalet illegala invandrare som har röstat i tidigare amerikanska val är mycket högre än i tidigare beräkningar, visar en ny studie. Så många som 5,7 miljoner illegala kan ha röstat i valet 2008, som gjorde Barack Obama till USA:s president.

Bilderbergmötet 2017: Ljusskygg agenda sedan 1954

Bilderbergarna vill i dag gärna ge sken av att gruppen är helt oförarglig och att de inte har något att dölja. I ett halvt århundrade var emellertid Bilderberggruppen så hemlig att inte ens erfarna samhällsbevakare kände till dess existens.

Bilderbergmötet 2017: Globalisterna slår tillbaka?

REPORTAGEEtt antal av världens mäktigaste finansmän samlades den 1-4 juni bakom stängda dörrar tillsammans med politiker och andra makthavare från hela Västvärlden för att diskutera världsutvecklingen – och enligt kritiker, staka ut kursen för densamma. Som vanligt lade de stora massmedierna locket på, som de gjort sedan 1954. Det 65:e Bilderbergmötet hölls på ett lyxhotell bara några kilometer från Vita huset, där ett av ämnena för årets diskussioner sitter på presidentposten.

”Hur många terrorattacker har ni haft i London?”

EUEn polsk parlamentsledamot från det regerande partiet Lag och rättvisa såg till att upplysa sin värd i BBC om det hot öppna gränser innebär.

Globalisterna mot folket

KRÖNIKA

Dans kring majstången och sju sorters blommor

UTRIKES”Små grodorna, små grodorna, är lustiga att se.” Många svenskar har någon gång i livet deltagit i denna traditionsenliga danslek kring en majstång klädd i gröna björklöv på midsommarafton som infaller mellan 20-26 juni – i år den 24:e. Midsommarfirandet är vid sidan av julen den viktigaste högtiden i Sverige och är en hyllning till sommaren, ljuset och växtligheten. Midsommarnatten troddes vara en av de mest magiska.

USA nobbar klimatåtagande

UTRIKESDen 1 juni meddelade president Donald Trump att USA inte längre kommer att stå bakom den frivilliga överenskommelse om klimatpolitik som i svensk media felaktigt kallas Parisavtalet. Det handlar inte om ett formellt avtal utan om en överenskommelse som man kan lämna när som helst genom att inte uppfylla de överenskomna åtagandena.

Gå till arkivet