<strong>GT/Expressen</strong> lyfter ofta fram näthat som ett av de viktigaste brotten att bekämpa. Samtidigt försöker samma tidning att bagatellisera våldtäkter som anmäls 35 gånger så ofta. Foto: Nya Tider

Tyck synd om oss istället, vi blir näthatade

Det pågår flera kampanjer i media mot så kallat näthat som drabbar främst kvinnliga debattörer och skribenter. Men Nya Tiders granskning visar att näthat är en ytterst ovanlig brottslighet som omskrivs oproportionerligt mycket eftersom det är journalister som drabbas. Våldtäkter, som är mycket vanligare, bagatelliseras däremot i pressen.

Tidningen Expressen, som just nu driver en kampanj för att domstolarna ska ”förstå allvaret” i näthat, har samtidigt en reportageserie som försöker tona ner hemskheten i våldtäkt. Bland annat genom att intervjua en våldtagen kvinna som vill förändra synen på våldtäktsmän som monster. Detta utan att berätta för läsarna att kvinnan egentligen är en manlig transvestit från San Fransisco som är anarkist och tidigare språkrör för Miljöpartiets ungdomsförbund.

Ännu en kampanj

Journalisten Lisa Bjurwald har tagit initiativ till en ytterligare kampanj mot vad hon kallar näthatare. Med detta menar hon personer som utrycker sig aggressivt, nedlåtande eller sexistiskt i mejl eller kommentarsfält. Oftast riktat till kvinnliga journalister som anklagas för att ljuga om mångkulturens konsekvenser.

Kampanjen består av att samla ett nätverk av kvinnliga journalister som gemensamt ska berätta om sin rädsla och sitt trauma av att läsa dessa kommentarer. På så sätt vill hon sätta press på arbetsgivare att öka kvinnornas säkerhet genom olika typer av beskydd. Likaså att polisen och Säpo ska prioritera de otrevliga mejlen och att straffen för att skriva sådana kommentarer ska höjas.

Bjurwalds kampanj är inte den första som startats av journalister för att bekämpa oönskade kommentarer. Medieprofilen Robert Aschberg har tidigare utfäst en belöning på 10 000 kronor till den som kan namnge en sådan person som skickat otrevliga mejl till honom eller någon av hans kollegor. Aschberg leder också programserien Trolljägarna på TV3 där tv-team åker hem till människor de lyckats identifiera. Programidén går ut på att överraska personer i deras hem och inför rullande kameror konfrontera dem med otrevligheter som de har skrivit på nätet. Därefter lämnas en faktura över till den avslöjade med ett belopp som han eller hon ska betala i böter.

Även Expressen är engagerade och driver för tillfället kampanj i Högsta domstolen om att förolämpningar och hot riktade mot journalister ska straffas hårdare och få en egen brottsrubricering.

Präglar nyhetsrapporteringen

Journalisternas stora engagemang mot vad de kallar näthat präglar också nyhetsrapporteringen. Både Aftonbladet och Expressen har granskat ”näthatet” i återkommande reportageserier. Likt programmet Trolljägarna består granskningen i huvudsak av att åka hem till privatpersoner vars identitet man lyckats avslöja och filma deras reaktion när de blir konfronterade.

En sökning på ordet näthat i mediearkivet ger över 150 000 träffar och är såldes mer omtalat på svenska debattsidor än orden ”svält”, ”krig” och ”tortyr” sammanlagt.

BRÅ: Näthat, en bagatellartad företeelse

Även om svensk media skriver mycket om så kallat näthat är det i jämförelse med annan kriminalitet något ganska marginaliserat.

Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes 2012 endast 713 fall av trakasserier via nätet. Av dessa lades dessutom 12 procent ned eftersom det anmälda inte var något brott. Detta kan jämföras med 6 532 våldtäkter som anmäldes samma år.

Av de anmälningar om ”näthat” som anses brottsliga har samtliga varit av böteskaraktär, alltså inte varit allvarligare än att straffet ska stanna vid böter.

