Skip to Content

Mehmet Bora Perinçek (född den 19 september 1978) är en turkisk historiker, statsvetare och professor vid Istanbuls universitet. Han har också studerat i Nizjnij Novgorod i Ryssland. Hans doktorsavhandling skildrade de turkisk-sovjetiska militära relationerna på östfronten baserat på ryska arkiv 1919-1922. Hans böcker har översatts till ryska, tyska, persiska och azerbajdzjanska. Han ger ofta föreläsningar vid internationella symposier och deltar i internationella tv-program. Han talar flytande turkiska, ryska, tyska och engelska, samt översätter poesi och litterära verk från ryska till turkiska. Perinçeks far Doğu Perinçek, som leder det kemalistiska och nationalistiska Patriotiska partiet, dömdes i augusti 2013 till livstids fängelse i fallet med terroristorganisationen Ergenekon, men frigavs i mars 2014. Foto: Privat
UTRIKES

Turkiet ger upp drömmar om EU och vänder sig österut

Efter 50 år av fruktlös väntan, befinner sig Turkiet längre från ett tillträde till ”den europeiska familjen av nationer” än någonsin. Landet börjar nu släppa tanken på EU och vänder sig österut mot Ryssland, genom att återskapa brutna band och sikta mot ett medlemskap i Shanghai Cooperation Organisation (SCO) eller BRICS. Även South Stream-projektet har återupplivats. Här förklarar professor Mehmet Perinçek vid Istanbuls universitet logiken bakom Ankaras försoning, dess syn på kriget i Syrien och kuppförsöket i juli.

Publicerad: 7 december, 2016, 17:16

  • Svenska

Läs även

Den 10 oktober undertecknade Rysslands och Turkiets ledare ett avtal om att färdigställa gasledningen ”South Stream”, som lades på is efter nedskjutningen av ett ryskt bombplan som var på uppdrag för att bekämpa terrorister i Syrien. Den 23 november besökte en delegation med högt uppsatta turkiska företrädare Krim, vilket innebar att landet i praktiken erkände Rysslands kontroll av halvön. Besöket möjliggjordes efter att Turkiets president Recep Erdoğan hade framfört en ursäkt för nedskjutningen och lade skulden på amerikanska agenter i Turkiet. Detta blev ett viktigt steg i Turkiets kursändring från väst till öst.

Redan 1963 undertecknade Turkiet ett associationsavtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen, föregångaren till EU. Resultatet har dock blivit magert. Den 9 november i år publicerade EU-kommissionen en årsrapport om Turkiets närmande till EU, där bristen på yttrandefrihet och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet kritiserades, liksom otillräckliga ansträngningar för att anpassa det turkiska rättsväsendet till europeiska normer. Martin Schulz, EU-parlamentets talman, hotade rentav Ankara med ekonomiska sanktioner för fängslandet av oppositionella politiker och journalister. President Erdoğan kritiserade i sin tur EU för dess stöd till PKK, som är förbjudet i Turkiet, och tillkännagav en eventuell folkomröstning om landets inträde till EU.

puton-erdogan-kremlin-press-service_400x257_tn70

Rysslands president Vladimir Putin och Turkiets president Erdoğan i samtal. Foto: Kreml

Den turkiske ledaren nämnde också möjligheten att bli medlem av SCO som ett av alternativen till att ansluta sig till EU.
– Brexit kan sprida sig. Sådana tongångar hörs i Frankrike och Italien. I detta läge bör Turkiet avvakta. Man kan inte säga att EU är den enda möjligheten. Varför skulle Turkiet inte bli medlem av SCO? Jag talade om detta med [Rysslands president Vladimir] Putin och [Kazakstans president Nursultan] Nazarbajev. Turkiets medlemskap i SCO kommer att ge oss mer frihet i detta avseende, sade Erdoğan till dagstidningen Sabah den 19 november, efter en officiell resa till Uzbekistan. SCO består av Ryssland, Kina och ytterligare fyra.

Samtidigt antog EU-parlamentet den 24 november en resolution som föreslog en frysning av samtalen kring Turkiets anslutning till EU, på grund av de turkiska myndigheternas oacceptabla agerande. En opinionsundersökning visar dock att 56 procent av Turkiets invånare anser att landet behöver bli medlemmar i EU. När det gäller alternativen, tycker 23 procent att medlemskap i SCO är rimligt, medan 18 procent vill se medlemskap i BRICS. Å andra sidan stöder 22 procent av medborgarna en alliansfri linje.

