Skip to Content

Kungen deltog. Talet, som han skrivit själv, var präglat av omtanke. Foto: Nya Tider
Estonia

I åminnelse av Estonias offer

På tjugoårsdagen av passagerarfärjan Estonias förlisning den 28 september 1994 hölls en minnesstund på Djurgården i Stockholm för att hedra de 852 personer som omkom.

Publicerad: 9 oktober, 2014, 09:41

  • Svenska

Läs även

Platsen för högtidlighållandet var densamma som för tio år sedan, men något var annorlunda. För första gången blev de anhöriga och överlevande behandlade med respekt. Ett par månader tidigare hade radioprogrammet Kropp och själ skildrat hur sorg kan upplevas olika. En kvinna beskrev sin saknad, och hur hon kommit till ro. Hon gick till graven. En annan kvinna kunde inte försonas med sitt öde. Det som hände hennes anförvant på Estonia höll henne fortfarande kvar i en förlamande sorg.

Jag ringde upp producenten av radioprogrammet och berättade att skillnaden mellan dessa två kvinnors sorg inte var två olika personligheter utan statens vägran att låta en av kvinnorna få en grav. När staten lovade att kropparna skulle bärgas ställde många familjer in sina minnesstunder. Månader av väntan följde. Den 15 december 1994 fick de anhöriga beskedet att inga kroppar skulle bärgas. Hur skulle familj, släkt och vänner ta avsked? Det Etiska råd som fanns teg. Därefter kom jul och nyår. I många familjer har man aldrig kunnat samlas för ett avsked och man har behandlats respektlöst.

Min bror begravdes för en månad sedan. Det var skönt att få träffa änkan, hans son, hans vänner. Jag viskade ett par ord vid kistan. Det fanns en rening inom mig när jag vandrade därifrån. Traumat efter Estonia har däremot aldrig fått ett avslut. Producenten på radion svarade mig att de hade valt bort perspektivet att en av kvinnorna aldrig fått begrava sin nära. I tjugo års tid har media valt bort.

Vid tioårsminnet var jag en av talarna vid de anhörigas egen minnesstund. Inte en enda notis fanns i tidningarna. Så tågade vi till Djurgården. Där stod Styrelsen för psykologiskt försvar som arrangör. Kungen, drottningen, statsministern, talmannen, övriga ministrar och myndighetspersoner satt på första bänk. TV sände direkt. Längst bak stod de anhöriga.

I år skrev de anhöriga till regeringen och frågade hur man tänkte ordna högtidlighållandet. Regeringen svarade att Försvarsdepartementet hade ansvaret. Ointresse och tystnad. Då inbjöd de anhöriga kungen att delta vid minnesceremonin. Han tackade ja.

Solen sken över Djurgården. På kungens högra sida satt ordföranden för Stiftelsen Estoniaoffren och Anhöriga (SEA) Lennart Berglund och jämte honom Henrik S Järrel som är ordförande för riksdagens Estoniagrupp. Försvarsministern Karin Enström fick reda på att man inte lyckats tiga ihjäl minnesdagen och valde att närvara, men nu var det inte hon utan Lennart Berglund som var värd.

Jag hade börjat dagen i Sofia kyrka. Kristina Brandänge, överläkare, präst och psykoanalytiker höll i minnesgudstjänsten. Hon har skapat mötesgrupper där anhöriga och överlevande kunnat träffas. I kyrkan hälsade jag på många anhöriga. Vi hade följe till Djurgården.

Kungen reste sig och gick fram till talarstolen. Han beskrev hur han varit på samma plats tio år tidigare och vilka som då varit där. Det var naturligt för honom, sade han, att han även var närvarande denna dag. För regeringen, Ingvar Carlsson, Carl Bildt, Haverikommissionen och statens myndigheter, var det uppenbarligen inte lika naturligt. De var frånvarande. Kungens tal, som han skrivit själv, var präglat av omtanke.

Under de tjugo år jag har följt denna händelse är det bara Kristina Brandänge och kungen som i sitt ämbete visat takt och stil. Det officiella Sverige valde att inte vara närvarande.

