Skip to Content

Stefan Torssell på redaktionen. Chefredaktör Vávra Suk tar del av Torssells unika dokument. Foto: Nya Tider

Stefan Torssell skriver exklusivt för Nya Tider

Nya Tider har nöjet att välkomna den stridbare samhällsdebattören Stefan Torssell till tidningen. Torssell är en frisk fläkt i debatten och har bland annat gjort sig ett namn som uppskattad krönikör på sajten Avpixlat, där han som mest haft 20 000 återkommande läsare.

Publicerad: 12 mars, 2014, 12:55

  • Svenska

En av de första frågor som samhällsdebattören Stefan Torssell började engagera sig i var förlisningen av Estonia. Som byrådirektör på Sjöfartsverket kunde han följa utvecklingen från första parkett. Han ingår i riksdagens Estoniagrupp och har på egen hand gjort efterforskningar som ger en unik inblick i historien bakom Estoniakatastrofen och Carl Bildts mindre kända roll.

I fem kommande nummer av Nya Tider kommer han att presentera sina rön. Missa inte denna unika redogörelse, ta en prenumeration på Nya Tider i dag! 

Nedan följer Stefan Torssells introduktion till ämnet som publiceras i veckans nummer av Nya Tider.

 

En politikers revansch

Passagerarfärjan Estonia förliste onsdagen 28 september 1994. Ombord fanns 989 personer. Av dem överlevde 137 stycken, 852 omkom. Av männen dog 80 procent och av kvinnorna 95 procent. En fjärdedel av besättningen klarade sig. Endast 3 procent av de kvinnliga passagerarna överlevde. Sjunkförloppet var dramatiskt.

Redan samma natt som Estonia förliste inleddes mörkläggningen. Den styrdes från Sverige. Efter några dagar slöt kyrkan, media, rättssystemet, Sveriges riksdag och de politiska partierna upp bakom den svenska staten och intog en tyst och passiv hållning. De hade inget ansvar för olyckan, men följde den svenska traditionen att solidarisera sig med staten. Alla intog sina positioner stillsamt och lydigt. Många inledde goda karriärer.

Den estniska besättningen pekades ut som ansvarig för olyckan tillsammans med det tyska varv som byggt fartyget fjorton år tidigare. De överlevande och de anhöriga framställdes som besvärliga när de krävde att en undersökning av olycksorsaken skulle genomföras av en oberoende internationell expertis.

Under tidigt sjuttiotal hade skepps­redaren Sven Salén kommit i kontakt med den unge studentpolitikern Carl Bildt. Bildt anställdes som omvärldsanalytiker i rederiet samtidigt som han läste statskunskap vid Stockholms universitet.

Omvärldsanalytikern var inte kvar i rederiet under oljekrisen 1973 och inte heller när Salénrederiet gjorde konkurs 1981. Men Carl Bildts korta vistelse i direktionsrummen var tillräckligt för honom för att han skulle kunna skapa sig en bestämd uppfattning om hur han ansåg att sjöfart ska bedrivas.

Den 15 september 1991 blev det borgerlig valseger. Carl Bildt tillträdde som statsminister. Under valrörelsen hade han stridit för att svensk sjöfartspolitik skulle förändras. Efter valet lade han fram ett lagförslag i riksdagen, men fick inte med sig de andra borgerliga partierna.

”Redan från första dagen visste haverikommissionen vad som förväntades av dem.”

”Redan från första dagen visste haverikommissionen vad som förväntades av dem.”

Istället för en ny sjöfartspolitik träffades en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter om att rederierna skulle få 600 miljoner kronor i fortsatt sjöfartsstöd. Men det fanns ytterligare ett litet problem.

En liten oansenlig svensk passagerarfärja Nord Estonia gick på rutten mellan Stockholm och Tallinn. Rederiet ville byta ut den svenska besättningen mot en utländsk. Istället för en lagändring om att frångå den svenska arbetsrättslagstiftningen blev det en kompromiss.

Nord Estonia skulle ersättas av ett större fartyg och få estnisk flagg. Carl Bildt stod som fadder. Ett finskflaggat kustfartyg Wasa King gavs falska certifikat för att kunna sättas i trafik över Östersjön. Fartyget fick estnisk flagg och namnet Estonia och beskrevs av Carl Bildt som ”Livlinan till väst”.

