Skip to Content

Pojkar diskrimineras när lärare sätter betyg

Det finns en obalans mellan hur lärare bedömer flickor och pojkar, jämfört med deras faktiska kunskapsnivå. Det visar statistik över resultaten på högskoleproven.

Publicerad: 14 april, 2013, 21:45

  • Svenska

Läs även

I dagarna var det dags för närmare 70 000 tjejer och killar, oftast unga, att ta de nervösa stegen in i skrivsalen. Högskoleprovet varar fem timmar, vilket många upplever som stark tidspress. Under denna tid ska totalt åtta olika prov göras. Dessa består av ord- och läsförståelse i både svenska och engelska, samt matematik.

Resultatet efter rättning kan bli 0,0 som lägst och 2,0 som högst. För studievilliga som saknar toppbetyg, är högskoleprovet ofta en räddning in på de populära utbildningarna. De flesta program tillsätter två tredjedelar av sina platser utifrån betyg, och en tredjedel utifrån provresultatet.

Tjejer bäst betyg – killar bäst på proven

Ända sedan Sverige införde högskoleprovet 1977 har det funnits tydliga skillnader mellan hur män och kvinnor presterar. 2009 gjorde Göteborgsposten en jämförelse. Några exakta siffror redovisades inte, däremot bekräftas återigen att män generellt presterade bättre. Framförallt var andelen killar betydligt högre bland de blivande studenter som skrev 1,5 eller mer. Bland de riktiga toppresultaten (1,9 och 2,0) var det mer än dubbelt så många killar.

Resultaten är i sig intressanta. De blir dock än mer märkliga mot bakgrund av att de går stick i stäv mot de betygsskillnader som finns mellan pojkar och flickor i grundskolan. Enligt statistik från Skolverket 2012 har tjejer markant högre betyg. Särskilt i ämnen som engelska, matematik och svenska, alltså just de kunskapsnivåer som man mäter i högskoleprovet.

”Genusforskare” Roger Klinth, som intervjuats i Sveriges radio och flera andra medier, menar att betygsskillnaden beror på att pojkar har sämre förståelse och kommunikationsförmåga. Men slutsatsen motsägs alltså av männens högre resultat i den kunskapsmätning som sker genom ett högskoleprov.

Individuell bedömning gynnar flickor

Jämförelsen mellan statistik på högskoleprovet och betygen i grundskolan, visar en strukturell obalans där flickor gynnas i de personliga bedömningar som lärare gör. Detta bekräftas också av statistik som publicerats i Lärarnas tidning 2011.

Flickor fick oftare MVG än pojkar, i förhållande till hur ofta de skrev MVG på de centrala proven. I ämnet fysik skrev pojkar bättre på de nationella proven. Ändå fick flickor bättre betyg i ämnet när lärarna bedömde.
Förenklat så har alltså killar bättre resultat på högskoleprov och nationella tester, som rättas enhetligt och anonymt, medan tjejer har överläge när betygen avgörs av lärarnas personliga tyckande.

Kvinnor fyller universiteten

Att lärare tycks bedöma pojkar och flickor med olika måttstockar, har gett tjejer en fördel i konkurrensen till högskolan. Ungefär två tredjedelar av de studerande på universiteten är kvinnor, en tredjedel är män. Siffror som alltså är ganska snarlika intagningskvoten på de flesta program. (Där två tredjedelar av platserna tillsätts utefter betyg och en tredjedel utefter resultat på prov).

På sikt innebär detta att synsätt som är överrepresenterade bland kvinnor, också blir överrepresenterade i den akademiska världen, och sedermera också inom myndigheter, forskning, media och liknande.
Unga kvinnor röstar exempelvis närmare fyra gånger så ofta på Miljöpartiet.

En strukturell obalans i betygssättningen blir alltså inte bara en diskriminering av unga pojkar, utan i förlängningen också en snedfördelning av politisk representation hos dem som har makt i samhället. Bloggaren Oskorei har bitvis beskrivit detta som framväxt av ett ”matriarkat”, det vill säga en kvinnlig maktstruktur.

Högskoleprovet ändras – ”diskriminerade kvinnor”

Att kvinnor visat så mycket sämre kunskapsnivå jämfört med deras betyg, har fått genusforskare att reagera. Dock inte över att lärare ger tjejer bättre omdömen, trots att de skriver sämre på proven, utan över hur själva testen är utformade.