Kungen 2

Kungen höll ett känslosamt tal. Foto: Nya Tider

karin enström 2

Före detta försvarsminister Karin Enström. Foto: Nya Tider

Kungen tillsammans med före detta försvarsminister Karin Enström. Foto: Nya Tider

Kungen tillsammans med före detta försvarsminister Karin Enström. Foto: Nya Tider

anhöriga behandlades för första gången med värdighet. Foto: Nya Tider

Anhöriga behandlades för första gången med värdighet. Foto: Nya Tider

massmedia 28 sep

Massmediaintresset var stort. Foto: Nya Tider

trumpetare 28 sep

En trumpetare fanns på plats under ceremonin. Foto: Nya Tider

Stefan Torssell

Stefan Torssell har sjökaptensexamen och har arbetat som byrådirektör på Sjöfartsverket. Han ingår i riksdagens Estoniagrupp, i en serie om fem delar har han berättat den verkligen historien om Estonias förlisning – tidigare opublicerade fakta som han forskar fram efter flera års intensivt arbete. Torssell är en frisk fläkt i debatten och har bland annat gjort sig ett namn som uppskattad krönikör på sajten Avpixlat, där han som mest haft 20 000 återkommande läsare. Sedan våren 2014 skriver han regelbundet i Nya Tider.
Stefan Torssell

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Mannen bakom påverkansoperationen Greta

Många har förvånats över att Malena Ernmans dotter Greta på kort tid har blivit internationellt ryktbar som talesperson för klimathotslobbyn. Nya Tider kan nu avslöja att det är resultatet av en påverkansoperation som leds av PR-experten Ingmar Rentzhog, med kopplingar till en rad propagandaorganisationer.

Amnesty kräver bostäder för utländska tiggare

INRIKESAmnesty International kräver att den svenska staten förser till­resta romer med bland annat boende. På sociala medier kritiserar många utspelet, och menar att boende för tillresta tiggare inte kan vara Sveriges ansvar. I svar på Nya Tiders frågor hänvisar Amnesty till bland annat FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Sveriges övergångsregering tänker skriva på FN:s migrationsavtal

REPORTAGEDet stormar kring FN:s migrationsavtal Global Compact. Ett tiotal länder har redan förkastat det, men Sveriges regering tänker ställa sig bakom det när det avhandlas vid en internationell konferens den 10-11 december i Marrakech, Marocko. Juridikprofessor Anne Peters påpekar att regeringar gillar gråzonen med sådana ”mjuka lagar”, eftersom de då slipper diskussion och omröstning i parlamentet, men att avtalet ändå kommer att ha inverkan på Sveriges politik.

”Gymnasielagen” utnyttjas för att begå brott

Många av de unga män som har kommit till Sverige som ”ensamkommande” har flera identiteter, vilket gör det svårare för polisen att utreda dem vid brott. Enligt en polis i Västerås finns det en större grupp kriminella med denna bakgrund som rör sig mellan olika städer och begår brott som narkotikahandel och stöld.

Folklig protest mot FN:s migrationsavtal

Söndag den 2 december hölls en demonstration mot FN:s planerade migrationsramverk Global Compact som regeringen vill skriva under den 10 december. Omkring 800 personer hade sökt sig till den partipolitiskt obundna manifestationen på Mynttorget i Stockholm för att visa sitt missnöje. Trots den stora uppslutningen skrevs inte en rad i systemmedia om protesterna.

Rymde från ungdomshem – kidnappade 16-åring

INRIKESNatten till den 17 november kidnappades en 16-årig pojke av fyra gärningsmän. En av kidnapparna är sedan tidigare dömd för mordförsök på en vaktmästare i Malmö och två andra för liknande kidnappningar. Nya Tiders granskning visar att bägge dåden hade kunnat förhindras om man tagit de unga gärningsmannens bakgrund på allvar och vidtagit nödvändiga åtgärder.

Här stormar polisen på 30 november

I samband med fackeltåget och kransnedläggningen vid Karl XII:s staty i Kungsträdgården i Stockholm attackerade polisen demonstranterna. Detta i samband med att någon kastade en fackla mot en kommunistisk motdemonstration.

Invandrare våldtog sin lärarinna

Den invandrade eleven fick extra hjälp av den kvinnliga lärarinnan för att bättra på sina undermåliga betyg, men blev allt mer närgången. Slutligen knuffade han in henne i ett klassrum, låste dörren och våldtog henne. Han har nu dömts till två års fängelse för våldtäkten och ett flertal andra brott. Men eftersom han blivit svensk medborgare utvisas han inte.

Gå till arkivet