Olika brottsoffer ger olika medieintresse

I samband med BRÅ:s undersökning av det uppmärksammade näthatet granskades också anmälarna. Vad som skiljer nättrakasserier från andra typer av brottslighet är att offren i högre grad än vanligt också tillhör övre ekonomiska samhällsskikt.

När det gäller brott som exempelvis vandalisering, stölder och misshandel är boende i socialt utsatta områden betydligt mer drabbade. Detsamma gäller brott som våldtäkter, rån, hot och flertalet andra gärningar riktade mot person eller sak.

Näthat är däremot i lika hög grad riktat mot personer tillhörande medelklass eller övre medelklass. Framstående personer, inom exempelvis media och kultur, är överrepresenterade bland offren.
Ett typiskt offer för våldtäkt är en ung kvinna, som är svensk med lägre inkomst och boendes i ett socialt utsatt område.

Ett typiskt offer för näthat är en medelålders kvinnlig journalist med hög inkomst och boendes i innerstan.

Förstorar näthat, förminskar våldtäkter

Samtidigt som journalisten Lisa Bjurwald drar igång en kampanj för att visa problemen med sexistiska och hotfulla mejl som drabbar kvinnor inom media, har hennes tidning påbörjat en annan kampanj. Där syftet är att tona ned allvaret i det betydligt vanligare brottet våldtäkt.

I en reportageserie i Expressen vill man ”ge en annan bild” av det kraftigt ökande antalet våldtäkter. Däribland genom att intervjua en drabbad som säger sig ogilla att effekterna av övergreppet förstoras upp. ”Personligen är jag frustrerad över en debatt som säger att en våldtäkt förstör ens liv. Vi känner inte så”, citerar tidningen.

Alexander Alvin Chamberland (ibland ”Alvina”) var det våldtäktsoffer som Expressen hittade och som stödde tidningens tes om att våldtäkter inte är så farliga. Kraven på kraftfullare rättsliga åtgärder för att förhindra våldtäkter anser Chamberland vilar på ”inrotade föreställningar” om manligt och kvinnligt och ignorerar ”att polis- och rättsväsende ofta reproducerar rasistiska strukturer”. Foto: privat
Alexander Alvin Chamberland (ibland ”Alvina”) var det våldtäktsoffer som Expressen hittade och som stödde tidningens tes om att våldtäkter inte är så farliga. Kraven på kraftfullare rättsliga åtgärder för att förhindra våldtäkter anser Chamberland vilar på ”inrotade föreställningar” om manligt och kvinnligt och ignorerar ”att polis- och rättsväsende ofta reproducerar rasistiska strukturer”. Foto: privat

Den intervjuade är också negativ till att våldtäktsmän beskrivs som monster.

Någon våldtagen kvinna är det dock inte som intervjuas. I brist på våldtäktsoffer som vill hjälpa till att förminska våldtäkter har tidningen fått vända sig till en politisk aktivist med samma ideologiska drivkraft som Expressen. Den våldtagna kvinna som tidningen påstår sig intervjua är egentligen en manlig transvestit vid namn Alexander Alvin Chamberland. Personen är queerfeminist, anarkist och tidigare språkrör för Miljöpartiets ungdomsförbund. Han har bland annat propagerat för att normalisera sexarbete. Chamberland definierar sig själv till och från som kvinna, vilket är fallet när Expressen intervjuar honom.

Vare sig Chamberlands biologiska kön eller politiska aktivism framgår dock i intervjun där den transsexuelle miljöpartisten istället presenteras som en vanlig kvinna som upptäckt att våldtäkt inte är så fruktansvärt som många tror.

Försvarar våldtäktsmän

Även Aftonbladet har försökt minska dramatiken kring våldtäkter när journalisterna och vänsteraktivisterna Carina Ohlsson och Olga Persson i ett längre reportage beskrev skadan av att media ”skriver för mycket om våldtäkter”, och att problemet inte är så stort att det behöver rapporteras om så mycket.

