Skip to Content

Pojkar diskrimineras när lärare sätter betyg

Det finns en obalans mellan hur lärare bedömer flickor och pojkar, jämfört med deras faktiska kunskapsnivå. Det visar statistik över resultaten på högskoleproven.

Publicerad: 14 april, 2013, 21:45

  • Svenska

Läs även

I dagarna var det dags för närmare 70 000 tjejer och killar, oftast unga, att ta de nervösa stegen in i skrivsalen. Högskoleprovet varar fem timmar, vilket många upplever som stark tidspress. Under denna tid ska totalt åtta olika prov göras. Dessa består av ord- och läsförståelse i både svenska och engelska, samt matematik.

Resultatet efter rättning kan bli 0,0 som lägst och 2,0 som högst. För studievilliga som saknar toppbetyg, är högskoleprovet ofta en räddning in på de populära utbildningarna. De flesta program tillsätter två tredjedelar av sina platser utifrån betyg, och en tredjedel utifrån provresultatet.

Tjejer bäst betyg – killar bäst på proven

Ända sedan Sverige införde högskoleprovet 1977 har det funnits tydliga skillnader mellan hur män och kvinnor presterar. 2009 gjorde Göteborgsposten en jämförelse. Några exakta siffror redovisades inte, däremot bekräftas återigen att män generellt presterade bättre. Framförallt var andelen killar betydligt högre bland de blivande studenter som skrev 1,5 eller mer. Bland de riktiga toppresultaten (1,9 och 2,0) var det mer än dubbelt så många killar.

Resultaten är i sig intressanta. De blir dock än mer märkliga mot bakgrund av att de går stick i stäv mot de betygsskillnader som finns mellan pojkar och flickor i grundskolan. Enligt statistik från Skolverket 2012 har tjejer markant högre betyg. Särskilt i ämnen som engelska, matematik och svenska, alltså just de kunskapsnivåer som man mäter i högskoleprovet.

”Genusforskare” Roger Klinth, som intervjuats i Sveriges radio och flera andra medier, menar att betygsskillnaden beror på att pojkar har sämre förståelse och kommunikationsförmåga. Men slutsatsen motsägs alltså av männens högre resultat i den kunskapsmätning som sker genom ett högskoleprov.

Individuell bedömning gynnar flickor

Jämförelsen mellan statistik på högskoleprovet och betygen i grundskolan, visar en strukturell obalans där flickor gynnas i de personliga bedömningar som lärare gör. Detta bekräftas också av statistik som publicerats i Lärarnas tidning 2011.

Flickor fick oftare MVG än pojkar, i förhållande till hur ofta de skrev MVG på de centrala proven. I ämnet fysik skrev pojkar bättre på de nationella proven. Ändå fick flickor bättre betyg i ämnet när lärarna bedömde.
Förenklat så har alltså killar bättre resultat på högskoleprov och nationella tester, som rättas enhetligt och anonymt, medan tjejer har överläge när betygen avgörs av lärarnas personliga tyckande.

Kvinnor fyller universiteten

Att lärare tycks bedöma pojkar och flickor med olika måttstockar, har gett tjejer en fördel i konkurrensen till högskolan. Ungefär två tredjedelar av de studerande på universiteten är kvinnor, en tredjedel är män. Siffror som alltså är ganska snarlika intagningskvoten på de flesta program. (Där två tredjedelar av platserna tillsätts utefter betyg och en tredjedel utefter resultat på prov).

På sikt innebär detta att synsätt som är överrepresenterade bland kvinnor, också blir överrepresenterade i den akademiska världen, och sedermera också inom myndigheter, forskning, media och liknande.
Unga kvinnor röstar exempelvis närmare fyra gånger så ofta på Miljöpartiet.

En strukturell obalans i betygssättningen blir alltså inte bara en diskriminering av unga pojkar, utan i förlängningen också en snedfördelning av politisk representation hos dem som har makt i samhället. Bloggaren Oskorei har bitvis beskrivit detta som framväxt av ett ”matriarkat”, det vill säga en kvinnlig maktstruktur.

Högskoleprovet ändras – ”diskriminerade kvinnor”

Att kvinnor visat så mycket sämre kunskapsnivå jämfört med deras betyg, har fått genusforskare att reagera. Dock inte över att lärare ger tjejer bättre omdömen, trots att de skriver sämre på proven, utan över hur själva testen är utformade.

Om flickornas högre betyg hade den enkla förklaringen att flickor har bättre förmåga, så är förklaringen till killarnas bättre testresultat den motsatta. Att det måste vara fel på proven.

Proven är visserligen identiska för alla och rättas anonymt, men man menar ändå att den enda rimliga förklaringen måste vara någon form av sexism.

