Italien avskaffar kontanter

2013 måste alla köp över 50 euro ske elektroniskt. Redan idag är kontantköp över 1 000 euro förbjudna. Resten av Europa står på tur.

Det kontantlösa samhället står inför dörren, och vill inte befolkningen självmant gå över till kortbetalningar, så skall lagar tvinga dem att göra det. Så resonerar den teknokratiska regeringen i Italien, som vill att alla köp över 50 euro från 1 januari 2013 skall ske elektroniskt. Samtidigt beslutade man att i samarbete med landets centralbank utforma åtgärder för att alla betalningar inom en snar framtid ska ske elektroniskt.

Premiärminister Mario Monti är inte folkvald, utan tillsatt av president Giorgio Napolitano att leda en krisregering. Monti är en hängiven marknadsliberal, rådgivare åt storbanken Goldman Sachs och har suttit två perioder som EU-kommissionär. En av hans första åtgärder var att bilda en regering helt bestående av icke folkvalda ministrar; bankirer, diplomater och byråkrater.

Italien EU:s experimentland

Denna krisregering med sina starka band till EU och finansvärlden har börjat genomföra det åtstramningspaket som Bryssel och storbankerna kräver. Förutom det har dock Italien fått bli experimentlandet där man ska prova hur befolkningen reagerar på att kontanter helt förbjuds.

En av teknokratregeringens första åtgärder förra året var att kriminalisera kontantbetalningar över 1 000 euro. Den som bröt mot förbudet riskerade böter på upp till 40 procent av det överskjutande beloppet. Under åren som föregick det har gränsen stegvis flyttats nedåt från 12 500 euro 2008, till 5 000 euro 2010 och 2 500 euro 2011. Att flytta ned gränsen till 50 euro kommer dock att påverka människors vardag på ett helt obeprövat och dramatiskt sätt, spår kritiker.

Mot befolkningens vilja

Kritiker hävdar att de drakoniska åtgärderna är odemokratiska, då de inte har stöd hos befolkningen och kommer att drabba många svaga grupper som redan idag har svårt att använda den nya tekniken. Speciellt nämns pensionärer, som idag utgör 20 procent av landets befolkning och som är ytterst negativa till avskaffandet av kontanter.

Kortbetalningar ska ersätta kontanter. I Sverige är kontanter än så länge inte förbjudna, men svenskar är också de som snabbast övergett kontanter utan tvingande lagar. Mindre än tre procent av Sveriges ekonomi utgörs av kontanter enligt Associated Press, mot sju procent i övriga EU. Bara tvång kan dock få ned kontantköpen till noll procent.

Enligt en opinionsundersökning som citeras i bulgariska Nonstop föredrar fortfarande 38 procent av italienarna mellan 14 och 64 år att betala kontant. Med pensionärerna inräknade blir det en tydlig övervikt till fördel för de vanliga sedlarna och mynten.

Vem tjänar på det?

Argumenten för kontantlösa betalningar handlar om att minska kriminaliteten. Butiksrån och överfall av privatpersoner minskar i takt med att kontanter försvinner. Samtidigt ökar dock bankbedrägerier, skimming av kort och kapningar av användarkonton. Datasäkerhetsföretaget Norton uppger i sin senaste rapport på cyberbrottslighet att brott på internet kostar det svenska samhället 1,4 miljarder kronor årligen.

Den största vinsten är enligt den italienska regeringen att ett system utan kontanter omöjliggör en svart ekonomi. Detta är synnerligen intressant i Italien, ökänt för sin korruption och omfattande skattefusk. En annan fördel som lyfts fram är så kallad terroristbekämpning: tänk att exakt kunna veta exakt var, när och vad varje individ i hela landet köper. Tänk dessutom att helt kunna hindra en oönskad person från att göra inköp, tanka sin bil eller ens äta en bit mat. I en värld med bara elektroniska betalningar kan man på ett ögonblick paralysera vem som helst.

Den som verkligen tjänar stort på kortbetalningar är dock bankerna. En av de starkaste kritikerna mot den nya italienska lagen är Företagarnas konfederation som representerar tusentals företagare inom tjänstesektorn. Man befarar kraftigt ökade kostnader på grund av de höga provisioner som bankerna tar ut på varje transaktion.

Även i Sverige har det inte varit ovanligt att handlare tagit ut fem eller tio kronor extra för köp under hundra kronor, men detta är sedan den 1 augusti 2010 förbjudet i lag. Förbudet gäller dock bara handlarens extraavgift – bankens avgift måste handlaren fortfarande betala, vilket gör att vinstmarginalen snabbt försvinner vid småköp med kort. Enligt de italienska handlarna riskerar det att slå ut många små företagare.