På ledarplats i samma tidning beskrev vänsteraktivisten Lisa Magnusson våldtäkter som något som inte är värre än örfilar. Lisa Magnusson har vid fler tillfällen återkopplat till detta och hävdar, likt den intervjuade Chamberland, att våldtäktsmän inte ska göras till monster. I en krönika i Metro skriver hon att svenskarna borde ha mer förståelse för att långväga invandrare ibland vill våldta: ”Det kanske inte är så konstigt att någon som flytt undan våld och tortyr själv är känslomässigt invalidiserad och beter sig illa”, förklarar Magnusson, och fortsätter med att fördöma svenskar som vill utvisa dessa våldtäktsmän eftersom det vore att ”sända dem i döden”.

Näthat kontra våldtäkter

2012 anmäldes runt 70 våldtäkter om dagen i Sverige.

Enligt BRÅ är huvuddelen av anmälda våldtäkter begångna utomhus av en eller flera okända förövare. 1996 begick män med invandrarbakgrund 60 procent av våldtäkterna enligt BRÅ:s statistik. Därefter förbjöds myndigheten att redovisa brottslingarnas härkomst, så någon mer aktuell statistik finns inte.

Om antalet våldtäkter förblir detsamma kommer var tredje flicka som i dag växer upp att bli våldtagen någon gång i livet. Svenska kvinnor i socialt utsatta områden är överrepresenterade bland dessa.

I Sverige anmäls två fall av nättrakasserier om dagen. Ungefär en halv procent av Sveriges kvinnor kommer någon gång i livet att utsättas för näthat. Kvinnor med journalistyrken är överrepresenterade i denna halva procent.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Riksrevisionen: Allmänna arvsfonden bör avvecklas

Riksrevisionen: Allmänna arvsfonden bör avvecklas

🟠 INRIKES Allmänna arvsfonden får in mer pengar än den hinner dela ut, samtidigt som kontrollen av de organisationer som ansöker om bidrag är otillräcklig. Det har dessutom lett till att de ansvariga myndigheterna, Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen, aldrig behöver väga projektansökningar mot varandra. Riksrevisionen rekommenderar därför nu att fonden ersätts med ett mer robust system för hantering av arv efter personer utan arvingar och testamente.

Detta innebär Natomedlemskapet för Sverige

Detta innebär Natomedlemskapet för Sverige

🟠 INRIKES Efter en längre tids kontroverser har Sverige blivit medlem i militäralliansen Nato. Med medlemskapet kommer ett flertal förändringar för Sveriges del, varav många innefattar risker som inte belysts i någon djupare form av massmedierna. Så vad innebär det svenska Natomedlemskapet egentligen för oss?

De kriminella gängens infiltration av samhället

De kriminella gängens infiltration av samhället

🟠 INRIKES Brå har genomfört en studie av vad man kallar ”möjliggörare” (ett nysvenskt ord för vad som tidigare kallades infiltratörer) i legala verksamheter som bistår kriminella nätverk. Rapporten försöker ge en bild av vilka olika uppgifter möjliggörare utför åt kriminella nätverk, hur deras relationer med motparten i nätverken ser ut, vilka följder deras handlingar får och hur arbetsgivare och andra aktörer kan förebygga och motverka möjliggörare. Ett annat syfte hävdas vara att bidra till kunskapen om organiserad brottslighet i Sverige, något som har exploderat i massinvandringens fotspår.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Realismens ytterlighet

🟠 Naturalismen i litteraturen Medan realismens författare skildrade verkligheten så som den såg ut, utan försköningar och omskrivningar, hade naturalisterna ytterligare en avsikt. Precis som realisterna skildrade de också verkligheten människor kan leva i, men de gick längre i sina beskrivningar och tog även steget in i den mänskliga naturen.

Pasch och rokokon

🟠 HISTORIA Vid övergången från barocken till rokokon i Sverige på 1700-talet kom den svenske konstnären Lorens Pasch den äldre att spela en betydande roll. Han förde denna konstnärsstil med sig efter att ha inspirerats av den franska rokokon under en vistelse i England.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.