Skip to Content

ANINGSLÖSA SVENSKAR skänker pengar till tiggarna. Pensionärer är klart överrepresenterade bland givarna. Enligt kritiker bidrar givarna till att romerna fortsätter att tigga i Sverige istället för att göra något åt sin situation i Rumänien. Foto: Nya Tider
Tiggeriet

Vad tjänar tiggarna?

Ett hett diskussionsämne är hur mycket tiggarna tjänar. Det är förstås omöjligt att svara på generellt eftersom varken tiggare eller tiggarbossar redovisar några inkomster. Nya Tider har försökt att bena ut problematiken.

Publicerad: 9 maj, 2015, 10:10

  • Svenska

Läs även

TIGGARKVINNA RÄKNAR  PENGAR på Forex. Filmen är tagen av en privatperson och lades upp på YouTube i december. När kvinnan märker att hon blir filmad försöker hon gömma sin tjocka sedelbunt och skickar ut en man som försöker konfrontera filmaren. Denne står dock på sig.

TIGGARKVINNA RÄKNAR
PENGAR på Forex. Filmen är tagen av en privatperson och lades upp på YouTube i december. När kvinnan märker att hon blir filmad försöker hon gömma sin tjocka sedelbunt och skickar ut en man som försöker konfrontera filmaren. Denne står dock på sig.

Uppskattningarna av hur mycket tiggarna tjänar varierar oerhört. Den lägsta summa som nämnts är 16 kronor per dag och den högsta 6 000 kronor per dag.

Somliga har ansträngt sig för att själva ta reda på vad tiggarna tjänar, men även då de följt tiggande romer under en ”arbetsdag” är skillnaderna stora.

När DN-reportern Josefine Hökerberg i mars 2013 följde efter tiggaren Florica Tudorici under en dag – efter att ha fått hennes medgivande för att sätta upp en dold kamera – blev dagskassan 186 kronor. När redaktören för nättidningen NewsVoice Torbjörn Sassersson gjorde en liknande undersökning, utan att inhämta tillstånd från tiggaren, blev dagsintäkten hela 1 000 kronor.

Sassersson dokumenterade dock inte sin undersökning, så där har man bara hans ord att lita på. Å andra sidan tog Tudorici en paus mitt under sitt femtimmars tiggarpass och kan då eller vid andra tillfällen ha smusslat undan pengar, så inte heller den undersökningen kan anses vattentät.

Andra reportrar har tagit sig för att själva spela tiggare för att ta reda på sanningen. När Albert Capuder på Helsingsborgs Dagblad klädde ut sig till tiggare i Malmö blev bytet 220 kronor på två timmar – en skattefri inkomst på 110 kronor i timmen, men HD fokuserade istället på hur utsatt reportern känt sig då han suttit på gatan. När norska TV  2 satte en reporter att tigga i Oslo fick han ihop 842:50 norska kronor (934 SEK) på drygt sex rimmar – omkring 150 kronor i timmen. Upplandsnytt kom fram till 80 kronor i timmen genom att iaktta tiggare och fråga förbipasserande hur mycket de skänkt.

Kriminalkommissarie Kajsa Wahlberg på Rikspolisstyrelsen angav, då hon intervjuades av DN i november 2013, siffror som stämmer ganska väl med Albert Capuders inkomst på 110 kronor i timmen, men hon påpekade att handikappade tiggare kan dra in betydligt mer.

– En handikappad person har vi sett kan få in mellan 5 000 och 6 000 kronor om dagen. För någon som går runt och tigger på tunnelbanorna kan det handla om upp till 800, uppgav Wahlberg.

Det finns tiggare som har det jättefattigt i Rumänien … men det finns också en del tiggare som köpt villor för pengarna de tjänat in.

– Marius Gaspar, tolk, i DN:s chatt

På EU-projektet Crossroads, som skapats för att ge ”information och stöd åt utländska EU-migranter”, uppgav man istället fem euro om dagen när DN frågade. Det kan ifrågasättas hur opartiska Crossroads är, men enligt DN anger även Stadsmissionen en likartad uppskattning.

