Skip to Content

Stefan Torssell på redaktionen. Chefredaktör Vávra Suk tar del av Torssells unika dokument. Foto: Nya Tider

Stefan Torssell skriver exklusivt för Nya Tider

Nya Tider har nöjet att välkomna den stridbare samhällsdebattören Stefan Torssell till tidningen. Torssell är en frisk fläkt i debatten och har bland annat gjort sig ett namn som uppskattad krönikör på sajten Avpixlat, där han som mest haft 20 000 återkommande läsare.

Publicerad: 12 mars, 2014, 12:55

  • Svenska

En av de första frågor som samhällsdebattören Stefan Torssell började engagera sig i var förlisningen av Estonia. Som byrådirektör på Sjöfartsverket kunde han följa utvecklingen från första parkett. Han ingår i riksdagens Estoniagrupp och har på egen hand gjort efterforskningar som ger en unik inblick i historien bakom Estoniakatastrofen och Carl Bildts mindre kända roll.

I fem kommande nummer av Nya Tider kommer han att presentera sina rön. Missa inte denna unika redogörelse, ta en prenumeration på Nya Tider i dag! 

Nedan följer Stefan Torssells introduktion till ämnet som publiceras i veckans nummer av Nya Tider.

 

En politikers revansch

Passagerarfärjan Estonia förliste onsdagen 28 september 1994. Ombord fanns 989 personer. Av dem överlevde 137 stycken, 852 omkom. Av männen dog 80 procent och av kvinnorna 95 procent. En fjärdedel av besättningen klarade sig. Endast 3 procent av de kvinnliga passagerarna överlevde. Sjunkförloppet var dramatiskt.

Redan samma natt som Estonia förliste inleddes mörkläggningen. Den styrdes från Sverige. Efter några dagar slöt kyrkan, media, rättssystemet, Sveriges riksdag och de politiska partierna upp bakom den svenska staten och intog en tyst och passiv hållning. De hade inget ansvar för olyckan, men följde den svenska traditionen att solidarisera sig med staten. Alla intog sina positioner stillsamt och lydigt. Många inledde goda karriärer.

Den estniska besättningen pekades ut som ansvarig för olyckan tillsammans med det tyska varv som byggt fartyget fjorton år tidigare. De överlevande och de anhöriga framställdes som besvärliga när de krävde att en undersökning av olycksorsaken skulle genomföras av en oberoende internationell expertis.

Under tidigt sjuttiotal hade skepps­redaren Sven Salén kommit i kontakt med den unge studentpolitikern Carl Bildt. Bildt anställdes som omvärldsanalytiker i rederiet samtidigt som han läste statskunskap vid Stockholms universitet.

Omvärldsanalytikern var inte kvar i rederiet under oljekrisen 1973 och inte heller när Salénrederiet gjorde konkurs 1981. Men Carl Bildts korta vistelse i direktionsrummen var tillräckligt för honom för att han skulle kunna skapa sig en bestämd uppfattning om hur han ansåg att sjöfart ska bedrivas.

Den 15 september 1991 blev det borgerlig valseger. Carl Bildt tillträdde som statsminister. Under valrörelsen hade han stridit för att svensk sjöfartspolitik skulle förändras. Efter valet lade han fram ett lagförslag i riksdagen, men fick inte med sig de andra borgerliga partierna.

”Redan från första dagen visste haverikommissionen vad som förväntades av dem.”

”Redan från första dagen visste haverikommissionen vad som förväntades av dem.”

Istället för en ny sjöfartspolitik träffades en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter om att rederierna skulle få 600 miljoner kronor i fortsatt sjöfartsstöd. Men det fanns ytterligare ett litet problem.

En liten oansenlig svensk passagerarfärja Nord Estonia gick på rutten mellan Stockholm och Tallinn. Rederiet ville byta ut den svenska besättningen mot en utländsk. Istället för en lagändring om att frångå den svenska arbetsrättslagstiftningen blev det en kompromiss.

Nord Estonia skulle ersättas av ett större fartyg och få estnisk flagg. Carl Bildt stod som fadder. Ett finskflaggat kustfartyg Wasa King gavs falska certifikat för att kunna sättas i trafik över Östersjön. Fartyget fick estnisk flagg och namnet Estonia och beskrevs av Carl Bildt som ”Livlinan till väst”.

Estonia var inget vanligt fartyg, utan ett politiskt projekt som slutade i massdöd. Utan passagerarnas vetskap fraktade Estonia militärt material till väst från det sönderfallande Sovjetunionen.

Tre år senare förlorade den borgerliga regeringen valet. Den 27 september 1994 bjuder Ingvar Carlsson den avgående regeringen på middag på Rosenbad. Någon gång efter två på natten lämnar Carl Bildt festen. Då ringer hans mobiltelefon. Samtalet är från Säpo.

– Estonia har sjunkit.