Estonia var inget vanligt fartyg, utan ett politiskt projekt som slutade i massdöd. Utan passagerarnas vetskap fraktade Estonia militärt material till väst från det sönderfallande Sovjetunionen.

Tre år senare förlorade den borgerliga regeringen valet. Den 27 september 1994 bjuder Ingvar Carlsson den avgående regeringen på middag på Rosenbad. Någon gång efter två på natten lämnar Carl Bildt festen. Då ringer hans mobiltelefon. Samtalet är från Säpo.

– Estonia har sjunkit.

Carl Bildt skyndar till sitt tjänsterum. Där talar han i telefon hela natten. Han informerar ingen och delegerar ingenting. Klockan tolv på dagen flyger han till Åbo. Klockan fem på eftermiddagen ställer han sig framför världens tevekameror. Ingen vet var Estonias vrak ligger. Överlevande har ännu inte förhörts. Carl Bildt förklarar inför ett batteri av mikrofoner och kameror att bogvisiret fallit av och att vatten kommit in på huvuddäck. Haveriorsaken var ett konstruktionsfel.

Ingen reagerade över att statsministern gjorde haveriutredningen. Den haverikommission som sedan tillsattes på Carl Bildts initiativ visste redan från första dagen vad som förväntades av den. Mörkläggningen hade börjat.

Vilka personer och vilka länder Carl Bildt talade med under natten får vi inte veta. Han besvarar inga frågor, men han hade aldrig kunnat sköta mörkläggningen ensam och gjorde det inte heller.

Den 6 oktober 1994 övergick regeringsmakten till Ingvar Carlsson. Denne hade då hunnit lova att fartyget och de omkomna skulle bärgas ur havet. Efter det befattade sig Ingvar Carlsson aldrig mer med Estonia. Han lät sina ministrar sköta mörkläggningen tillsammans med Försvarsmakten, statsförvaltningen och högsta ledningen för Svenska kyrkan. Svensk media, som sedan länge är sammanväxt med statsmakten, tystnade redan efter några dagar.

Den mörkläggning som gjordes var inte bara en mörkläggning av många människors ansvar utan också av många människors inkompetens. Mörkläggningen genomfördes oerhört skickligt. Hur det gick till och varför man plötsligt tystade ner den största civila katastrofen i Europa sedan andra världskriget ska berättas i fem kommande artiklar i Nya Tider.

 

FAKTA: Stefan Torssell

Stefan Torssell har sjökaptensexamen och tillträdde 1995 en tjänst som byrådirektör på Sjöfartsverket. Det var året efter Estonias förlisning. En dag kom en kollega in på hans rum och berättade hur säkerhetsarbetet hade satts ur system. Stefan Torssell kunde inget annat göra än att lyssna. Vid ett möte med anhöriga till omkomna på Estonia insåg han att sanningen aldrig kommit fram.

Torssell har ägnat Estoniakatastrofen åtskilliga timmar och intervjuat hundratals människor. Han har även besökt det tyska varv där Estonia byggdes. Han ingår i riksdagens Estoniagrupp där parlamentariker, jurister, författare, anhöriga och överlevande ingår. Inbjudna gäster har varit försvarsministern, ÖB och flera andra prominenta makthavare. Gruppens mål är att få till stånd en ny och oberoende undersökning som ger svar på varför Estonia förliste.

I fem kommande artiklar ska den verkliga historien om Estonia berättas. En hel del har aldrig tidigare publicerats. Det är i år tjugo år sedan Estonia förliste.

torsell

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Erik

    Skatta er lyckliga som får Stefan T – Han har varit lite av en husgud för mej och jag har följt honom “slaviskt” på avpixlat.

    • Rolferik

      Samma här!

  • Zalgonenko

    Jippie! Nu kommer jag definitivt att förlänga min prenumeration på Nya Tider!

  • Kristian Grönqvist

    Välkommen Stefan…Vi får se vad det blir.

  • KalleAndersson9

    Härligt,,

  • Kalmarnyckel

    Så länge han inte tjatar om att att ‘etnicitet har inte någon betydelse’, vilken han gjorde på AP så är det kanske bra. Han har en del kunskaper i sitt bagage som NT säkert har nytta av.

    • Kristian Grönqvist

      Etnicitet har ingen betydelse Kalmarnyckel. Kulturen och hur hårt man håller fast vid den har däremot all betydelse i världen. Inte spelar det någon roll vilken ras hunden har…däremot Husses förstånd. Skit in ger skit ut….som det heter i datavärlden.

