Skip to Content

Pojkar diskrimineras när lärare sätter betyg

Det finns en obalans mellan hur lärare bedömer flickor och pojkar, jämfört med deras faktiska kunskapsnivå. Det visar statistik över resultaten på högskoleproven.

Publicerad: 14 april, 2013, 21:45

  • Svenska

Läs även

I dagarna var det dags för närmare 70 000 tjejer och killar, oftast unga, att ta de nervösa stegen in i skrivsalen. Högskoleprovet varar fem timmar, vilket många upplever som stark tidspress. Under denna tid ska totalt åtta olika prov göras. Dessa består av ord- och läsförståelse i både svenska och engelska, samt matematik.

Resultatet efter rättning kan bli 0,0 som lägst och 2,0 som högst. För studievilliga som saknar toppbetyg, är högskoleprovet ofta en räddning in på de populära utbildningarna. De flesta program tillsätter två tredjedelar av sina platser utifrån betyg, och en tredjedel utifrån provresultatet.

Tjejer bäst betyg – killar bäst på proven

Ända sedan Sverige införde högskoleprovet 1977 har det funnits tydliga skillnader mellan hur män och kvinnor presterar. 2009 gjorde Göteborgsposten en jämförelse. Några exakta siffror redovisades inte, däremot bekräftas återigen att män generellt presterade bättre. Framförallt var andelen killar betydligt högre bland de blivande studenter som skrev 1,5 eller mer. Bland de riktiga toppresultaten (1,9 och 2,0) var det mer än dubbelt så många killar.

Resultaten är i sig intressanta. De blir dock än mer märkliga mot bakgrund av att de går stick i stäv mot de betygsskillnader som finns mellan pojkar och flickor i grundskolan. Enligt statistik från Skolverket 2012 har tjejer markant högre betyg. Särskilt i ämnen som engelska, matematik och svenska, alltså just de kunskapsnivåer som man mäter i högskoleprovet.

”Genusforskare” Roger Klinth, som intervjuats i Sveriges radio och flera andra medier, menar att betygsskillnaden beror på att pojkar har sämre förståelse och kommunikationsförmåga. Men slutsatsen motsägs alltså av männens högre resultat i den kunskapsmätning som sker genom ett högskoleprov.

Individuell bedömning gynnar flickor

Jämförelsen mellan statistik på högskoleprovet och betygen i grundskolan, visar en strukturell obalans där flickor gynnas i de personliga bedömningar som lärare gör. Detta bekräftas också av statistik som publicerats i Lärarnas tidning 2011.

Flickor fick oftare MVG än pojkar, i förhållande till hur ofta de skrev MVG på de centrala proven. I ämnet fysik skrev pojkar bättre på de nationella proven. Ändå fick flickor bättre betyg i ämnet när lärarna bedömde.
Förenklat så har alltså killar bättre resultat på högskoleprov och nationella tester, som rättas enhetligt och anonymt, medan tjejer har överläge när betygen avgörs av lärarnas personliga tyckande.

Kvinnor fyller universiteten

Att lärare tycks bedöma pojkar och flickor med olika måttstockar, har gett tjejer en fördel i konkurrensen till högskolan. Ungefär två tredjedelar av de studerande på universiteten är kvinnor, en tredjedel är män. Siffror som alltså är ganska snarlika intagningskvoten på de flesta program. (Där två tredjedelar av platserna tillsätts utefter betyg och en tredjedel utefter resultat på prov).

På sikt innebär detta att synsätt som är överrepresenterade bland kvinnor, också blir överrepresenterade i den akademiska världen, och sedermera också inom myndigheter, forskning, media och liknande.
Unga kvinnor röstar exempelvis närmare fyra gånger så ofta på Miljöpartiet.

En strukturell obalans i betygssättningen blir alltså inte bara en diskriminering av unga pojkar, utan i förlängningen också en snedfördelning av politisk representation hos dem som har makt i samhället. Bloggaren Oskorei har bitvis beskrivit detta som framväxt av ett ”matriarkat”, det vill säga en kvinnlig maktstruktur.

Högskoleprovet ändras – ”diskriminerade kvinnor”

Att kvinnor visat så mycket sämre kunskapsnivå jämfört med deras betyg, har fått genusforskare att reagera. Dock inte över att lärare ger tjejer bättre omdömen, trots att de skriver sämre på proven, utan över hur själva testen är utformade.

Om flickornas högre betyg hade den enkla förklaringen att flickor har bättre förmåga, så är förklaringen till killarnas bättre testresultat den motsatta. Att det måste vara fel på proven.