Högskoleverket försökte därför ändra proven inför 2011 för att åstadkomma bättre poäng för kvinnor. Problemet var dock att testen rättas anonymt, dessutom av en dator. Det är därför, till skillnad från när lärare bedömer sina elever, svårt att påverka med bara god vilja och ”riktlinjer”.

Eftersom det var svårt att på ett objektivt sätt uppnå ”könsbalans” i provresultaten, föreslog man att helt enkelt låta kvinnor lägga till en viss poäng till sitt resultat. Slutligen valde man dock att titta på statistik från grundskolan. Eftersom tjejer har markant bättre omdömen än killar i matematik, valde högskoleverket att utöka provets matematikdel.

Resultatet blev dock inte det förväntade. Det visade sig att killar, som visserligen har sämre betyg i detta ämne, ändå presterar långt bättre än tjejer på proven. Att utöka matematikdelen gjorde alltså bara snedvridningen mellan resultaten för män och kvinnor ännu större.

Efter detta nedslående utfall, tittar man nu på andra möjligheter att underlätta för kvinnor att öka sin andel av universitetsplatserna ytterligare.

Christina Cliffordson, professor i pedagogik, föreslog i Göteborgsposten att helt enkelt skrota högskoleproven, som hon menar är ”killarnas räddning” för att kunna läsa på universiteten.

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Spökar det i spökstäder?

RESMÅLI USA finns många så kal­lade spökstäder, det vill säga små samhällen som en gång i tiden blomstrade, framför allt tack vare guld- eller andra malmfynd i området, men som senare övergavs och avfolkades när fyndigheterna tog slut. I dag, runt hundra år senare, har dessa spöklika städer blivit populära turistmål. Alf Ronnby har bevistat flera av dessa spökstäder och delar här med sig av sina intryck.

Vill inte att ungrare föder ungerska barn

KRÖNIKA

Hur mat- och läkemedels-industrin skapat en pandemi

BOKRECENSIONCivilingenjören, den teknologie doktorn, författaren och samhällsdebattören Lars Bern vill i sin bok Den metabola epidemin ge en bild av hur storföretag med enorma ekonomiska intressen skadar vår hälsa på olika sätt. Texten är omfattande och ämnet tungt, men boken är intressant och förvånansvärt lättläst.

Så använder Allmänna arvsfonden miljarderna

NYA TIDER GRANSKAR ARVSFONDENGenom alla de dödsbon som tillfaller Allmänna arvsfonden sitter fonden i dag på stora tillgångar. Dessa miljarder ska delas ut till olika projekt, och valen av mottagare har vid flera tillfällen kritiserats. Bland annat har organisationer som själva har radikala åsikter fått pengar för att motverka radikalisering. Nya Tiders granskning visar att en stor del av pengarna går till uttalat etniska organisationer, där svenskar exkluderas. Främst är det olika somaliska organisationer och så kallade ensamkommande som sticker ut.

Statliga exportcentra – vackra ord, men målen följs inte upp

ANALYSSvensk handel med utlandet måste gå med vinst. Mycket stor vinst. Annars klarar vi inte av välfärden. Dessvärre går vi i motsatt riktning, svensk export tappar fart. Regeringen har försökt skapa förutsättningar för företagen att kunna exportera sina produkter och tjänster genom att år 2015 inrätta så kal­lade regionala exportcentra. Nu kommer dock förödande kritik från både näringslivet och statens egna revisorer. Pengar rullar till tveksam nytta.

Skolinspektionen stoppade Karams by i Dalarna

INRIKESEn skola och tusen lägenheter i hjärtat av Dalarna. Nya Tider kan avslöja de muslimska planerna på att ta över det lilla samhället Garpenberg strax utanför Hedemora. Det är ägaren till den kontroversiella friskolan Nya Kastets Skola, Rabie Karam, som förra året lämnade in även denna ansökan, men då fick han avslag av Skolinspektionen. Karam överklagade och nu har Skolinspektionen avslagit även överklagandet. Till Nya Tider berättar Karam att det var tänkt att de nya invånarna skulle försörja sig på att odla fisk och isbergssallad i växthus.

Koncentrerad visdom

UTRIKESAforismer, sentenser och visdomsord: det är vad Carl Oscar Anderssons senaste bok, Tankar bortom röken (Recito 2018), innehåller. Tankar och reflektioner koncentreras till kortast tänkbara form. Det resulterar i en speciell, ”tät” läsupplevelse, ganska olik det mesta som i dag publiceras på svenska.

Tiggare har olika mer eller mindre fantasifulla argument för att man ska skänka till just dem. Foto: Nya Tider

Brott och straff: Fråga juristen

FRÅGA JURISTENVi får många frågor om brott och straff från våra läsare. Vi har vidarebefordrat några av dessa till Rolf Hillegren, före detta åklagare som i flera år skrivit uppskattade krönikor i Nya Tider. Här kommer andra delen, där Rolf svarar på era frågor.

Gå till arkivet