Carl Bildt skyndar till sitt tjänsterum. Där talar han i telefon hela natten. Han informerar ingen och delegerar ingenting. Klockan tolv på dagen flyger han till Åbo. Klockan fem på eftermiddagen ställer han sig framför världens tevekameror. Ingen vet var Estonias vrak ligger. Överlevande har ännu inte förhörts. Carl Bildt förklarar inför ett batteri av mikrofoner och kameror att bogvisiret fallit av och att vatten kommit in på huvuddäck. Haveriorsaken var ett konstruktionsfel.

Ingen reagerade över att statsministern gjorde haveriutredningen. Den haverikommission som sedan tillsattes på Carl Bildts initiativ visste redan från första dagen vad som förväntades av den. Mörkläggningen hade börjat.

Vilka personer och vilka länder Carl Bildt talade med under natten får vi inte veta. Han besvarar inga frågor, men han hade aldrig kunnat sköta mörkläggningen ensam och gjorde det inte heller.

Den 6 oktober 1994 övergick regeringsmakten till Ingvar Carlsson. Denne hade då hunnit lova att fartyget och de omkomna skulle bärgas ur havet. Efter det befattade sig Ingvar Carlsson aldrig mer med Estonia. Han lät sina ministrar sköta mörkläggningen tillsammans med Försvarsmakten, statsförvaltningen och högsta ledningen för Svenska kyrkan. Svensk media, som sedan länge är sammanväxt med statsmakten, tystnade redan efter några dagar.

Den mörkläggning som gjordes var inte bara en mörkläggning av många människors ansvar utan också av många människors inkompetens. Mörkläggningen genomfördes oerhört skickligt. Hur det gick till och varför man plötsligt tystade ner den största civila katastrofen i Europa sedan andra världskriget ska berättas i fem kommande artiklar i Nya Tider.

 

FAKTA: Stefan Torssell

Stefan Torssell har sjökaptensexamen och tillträdde 1995 en tjänst som byrådirektör på Sjöfartsverket. Det var året efter Estonias förlisning. En dag kom en kollega in på hans rum och berättade hur säkerhetsarbetet hade satts ur system. Stefan Torssell kunde inget annat göra än att lyssna. Vid ett möte med anhöriga till omkomna på Estonia insåg han att sanningen aldrig kommit fram.

Torssell har ägnat Estoniakatastrofen åtskilliga timmar och intervjuat hundratals människor. Han har även besökt det tyska varv där Estonia byggdes. Han ingår i riksdagens Estoniagrupp där parlamentariker, jurister, författare, anhöriga och överlevande ingår. Inbjudna gäster har varit försvarsministern, ÖB och flera andra prominenta makthavare. Gruppens mål är att få till stånd en ny och oberoende undersökning som ger svar på varför Estonia förliste.

I fem kommande artiklar ska den verkliga historien om Estonia berättas. En hel del har aldrig tidigare publicerats. Det är i år tjugo år sedan Estonia förliste.

torsell

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Erik

    Skatta er lyckliga som får Stefan T – Han har varit lite av en husgud för mej och jag har följt honom ”slaviskt” på avpixlat.

    • Rolferik

      Samma här!

  • Zalgonenko

    Jippie! Nu kommer jag definitivt att förlänga min prenumeration på Nya Tider!

  • Kristian Grönqvist

    Välkommen Stefan…Vi får se vad det blir.

  • KalleAndersson9

    Härligt,,

  • Kalmarnyckel

    Så länge han inte tjatar om att att ’etnicitet har inte någon betydelse’, vilken han gjorde på AP så är det kanske bra. Han har en del kunskaper i sitt bagage som NT säkert har nytta av.

    • Kristian Grönqvist

      Etnicitet har ingen betydelse Kalmarnyckel. Kulturen och hur hårt man håller fast vid den har däremot all betydelse i världen. Inte spelar det någon roll vilken ras hunden har…däremot Husses förstånd. Skit in ger skit ut….som det heter i datavärlden.

      • Kalmarnyckel

        Etniciteten har stor betydelse. Sverige har varit etniskt homogent i alla tider och det har varit svenskarnas stora lycka. Om det inte spelar någon roll om folket som bor i Sverige består av afrikaner, araber, kineser eller andra främmande folk så är kampen över. Då finns det inget att kämpa för. Sverige är de etniska svenskarnas (och nordbornas) land och har varit det i alla tider. Det ska vi inte ge avkall på.

  • tulipanen

    Många frågetecken om Estonia.Varför betalades
    tvåhundra miljoner för att det skulle täckas av betong?
    Fanns företag som ville bärga det gratis,i utbyte mot
    skrotvärdet.I Skåne har vi tusentals som letar skrot
    dagligen.Så frenetiska som de är,så hade de tömt
    Östersjön på vatten inom ett dygn,för att komma över
    skrotet.Tyska varvet ville bärga det,men fick ett nej?

