Skip to Content

Skolor 1 Arkivfoto: Nya Tider

Tiotusentals nyanlända trängs in i svenska skolor

Under 2015 kom över 70 000 personer till Sverige som hävdar att de är barn. Det innebär cirka åtta nya skolklasser varje dag. De nyanlända har rätt till skolgång enligt svensk lag, och har nu börjat fylla ut skolorna. Enligt en ny lag skall dessa elever också delta i vanlig undervisning, i ordinarie klasser.

Publicerad: 25 februari, 2016, 17:45

  • Svenska

Den stora migrantvågen har varit påfrestande även för den redan hårt ansatta svenska skolan. Nyanlända ungdomar från olika delar av världen placeras nu ut i vanliga skolklasser, något som skapar ännu tuffare villkor på skolor där man redan kämpar med att uppnå godkända betyg för eleverna. Under 2015 sökte 70 384 ungdomar asyl i Sverige, varav 35 369 var så kallade ensamkommande, enligt statistik från Migrationsverket. Det betyder cirka fyra normalstora grundskolor i veckan eller åtta skolklasser per dygn. Till detta kommer ett okänt antal som vistas i landet illegalt, men som enligt svensk lag ändå har rätt att gå i skolan. Svårigheterna visade sig direkt vid skolstarten av vårterminen. ”Flyktingbarnen fyller skolorna till brädden i Norrbotten”, ”Örebro: Hårt jobb med att få plats för alla i skolan” och liknande alarmerande rubriker syntes i lokalpressen. Vissa kommuner är särskilt hårt drabbade, i till exempel Överkalix, Pajala och Jokkmokk är var tredje tonåring som bor i kommunen en asylsökande pojke.
– De får rent fysiskt inte plats på vår skola, säger Caisa Isaksson, rektor i Porjus, till Norrbottenskuriren.
– Vi mäktar inte med mer än så här, säger Martha Liw som tar emot och registrerar alla nykomna elever som ska börja på gymnasiet i Örebro, till lokaltidningen Nerikes Allehanda.

Lagen tvingar in nyanlända i vanliga klasser

En ny lag började gälla den 1 januari, enligt vilken skolorna inte får hålla nyanlända åtskilda från vanlig undervisning. De får även fortsättningsvis gå i särskilda förberedandeklasser, men en del av undervisningen måste ske i ordinarie klasser. Ingen får heller gå i förberedandeklass i mer än två år. I regeringens proposition, som lades fram för drygt ett år sedan och som nu alltså blivit lag, står även att skolan skall bedöma elevens skolbakgrund och kunskaper inom två månader. Denna bedömning står sedan som grund när man ska bestämma vilken årskurs eleven placeras i. Kunskaperna varierar kraftigt hos de nyanlända, vilket kan leda till att elever placeras i årskurser där de blir flera år äldre än sina klasskamrater. Inte minst kan detta bli fallet för ungdomar som ljugit om sin ålder för att kvala in som ”ensamkommande barn”. Att sätta någon som inte kan svenska, och kanske inte heller kan läsa och skriva i ordinarie klasser, sätter förstås stor press på lärare som redan kämpar med att upprätthålla god undervisningskvalitet och ordning i klassen. En av de skolor som inte klarar lagens krav är grundskolan i Borgholm på Öland, som på kort tid fått ta emot 250 asylsökande. De går i särskilda klasser vid sidan om den vanliga undervisningen, rapporterade SVT den 8 januari. Det beror på att det skulle bli ”för rörigt att integrera barnen i vanlig klass”. Enligt skolförordningen gäller även att alla elever har rätt till individanpassad undervisning. Det betyder bland annat att alla elever vid behov ska få studiehandledning på sitt modersmål.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Vávra Suk

vavra.suk@nyatider.nu

huma-hillary_940x500_tn

Clintons muslimska vapendragare misstänks för radikala kopplingar

Huma Abedin, en kvinna född i USA av pakistansk-indiska föräldrar, är sedan 20 år tillbaka Hillary Clintons närmaste medarbetare och förtrogna. Den 15 juli släppte den amerikanska kongressen en tidigare hemligstämplad rapport med underrättelseinformation inhämtad före och efter terror­dåden den 11 september 2001, där det framgår att organisationer som Abedin figurerar i har nära kopplingar till Saudi­arabien och familjen Bin Ladin.

VID KRASHPLATSEN. Stillbild PressTV 940x480_tn

Helikopter nedskjuten-Franska elitsoldater bland de stupade

LibyenEfter nedskjutningen erkänner nu Frankrike att man har specialstyrkor i det våldsdrabbade landet, något Nya Tider rapporterade om redan för över fyra månader sedan. Libyen har befunnit sig i ett konstant tillstånd av kaos sedan islamister med hjälp av Nato slog sönder landet 2011. Mängder av rivaliserande fraktioner och deras olika miliser strider om makten. Islamiska staten har sedan etablerandet 2014 kraftigt stärkt sin närvaro, något som resulterat i att väst skickat in specialstyrkor och planerar för en större intervention. För en framgångsrik insats krävs dock libysk enighet.

streck

Inte Guds krigare – bara simpla kriminella

En granskning av de terrorister som på senare tid genomfört terrordåd i islams namn visar att de haft svag anknytning till religionen och i stället förenas av ett liv i kriminalitet. Veckans debattör, docent Alf Ronnby, resonerar kring hur förmenta jihadister, ”heliga krigare”, bör hanteras och presenterar ett förslag utifrån sitt expertisområde: lokalsamhällens sociala organisering.