      • Kalmarnyckel

        Etniciteten har stor betydelse. Sverige har varit etniskt homogent i alla tider och det har varit svenskarnas stora lycka. Om det inte spelar någon roll om folket som bor i Sverige består av afrikaner, araber, kineser eller andra främmande folk så är kampen över. Då finns det inget att kämpa för. Sverige är de etniska svenskarnas (och nordbornas) land och har varit det i alla tider. Det ska vi inte ge avkall på.

  • tulipanen

    Många frågetecken om Estonia.Varför betalades
    tvåhundra miljoner för att det skulle täckas av betong?
    Fanns företag som ville bärga det gratis,i utbyte mot
    skrotvärdet.I Skåne har vi tusentals som letar skrot
    dagligen.Så frenetiska som de är,så hade de tömt
    Östersjön på vatten inom ett dygn,för att komma över
    skrotet.Tyska varvet ville bärga det,men fick ett nej?

  • Pingback: Sjökapten om Estonia: ”En mörkläggning” - Fria Tider()

  • Pingback: Blueshift » Visselblåsare från sjöfartsverket: inte bogvisiret som sänkte Estonia()

  • Pingback: Blueshift » Hur regeringen mörkade sänkningen av M/S Estonia()

  • Pingback: Estonia: övertäckt, men som ett öppet sår, 20 år efter förlisningen | Gruvmor i Stråssa()

Valet kan bli en vändpunkt – men vägen därifrån är lång

KRÖNIKAValet 2018 är visserligen oerhört viktigt, men den som tror att allt blir bra i Sverige om bara valresultatet blir enligt önskemål är tyvärr precis lika naiv som våra politiker varit under flyktingkrisen. Att återbygga Sverige starkt kommer att ta tid, politik är ett maratonlopp.

”IQ-målet”: Fakta är kränkande enligt åklagare

INRIKESI Nya Tider v. 24/2018 skrev vi om ett märkligt mål som avgjorts i Attunda tingsrätt, där en 44-årig man dömts för ”hets mot folkgrupp” efter att ha skrivit att svarta har ”lägre IQ och högre testosteronnivåer” − ett påstående som är sant enligt en enig forskarvärld. Vi följde upp ärendet och fick fortsatt märkliga svar från de jurister som agerat medlöpare.

Nya sexlagen har trätt i kraft

SAMLEVNADDen 1 juli började den nya sexlagen att gälla. Därmed kan en man bland annat dömas för ”oaktsam våldtäkt” om han inte inhämtat uttryckligt samtycke från den kvinna han har sex med.

Tvärstopp när svensk prövar sjukvårdens gräddfil: ”Bara för araber”

INRIKESSjukvårdens telefonrådgivning på nummer 1177 är gratis och öppen till klockan 22. Problemet är bara de enorma köerna. Men araber och somalier har särskilda nummer där man får svar direkt. När Nya Tiders reporter prövar att ringa om sitt sjuka barn svarar den svenskspråkiga personalen att deras tid inte får upptas av svenskarnas frågor och hänvisar tillbaka till de långa köerna.

Keltiska influenser i vår kultur

KULTURVi har just firat midsommar, en hyllning till årets längsta dag – åtminstone enligt den gamla ordningen då midsommar var den längsta dagen på året och inföll på lite olika veckodagar. Sedan har vi som med det mesta rationaliserat och lagt det på en lördag. Vi tror nog att midsommar är en ursvensk, forntida tradition. På sätt och vis är det så, men även kelterna, liksom våra förfäder, uppmärksammade detta som en fruktbarhetens högtid.

Hundratals åtalade efter mobilförbudet i bil

TRAFIK

Midsommar i Leksand

KULTURVar finns det som ska vara världens största midsommarfirande om inte i Dalarna, Sverige? I Gropen i Leksand har man varje år den största majstångsresningen, och tiotusentals människor samlas för att fira.

Alternativ för Sverige lanserar ”Återvandringsverket”

PÅ PLATSÅtervandring var ett återkommande tema när Alterna­tiv för Sverige höll torgmöten i Almedalen. Då partiet är relativt nystartat var detta första året man besökte Politikerveckan, och partiet lanserade en kampanj för att få fler invandrare att återvända till sina hemländer. Till Nya Tider säger partiledaren Gustav Kasselstrand att responsen har varit god och att många kom för att lyssna på talen.

Gå till arkivet