Samtidigt som de turkisk-europeiska relationerna försämras, förbättras relationen till Ryssland. ”Ryssland blir åter­igen en vän”, skriver den turkiska dagstidningen Milliyet, och påpekar att ”en grupp för vänskap med Ryssland” bildades i det turkiska parlamentet den 19 november. Den 23 november anlände en delegation med turkiska parlamentsledamöter, politiska ledare och affärsmän till Krim, ledd av Turkiska förbundet av eurasiska regeringars ordförande Hasan Cengiz. Han meddelade att en turkisk regeringsdelegation på den högsta nivån skulle komma till Krim inom en nära framtid och lovade att Ankara snart skulle avskaffa sanktionerna mot Ryssland:

– Turkiet återupprättar sin utrikespolitik och påbörjar resan in i den eurasiska familjen. Vi anser att Turkiets ingående i den eurasiska familjen är omöjlig utan att avskaffa sanktionerna mot Ryssland. Den turkiska regeringens politik syftar till att ändra hållningen i frågan om Krim.

Turkiet har ingen framtid i EU

Vi träffar den turkiske historikern och statsvetaren Mehmet Perinçek, professor vid universitetet i Istanbul, för att få hans syn. Han menar att vägen till EU är blockerad:

– Turkiets anslutning till EU är en stor bluff. Turkiets framtid finns inte i väst, utan i Eurasien. Om Turkiet vill bevara sin territoriella integritet, måste det samarbeta med eurasiska länder och måste bli en del av Eurasien, inte bara av säkerhetsskäl, utan också för att utvecklas ekonomiskt och skapa stabilitet i regionen. Ryssland, Kina och Iran bör vara Turkiets viktigaste partnerländer. Så jag ser inte Turkiets framtid i väst och EU, utan i Eurasien.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sergej Belous

sergej.belous@nyatider.nu

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Dacke

    Det är helt riktigt att Turkiets framtid ligger inte i EU utan i det framväxande BRIKS-länderna som redan nu inkluderar över 70 länder. Snart ansluter sig USA till dessa länder som spänner över alla kontinenter på vårt klot, där stora infrastrukturprojekt skapar enorma förutsättningar för världens länder. Vilket inte ses med blida ögon av globalisterna, som ser sin dröm om, ”gränslöst samhälle” gå förlorad.
    Det finns idag ingen vettig människa som tror att EU har någon framtid förutom alla i Bryssel som parasiterar på våra skattepengar.

  • Bertil Andersson

    Erdogan imponerar. Han är en handlingens man. Visst har turkiska folket fått säga vad de tycker?
    iTurkiet eller Sverige så är det full demokrat där folket bestämmer.

Orbán: Den ungerska modellen fungerar

Ungerns premiärminister Viktor Orbán talade på EU-mötet i Göteborg, där han slog fast att den ungerska modellen fungerar och att han inte har någon tanke på att öppna dörren till storskalig invandring.

Akademiker föreslår en muslimsk apartheid-stat i Frankrike

En fransk akademiker har föreslagit att en stat för enbart muslimer borde skapas i Frankrike. Detta för att förhindra en framtida storkonflikt.

Största nationella demonstrationen hittills i Lettland

Den fosterländska fackelmarschen på Lettlands nationaldag den 18 november startades av partiet Nationella Alliansen för 15 år sedan. I år blev marschen större än någonsin med 18 000 deltagare.

Foto: NYPD

New Yorks tunnelbanan skippar ”damer och herrar”

Tunnelbanan i New York har infört könsneutrala utrop, man kommer inte längre att hälsa passagerarna med det vanliga ”ladies and gentlemen”. Detta samtidigt som trakasserier och brott skjuter i höjden.

Polen slår tillbaka mot medial svartmålning

Västmedia har utmålat demonstrationerna på Polens självständighetsdag som en fascistisk orgie. Polens företrädare liksom vanliga medborgare har reagerat med bestörtning över rapporteringen och kallar den för illasinnad svartmålning.

Stora skillnader i rapportering om Saudiarabien och Israel – kan det verkligen vara sant?

Saudiarabien och Israel framställs som varandras ärkefiender, men allt fler rapporter gör gällande att de i praktiken hjälper varandra. Kan det verkligen stämma? undrar en läsare. Nya Tiders utrikesredaktör Christer Ericsson svarar.

Magnesium – mineralet för den stressade nutidsmänniskan

HÄLSAForskare och expertis är eniga. Magnesium är ett av våra absolut viktigaste mineraler, som kan åstadkomma underverk i våra kroppar. Det kallas ibland för ”mirakelmineralen” och ”mineralen som räddar liv”, tack vare dess förmåga att bota och lindra sjukdomar. Magnesium har en central betydelse för att våra kroppar ska fungera ordentligt. Brist på mineralet orsakar hjärt- och kärlsjukdomar och nedsatt mental förmåga. Ändå lider många i västvärlden av magnesiumbrist. Hur är det möjligt?

Salvini: Vi enar Italien mot politikerna i Rom och Bryssel

INTERVJUMatteo Salvini, partiledare för Italiens populära Lega Nord, vill ena alla italienare under det nya namnet Lega. Målet är att ta upp striden mot Bryssels hegemoni och försvara varje lands rätt till oberoende och regional identitet. Nya Tider har talat med partiledaren.

Gå till arkivet