Om flickornas högre betyg hade den enkla förklaringen att flickor har bättre förmåga, så är förklaringen till killarnas bättre testresultat den motsatta. Att det måste vara fel på proven.

Proven är visserligen identiska för alla och rättas anonymt, men man menar ändå att den enda rimliga förklaringen måste vara någon form av sexism.

Högskoleverket försökte därför ändra proven inför 2011 för att åstadkomma bättre poäng för kvinnor. Problemet var dock att testen rättas anonymt, dessutom av en dator. Det är därför, till skillnad från när lärare bedömer sina elever, svårt att påverka med bara god vilja och ”riktlinjer”.

Eftersom det var svårt att på ett objektivt sätt uppnå ”könsbalans” i provresultaten, föreslog man att helt enkelt låta kvinnor lägga till en viss poäng till sitt resultat. Slutligen valde man dock att titta på statistik från grundskolan. Eftersom tjejer har markant bättre omdömen än killar i matematik, valde högskoleverket att utöka provets matematikdel.

Resultatet blev dock inte det förväntade. Det visade sig att killar, som visserligen har sämre betyg i detta ämne, ändå presterar långt bättre än tjejer på proven. Att utöka matematikdelen gjorde alltså bara snedvridningen mellan resultaten för män och kvinnor ännu större.

Efter detta nedslående utfall, tittar man nu på andra möjligheter att underlätta för kvinnor att öka sin andel av universitetsplatserna ytterligare.

Christina Cliffordson, professor i pedagogik, föreslog i Göteborgsposten att helt enkelt skrota högskoleproven, som hon menar är ”killarnas räddning” för att kunna läsa på universiteten.

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Arrangören bakom Free Tommy-demon: “Systemmedia ljuger för folket”

Nya Tider var på plats i London den 14 juli för att bevaka demonstrationen som gick under parollen "Free Tommy Robinson". Vi har talat med arrangören och med den svenske riksdagsledamoten Kent Ekeroth om varför han ansåg det vara viktigt att åka till London.

Valet kan bli en vändpunkt – men vägen därifrån är lång

KRÖNIKAValet 2018 är visserligen oerhört viktigt, men den som tror att allt blir bra i Sverige om bara valresultatet blir enligt önskemål är tyvärr precis lika naiv som våra politiker varit under flyktingkrisen. Att återbygga Sverige starkt kommer att ta tid, politik är ett maratonlopp.

”IQ-målet”: Fakta är kränkande enligt åklagare

INRIKESI Nya Tider v. 24/2018 skrev vi om ett märkligt mål som avgjorts i Attunda tingsrätt, där en 44-årig man dömts för ”hets mot folkgrupp” efter att ha skrivit att svarta har ”lägre IQ och högre testosteronnivåer” − ett påstående som är sant enligt en enig forskarvärld. Vi följde upp ärendet och fick fortsatt märkliga svar från de jurister som agerat medlöpare.

Nya sexlagen har trätt i kraft

SAMLEVNADDen 1 juli började den nya sexlagen att gälla. Därmed kan en man bland annat dömas för ”oaktsam våldtäkt” om han inte inhämtat uttryckligt samtycke från den kvinna han har sex med.

Tvärstopp när svensk prövar sjukvårdens gräddfil: ”Bara för araber”

INRIKESSjukvårdens telefonrådgivning på nummer 1177 är gratis och öppen till klockan 22. Problemet är bara de enorma köerna. Men araber och somalier har särskilda nummer där man får svar direkt. När Nya Tiders reporter prövar att ringa om sitt sjuka barn svarar den svenskspråkiga personalen att deras tid inte får upptas av svenskarnas frågor och hänvisar tillbaka till de långa köerna.

Keltiska influenser i vår kultur

KULTURVi har just firat midsommar, en hyllning till årets längsta dag – åtminstone enligt den gamla ordningen då midsommar var den längsta dagen på året och inföll på lite olika veckodagar. Sedan har vi som med det mesta rationaliserat och lagt det på en lördag. Vi tror nog att midsommar är en ursvensk, forntida tradition. På sätt och vis är det så, men även kelterna, liksom våra förfäder, uppmärksammade detta som en fruktbarhetens högtid.

Hundratals åtalade efter mobilförbudet i bil

TRAFIK

Midsommar i Leksand

KULTURVar finns det som ska vara världens största midsommarfirande om inte i Dalarna, Sverige? I Gropen i Leksand har man varje år den största majstångsresningen, och tiotusentals människor samlas för att fira.

Gå till arkivet