Kanske är det så att tiggarnas inkomster verkligen varierar kraftigt. Det tycks åtminstone stå klart att somliga av tiggarna verkligen är fattiga när de kommer till Sverige, medan andra är rika. I många fall verkar det som om de rika romerna betalar för resorna och sedan inkasserar pengar från de fattigare som tvingas betala för sina tiggarplatser till den tiggarboss som ”äger” deras del av stan.

I en chatt den 11 mars 2013 svarade Marius Gaspar, Hökerbergs rumänske tolk, på en fråga från signaturen ”Peter”:

”Det finns alla möjliga sorters tiggare. Det finns tiggare som har det jättefattigt i Rumänien och bor i tält, lerhus och små stugor, men det finns också en del tiggare som köpt villor för pengarna de tjänat in. När BBC gjorde en dokumentär om tiggarna i Rumänien filmade de bara de rika romerna som hade köpt villor för sina tiggarpengar. Men det innebär inte att alla romer har det så, tvärtom.”

Tjänar mer på att tigga än på arbete

I ekvationen om tiggarnas inkomster måste man naturligtvis jämföra med rumänska förhållanden. Kommer tiggarna hit därför att de inte hittar arbete, eller för att de tjänar mindre på att arbeta i Rumänien än de gör på att tigga i Sverige? Siffrorna talar här sitt tydliga språk.

Enligt statistiksajten tradingeconomics.com var arbetslösheten i Rumänien 6,4 procent i april 2015. I Sverige var den 8,3 procent.

Samtidigt var dock minimilönen i Rumänien endast 220 euro (2 040 kr), och genomsnittslönen efter skatt var 421 euro (3 910 kr) enligt landets nationella statistikinstitut INS. För industriarbetare varierar genomsnittslönerna i olika branscher mellan 263 euro (2 440 kr) och 470 euro (4 370 kr), utom i den lönsamma tobaksindustrin där lönerna är betydligt högre, men som det är få förunnat att arbeta inom.

Ändå svälter ingen i Rumänien – priserna för basvaror är en bråkdel av vad de är i Sverige, och socialbidragen som de flesta romer lyfter är generöst tilltagna i relation till lönerna för ett så pass fattigt land.

Om man går efter en av de lägre uppskattningarna, den i DN:s artikel om tiggaren Florica Tudorici, tjänar hon med 186 kronor i dagskassa nästan exakt en rumänsk genomsnittslön i månaden – 3 906 kronor – om hon tigger 21 dagar i månaden. Då bestod hennes arbetsinsats av att sitta utanför en tunnelbanestation i fem timmar och fyra minuter. Annorlunda uttryckt tjänade hon rumänsk genomsnittslön, drygt 3 900 kronor, genom att sitta ner i 25 timmar per vecka. Om hon istället arbetat på en fabrik i Rumänien 41 timmar i veckan (det rumänska genomsnittet) hade hon tjänat mellan 2 440 och 4 370 kronor.

Om man istället går efter Albert Capuders inkomst då han tiggde på Malmös gator, skulle en tiggare som arbetade åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan tjäna 18 480 kronor i månaden skattefritt. Det är nästan dubbelt så mycket som man i Rumänien tjänar som exempelvis applikationsutvecklare på IBM (10 000 kr) eller mjukvaruutvecklare på Adobe (11 600 kr). En nybakad ingenjör har 6 500 till 10 200 kronor i månadslön. En universitetsutbildad mjukvaruutvecklare kan dock, om han visar framfötterna på företaget, efter att han skaffat sig några års erfarenhet, tjäna mer än tiggaren i Sverige: 16 000 till 20 400 kronor i månaden efter skatt.

Oavsett vilka beräkningar man väjer att gå efter står det alltså klart att tiggarna i Sverige, åtminstone majoriteten av dem, tjänar mycket pengar i jämförelse med vad de hade gjort genom att arbeta i Rumänien.

Professor Karl-Olov Arnstberg menar att när aningslösa svenskar ger pengar till tiggare bidrar de samtidigt till att befästa romernas roll som tiggare och uppmuntra dem att fortsätta.