Proven är visserligen identiska för alla och rättas anonymt, men man menar ändå att den enda rimliga förklaringen måste vara någon form av sexism.

Högskoleverket försökte därför ändra proven inför 2011 för att åstadkomma bättre poäng för kvinnor. Problemet var dock att testen rättas anonymt, dessutom av en dator. Det är därför, till skillnad från när lärare bedömer sina elever, svårt att påverka med bara god vilja och ”riktlinjer”.

Eftersom det var svårt att på ett objektivt sätt uppnå ”könsbalans” i provresultaten, föreslog man att helt enkelt låta kvinnor lägga till en viss poäng till sitt resultat. Slutligen valde man dock att titta på statistik från grundskolan. Eftersom tjejer har markant bättre omdömen än killar i matematik, valde högskoleverket att utöka provets matematikdel.

Resultatet blev dock inte det förväntade. Det visade sig att killar, som visserligen har sämre betyg i detta ämne, ändå presterar långt bättre än tjejer på proven. Att utöka matematikdelen gjorde alltså bara snedvridningen mellan resultaten för män och kvinnor ännu större.

Efter detta nedslående utfall, tittar man nu på andra möjligheter att underlätta för kvinnor att öka sin andel av universitetsplatserna ytterligare.

Christina Cliffordson, professor i pedagogik, föreslog i Göteborgsposten att helt enkelt skrota högskoleproven, som hon menar är ”killarnas räddning” för att kunna läsa på universiteten.

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Bråk om norsk påverkans-kampanj i Ungern

UTRIKESEfter fem år av bråk om norskt ekonomiskt stöd på hela två miljarder svenska kronor till vänsteraktivism i Ungern, växer nu dispyten när det centraleuropeiska landet försöker villkora köp av norska vapenmissiler med att Norge backar om det ekonomiska stödet. Men förhandlingarna har kört fast och det är inte första gången Budapest hamnar i konflikt med utländska aktörer som blandar sig i Ungerns politiska liv.

Jag har blivit grovt kriminell

OPINION

ID – en nationalistisk storgrupp i EU

REPORTAGE– Vår analys är att vi behöver samla nationalkonservativa krafter i Europa. Om vi inte samlas så vinner federalisterna, säger Dansk Folkepartis toppnamn Anders Vistisen till Nya Tider. – Detta är ett historiskt ögonblick som vi väntat länge på. Ett ögonblick när vi går samman över hela Europa i ett motståndets, hoppets och återerövringens tecken, menar franska Nationell samlings Marine Le Pen. Sedan valet företräder de båda den nya nationalkonservativa EU-gruppen Identitet och Demokrati – den hittills största nationalistiska gruppen i unionen.

Den österrikiska skandalen

INTERVJUDen tidigare chefsideologen för Österrikiska frihetspartiet (FPÖ) Andreas Mölzer, ger en exklusiv intervju till Nya Tider om den politiska krisen i Österrike efter den omtalade ”Ibizafilmen” som sänkte regeringen.

Hans kompis fick en örfil – då öppnade Malcon eld

INRIKESMalcon Amsén stod utanför Frivården på Kungsholmen i Stockholm med en kompis när han kom i dispyt med en afrikan som också varit på Frivården. Det slutade med att han drog fram sin pistol och avlossade ett skott. Nu döms Amsén för att ha skjutit i luften till 2,5 års fängelse.

Svår olycka på topphemlig rysk atomubåt – 14 dödade ”hindrade en planetär katastrof”

UTRIKESEn tjock slöja av mystik omger den dödliga branden på den topphemliga ryska spionubåten som var byggd för att klara extremt stora djup. I kampen mot eldsvådan någonstans i Barents hav förolyckades 14 ryska ubåtsmän, samtliga officerare och hälften med kommendörs grad. Nya Tider sammanställer här känd fakta och skärskådar de mer eller mindre fantasifulla spekulationer som media fyllts av i skuggan av allt hemlighetsmakeri.

När inte ens Volvo-chefen kan hålla tyst längre …

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETGöteborg är för otryggt, menar Volvos vd Håkan Samuelsson, och det gör det svårt att rekrytera utländska experter. Nu hotar mångkulturen alltså hela Västsveriges födkrok, men fortfarande får man höra bortförklaringar som att ”Samuelsson borde läsa på” och trams som ”fler vuxna förebilder”.

Vi har seglat över kanten

OPINION

Gå till arkivet

Send this to a friend