  • Pingback: Sjökapten om Estonia: ”En mörkläggning” - Fria Tider()

  • Pingback: Blueshift » Visselblåsare från sjöfartsverket: inte bogvisiret som sänkte Estonia()

  • Pingback: Blueshift » Hur regeringen mörkade sänkningen av M/S Estonia()

  • Pingback: Estonia: övertäckt, men som ett öppet sår, 20 år efter förlisningen | Gruvmor i Stråssa()

Det kontantlösa samhället kommer närmare – unga storstadsbor positiva, äldre personer oroade

ANALYSKampen om kontanterna skärps och inställningen till kontanter och andra betalningssätt delar befolkningen mellan stad och land samt mellan ung och gammal. Det finns även en konflikt mellan synen på smidiga betalningar och ett stabilt betalningssystem. En annan aspekt är makten över betalningarna och vem som tjänar pengar på betalningstransaktioner. Striden om kontanterna närmar sig ett avgörande. Bankerna vinner på ett kontantlöst samhälle, medan den enskilde medborgaren förlorar.

Helsingborg överlåter mark för byggande av en stor moské

INRIKESDen 17 november beslutade Helsingborgs kommunfullmäktige att godkänna marköverlåtelse till den muslimska församlingen Al-Sunnah för uppförande av en moské. Samtliga partier i kommunen röstade för, utom SD. I debatten som föregick beslutet, menade Michael Rosenberg (SD) att de övriga partierna låter parallellsamhällen växa fram, utan att ens inse det.

EU vill förbjuda jakt på 10 procent av Sveriges yta

EUROPEISKA UNIONENEU-kommissionen föreslår att jakt ska förbjudas på en stor del av Sveriges yta. Detta enligt unionens strategi för biologisk mångfald, där minst 10 procent av EU:s yta skulle omfattas av så kal­lat ”strikt skydd”. Denna skyddsnivå ser även ut att upphäva den svenska allemans­rätten, då endast ”strikt kontrollerad turism” ska tillåtas. Svenska Jägareförbundet är starkt kritiska till förslaget och skriver att det är ”anmärkningsvärt att jakt – som är ett hållbart brukande – likställs med gruvdrift”. Nya Tider har talat med Jägareförbundets kommunikationschef Magnus Rydholm, som säger att det är tydligt att EU söker allt fler befogenheter inom jaktpolitiken.

EU angriper allemansrätten

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETAllemansrätten brukar kallas för något av det svenskaste vi har. ”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”, fastslår till och med en av Sveriges grundlagar, regeringsformen. Nu vill EU-kommissionen att endast ”strikt kontrollerad turism” ska få förekomma på minst 10 procent av Sveriges yta, en åtgärd återigen motiverad med Agenda 2030.

”Ingrid och Maria” frikänns från hets mot folkgrupp

INRIKESDen 23 november friades de båda samhällskritiska journalisterna Ingrid Carlqvist och Maria Celander från hets mot folkgrupp. Åtalet gällde en debattartikel om risken med muslimer som arbetar på apotek, publicerad på deras hemsida i juli förra året. Till Nya Tider säger Carlqvist att hon egentligen inte befarade en fällande dom, men att frikännandet är oerhört viktigt för den svenska yttrandefriheten.

Miljöpartistisk EU-kandidat skallade och ströp elev – får villkorlig dom

INRIKESI maj förra året chockades elever på Samskolan i Saltsjöbaden då en lärare flög på en elev, skallade honom i ansiktet och enligt flera vittnen även tog stryptag på honom när han låg ner. Läraren, Pascal Mafall Fall, satt samtidigt i kommunfullmäktige för Miljöpartiet och var kandidat till EU-valet 2014. Nu har domen fallit. Politikern kommer undan med villkorlig dom därför att tingsrätten menar att han kan ha blivit provocerad av eleven och har fått motta ”hat och hot” efter händelsen – i båda fallen uppgifter som kommer endast från politikern själv.

Armenisk soldat: ”Knivhuggen i ryggen”

INTERVJUArthur Danielyan är ledare för den armeniska oppositionsrörelsen ”Adekvat”. Han anmälde sig som frivillig i Nagorno Karabach-kriget. I en intervju med Nya Tider talar han om den senaste tidens politiska turbulens i Armenien och vapenstilleståndet efter Azerbajdzjans anfall på de kristna invånarna i Nagorno-Karabach.

Presidentvalet i USA väcker minnen av valet 2018 – och ger farhågor inför framtiden

OPINION: KATERINA JANOUCHSkulle det verkligen vara så otroligt om delar av det amerikanska valet faktiskt var ett bedrägeri? Precis som det svenska valet 2018 kunde ha varit det. Veckans debattör Katerina Janouch menar att den som verkligen månar om demokratin borde inte ha något emot att man går till botten med de frågetecken som uppstått när Trump först haft överlägsen ledning i ett flertal delstater, men plötsligt, som på kommando, förlorat med hundratusentals röster.

Gå till arkivet

Send this to a friend