– Romer tigger inte därför att de lider nöd, oavsett om de gör det eller inte. Tiggandet är ett av inslagen i deras sätt att försörja sig. Går det inte så hittar man på något annat eller flyttar sig någon annanstans. De som ger till tiggare hjälper dem med deras försörjning, men det är direkt kontraproduktivt om man vill medverka till att förbättra romernas situation. För mig är det obegripligt att detta ska vara så svårt att förstå, säger Arnstberg till Nya Tider.

”LURIGA TIGGARE I UMEÅ” är en av de mest kända ”tiggarfilmer” som lagts upp på nätet av privatpersoner. Två tiggare (vi visar en av dem) syns först stappla fram längs gatan med hjälp av kryckor. Sedan visar filmen samma tiggare inne i en mataffär där de går helt normalt utan kryckor. När gammelmedia tog upp filmen handlade det mest om att det kan vara olagligt att på detta sätt avslöja tiggares lurendrejeri. Enligt flera källor, bland annat kriminalkommissarie Kajsa Wahlberg på Rikspolisstyrelsen, kan tiggare med ett (falskt eller äkta) handikapp tjäna mycket mer än en frisk tiggare.

”LURIGA TIGGARE I UMEÅ” är en av de mest kända ”tiggarfilmer” som lagts upp på nätet av privatpersoner. Två tiggare (vi visar en av dem) syns först stappla fram längs gatan med hjälp av kryckor. Sedan visar filmen samma tiggare inne i en mataffär där de går helt normalt utan kryckor. När gammelmedia tog upp filmen handlade det mest om att det kan vara olagligt att på detta sätt avslöja tiggares lurendrejeri. Enligt flera källor, bland annat kriminalkommissarie Kajsa Wahlberg på Rikspolisstyrelsen, kan tiggare med ett (falskt eller äkta) handikapp tjäna mycket mer än en frisk tiggare.

bil

NEDTYSTAD MEDIESKANDAL. En medborgarjournalist i Umeå postade bevis på diskussionsforumet Flashback för att en av romerna i det lokala tiggarlägret nyligen hade köpt bilar för hundratusentals kronor. Han inhämtade utdrag från Transportstyrelsen, sparade annonser från Blocket som visade hur mycket bilarna var värda, och fotograferade bilarna utanför tiggarlägret.

Till saken hörde att Sveriges Radio hade gjort flera snyftreportage om hur fattigt och eländigt livet var för just denna grupp romer. När nyhetssajten Fria Tider ringde upp P4 Västerbottens nyhetschef Agneta Kellgren för att fråga hur de lyckats missa att romerna hade bilar värda flera hundra tusen kronor – sju fordon stod skrivna på en av dem – svarade hon först undvikande. Sedan publicerade P4 en kommentar till uppgifterna, där de hävdade att fordonen inte alls ägdes av den rom de intervjuat, utan av en annan rom med samma för- och efternamn som hade bott i samma läger vid samma tidpunkt.

Efter att han publicerat sitt ”gräv” kring tiggarna i SR:s snyftreportage kontaktades medborgarjournalisten, som skrivit anonymt på Flashback, av Kim Fredriksson – en flerfaldigt dömd våldsbrottsling som brukar anlitas som ”nazistexpert” och ”antirasistisk debattör” av svenska vänstermedier. Numera sitter han även i styrelsen för RUNG, en förening för ”resande” (ett samlingsnamn för det som förr brukade kallas zigenare och tattare). Enligt medborgarjournalisten hade Fredriksson även varit inne på hans frus hemsida på Facebook och ”gillat” hennes bilder, vilket kändes djupt olustigt. Andra medlemmar i RUNG ska också ha kontaktat honom med uppmaningar i stil med ”passa din tunga”. Fredriksson skröt öppet om kontakten på sin hemsida, men framställde det som om han ”bjudit in Flashback-rasisten till tiggarlägret”. Det är oklart hur Fredriksson fick reda på medborgarjournalistens identitet.