Europa följer efter

Många regeringar i EU ser med spänning på hur experimentet i Italien kommer att falla ut. Kommer folket att acceptera kontantförbudet och den totala övervakning det innebär? Spanien har redan slagit in på samma väg som Italien, i april införde man en begränsning på2 500euro för kontantbetalningar, precis som Italien för förra året. Brott mot lagen straffas med 25 procent av transaktionsbeloppet.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Svenska pensionärer ruineras av ”nysvenskar”

Svenska pensionärer ruineras av ”nysvenskar”

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO Telefonbedrägerier mot äldre tillhör numera vanligheterna i Sverige och det har äntligen blivit uppenbart till och med för de mest politiskt korrekta att det till största delen är invandrade kriminella som ligger bakom det hela. När till och med SVT går ut öppet och låter tittarna få höra rösterna på brottslingarna, utan röstförvrängning och utan att tillrättalägga den numera, i brottssammanhang, klassiska brytningen inser man att sanningen inte längre går att dölja.

Läs även:

Regeringen intensifierar den ekonomiska kampen mot brottsligheten

Regeringen intensifierar den ekonomiska kampen mot brottsligheten

🟠 EKONOMI Det blir alltmer tydligt att brottssyndikaten i Sverige på olika sätt arbetar med aktiviteter som dränerar våra välfärdssystem. I Tidöavtalet aviserade regeringspartierna och Sverigedemokraterna att man skulle ta ett rejält tag mot den organiserade brottslighetens ekonomiska aktiviteter. En viktig del av detta är att riva hinder mot informationsdelning mellan myndigheter, som idag möjliggör bedrägerier och fusk. Flera lagar hindrar myndigheter att agera mot kriminellt utnyttjande av välfärdssystemen och bidrar till enorma onödiga samhällskostnader.

Konjunkturen osäker – olika signaler från olika delar av marknaden

Konjunkturen osäker – olika signaler från olika delar av marknaden

🟠 EKONOMI Den skakiga konjunkturen, ränteläget och den geopolitiska oron gör att den ekonomiska utvecklingen uppfattas som osäker. Olika tendenser och förhoppningar lyfts fram i olika rapporter, men hushållen kämpar för att klara sin vardagsekonomi. Den höga arbetslösheten, främst bland utrikes födda, är ett återkommande orosmoln. Riksbankens senaste företagsundersökning sammanfattar situationen ganska väl, med följande framsidesrubrik: ”Det syns inga gröna skott än”.

Regionernas problem blir huvudtema för vårändringsbudgeten

Regionernas problem blir huvudtema för vårändringsbudgeten

🟠 EKONOMI Vid en pressträff den 4 mars presenterade partiledarna för de fyra Tidöpartierna en storsatsning på att stötta regionerna. Det var huvudpunkten inför vårändringsbudgeten, som presenteras i sin helhet senare i vår. Sex miljarder kronor i nya tillskott till vården kommer som ett svar på den senaste tidens larmrapporter om omfattande varsel och diskussioner om uppsägningar i flera regioner. Pekpinnar om att fokusera på kärnverksamheten och att effektivisera verksamheterna fanns också med.

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

🟠 EKONOMI När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Hur konsten att förutsäga solförmörkelser blev en exakt vetenskap

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ingen vaken person har kunnat missa att USA nyligen hade en spektakulär solförmörkelse, något som har fått stor medial uppmärksamhet innan, under och efter. Tidsschemat för den totala förmörkelsen den 8 april 2024 var beräknad till sekunden, detta tusentals år efter att skrämda människor först började försöka förutse dessa kosmiska händelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Bergens och gruvornas fru

🟠 HISTORIA I svenska berg och gruvor fanns, enligt folktron, ett nyckfullt väsen som var känt som gruvrået eller bergfrun. Detta väsen var vanligen kvinnligt. Hon kunde vara hjälpsam mot gruvarbetarna, men det hände även att hon ställde till med besvär genom att begära att de skulle låta bli att bryta malm i någon gruva. Ibland kunde hon gå så långt som att ta deras liv.

Fallet Kaspar Hauser

🟠 HISTORIA Kaspar Hauser har varit en gåta sedan han plötsligt dök upp på Nürnbergs gator med två mystiska brev i handen den 26 maj 1828. Ingen vet vilka hans föräldrar var. Man vet inte heller vem det var som höll honom inspärrad under hans första sexton år i livet. Han knivhöggs under mystiska omständigheter 14 december 1833 och avled tre dagar senare.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.