Jakobsberg4_950x400_tn

Utanförskap eller kultur?

De våldsamma upploppen, stenkastningen och bilbränderna skylls ofta på utanförskap och arbetslöshet. Många andra grupper, både i Sverige historiskt sett och i världen i dag, har det dock mycket tuffare än vad ungdomarna med invandrarbakgrund har i de svenska förorterna. Nya Tider har tittat på några andra förklaringsmodeller.

New folder_00002

Nya Tider på plats i Gottsunda

Gottsunda i Uppsala är klassat som ett utanförskapsområde och under juli månad fullkomligen exploderade området i bränder och stenkastning. Boende i området lade ut filmer på Facebook som visade vrålande arabisktalande män med järnrör i händerna, som sprang omkring i något som kunde liknas vid en krigszon med brinnande bilar.

Image00005

Man brann inne när polisen backade för stenkastande gäng

Polisens ”defensiva taktik” mot de våldsbenägna kriminella gängen i Gottsunda i Uppsala gjorde att räddningstjänsten blev angripna av stenar och brandbomber vid en utryckning till en lägenhetsbrand. Sådant har hänt tidigare, men denna gång gick ett liv förlorat. Brandkåren hann inte fram i tid och en man brändes till döds i lägenhetsbranden.

streck

Sverker mot Erik i sommarkvällen – Slaget vid Gestilren 17-18 juli år 1210

”Gud skydde Sveriges rike!” Så lyder inskriptionen på stenen i Västergötland som är rest till minne av slaget vid Gestilren i juli 1210: ett blodigt slag som kom att markera både ett slut och en fortsättning. Ingen vet exakt var Gestilren låg, men på den plats där minnesstenen är rest hävdas att slaget har stått. Detta slag blev det sista stora som utkämpades mellan sverkrarna och erikarna som sedan 1160-talet kämpat mot varandra om den svenska kungamakten.

960x410

Berättelserna bakom namnen

Nu när det fullkomligt exploderar i växtriket och naturen efter hand fylls på med den ena arten efter den andra kan det vara givande att titta lite närmare på våra svenska vilda sommarblommor. Deras namn berättar om våra fäders föreställningsvärld och vittnar om vad växterna användes till.

Image00001

Vidarkliniken får fortsatt dispens i fem år

Vidarkliniken i Järna strax söder om Södertälje har fått förlängt tillstånd att sälja och använda antroposofiska läkemedel. Det blev inget drastiskt beslut på regeringssammanträdet den 30 juni, där antroposofiska läkemedlens framtid skulle avgöras efter att det nuvarande tillståndet löpt ut. Dock säger Stockholms Läns Landsting upp avtalet med kliniken, vilket betyder att de som vill få alternativ vård måste bekosta den själva.

60Image00002_950x450

Ny president i Filippinerna

FilippinernaMånga höll andan i önationen när den hårdföre Rodrigo Duterte tillträdde som statschef och undrade om han skulle leva upp till sitt tuffa prat om att ta itu med kriminalitet och korruption. De miljoner fattiga och alltmer desperata filippiner som satt sitt hopp till honom fann dock inga skäl att vara besvikna efter hans första vecka på arbetet.

streck

Bilbränder och terrordåd

Image00001

Striden om Manbij

Kriget i SyrienSedan månadsskiftet maj-juni pågår i norra Syrien en stor offensiv, understödd av västerländska specialförband och stridsflyg, mot den IS-kontrollerade staden Manbij. Striden ses som den viktigaste före den planerade slutstriden om kalifatets huvudstad Raqqa.

Känns igen? Det är inte svårt att se varifrån socialdemokraterna hämtar sin inspiration.

S kopierade SD:s annonser

Politik

Skola_950x420

Vad betyder invandringen för skolresultaten?

Allt färre elever klarar grundskolan och allt fler av dessa är födda utomlands. Barn och unga som kommer sent in i skolsystemet får sällan godkända betyg. En del anser att friskolorna bidrar till segregationen och att skolan skulle vara mer jämlik om skolor i privat regi förbjöds. Två tunga företrädare för skolvärlden befann sig i Almedalen för att ge sin syn på problematiken.

streck

Sverige behöver en injektion dunderhonung

Sverige behöver en injektion kraftfull dunderhonung i den snälla och naiva asylpolitiken, menar veckans krönikör Nina Drakfors. Hon pekar på att det i synnerhet är kvinnor som är utsatta i dag, men att det inte fungerar som i de socialdemokratiska sagornas värld att bovarna blir snälla om man är snäll mot dem. Till och med Bamse satte gränser och visade styrka, innan han kunde unna sig att vara snäll.

omfattande upplopp med bilbränning och plundringar uppstod i huvudstaden Pretoria till följd av att ANC bröt mot den traditionella stamtilldelningen av borgmästare.

Upploppens år i Sydafrika

SydafrikaKort efter ”firandet” den 16 juni av fyrtioårsjubileet av 1976 års upplopp i Soweto, en kåkstad i utkanten av Johannesburg, utbröt kravaller i det närliggande Pretoria, Sydafrikas huvudstad. Över 20 bussar sattes i brand och butiker plundrades. Orsaken till upploppen var etnisk: regeringspartiet ANC:s nominering av Zulu-politikern Thoko Didiza till posten som borgmästare i Pretoria. Därmed ratades ämbetets nuvarande innehavare Kgosientso ”Sputla” Ramokgopa från Tlôkwa-stammen.