Många andra medborgare har också lagt upp bilder på sociala medier som sägs visa tiggare i dyra bilar eller med dyra mobiltelefoner.

Del 3 publiceras imorgon.

Bidrag utöver tiggandet

mihai blaj

En fråga som hittills ingen tycks ha lyft i debatten är om tiggarna kan få socialbidrag från Rumänien samtidigt som de tigger i Sverige. Det visar sig vara fullt möjligt ifall de ljuger för myndigheterna i det papper de måste skicka in var tredje månad.

– Om bidragstagaren ljuger om sin inkomstnivå så är det straffbart enligt lagen om falskdeklaration. Men det är mycket svårt att kontrollera ifall personen får inkomst genom tiggeri, eftersom pengarna inte blir synliga någonstans, säger konsulatchefen Mihai Blaj till Nya Tider.

– Så teoretiskt är det möjligt, om en socialbidragstagare ljuger, att han eller hon fortfarande kan få bidragspengar även om personens inkomst från tiggeriet överskrider inkomstgränsen, tillägger han.

Rumäniens sociala skyddsnät ger en familj med tre barn rätt till en garanterad statlig minimiinkomst på 1 065 kronor (drygt hälften av minimilönen i Rumänien) och sedan tillkommer bidrag för uppvärmning av bostaden, ett särskilt stödbidrag på upp till 692 kronor, samt ett vårdnadsbidrag på 1 266 kronor per barn under två år.

Mihai Blaj, konsulatchef på Rumäniens ambassad i Stockholm, redogjorde för Rumäniens bidragssystem när Nya Tider frågade. Han säger att det är möjligt för tiggare att samtidigt inkassera bidrag i Rumänien om de bara ljuger när de skickar in papper var tredje månad.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Global matbrist hotar – Nationer bygger i tysthet upp stora matförråd

REPORTAGESystemmedia rapporterar om ”ökande hunger”, men anger endast störningar på grund av covid-restriktioner som skäl till detta. Att matproduktionen över hela världen även drabbats mycket hårt av naturkatastrofer framkommer inte. Nya Tider kan dock rapportera att nordamerikanska bönder i flera år noterat sämre tillväxt av grödorna på grund av kyligare och molnigare väder med mer nederbörd än normalt. År 2019 beskrev de som ”skörden från helvetet”, men det verkar bli ännu värre i år. Detta motsäger etablissemangets påstående om global uppvärmning och rapporteras därför inte alls. En ny forskningsrapport ger dock stöd åt bönders observationer. Kina, som drabbats ännu hårdare än USA av inte minst översvämningar i år, tvingas införa kampanjer för att få befolkningen att förbruka mindre mat.

Tommie Lindhs föräldrar: ”Han var en varm person och var väldigt omtänksam”

REPORTAGETommie Lindh mördades endast 19 år gammal i en studentlägenhet i Härnösand. Nu har domen fallit mot den 23-årige sudanesen Abubaker Mohamad Awad, som döms till livstids fängelse. Nättidningen Exakt24 har talat med Tommie Lindhs föräldrar, Mikael och Linnéa, som berättar att Tommie hade stora framtidsplaner. Han ville skydda Sveriges gränser, älskade djur och natur och var väldigt mån om sin familj.

Kändisspäckat på alternativa bokmässan i Stockholm, På den online-sända bokmässan talade bland andra profilerna Runar Søgaard och Karl Hedin

REPORTAGEDen 26 september gick en alternativ bokmässa av stapeln i Stockholm. På grund av rådande regler gällande pandemin valde arrangörerna att endast ta in en publik på 50 personer och istället erbjuda allmänheten en sändning av hela eventet. På talarlistan fanns många kända profiler, bland andra industrimiljardären Karl Hedin, medieprofilen Runar Søgaard och den före detta polisen Peter Springare.

Medaljer skickas ut till svenskar som åtalats för ”hets mot folkgrupp”

REPORTAGEMed början på torsdagen den 2 juli har medaljer börjat anlända med posten till svenskar som åtalats för brottet ”hets mot folkgrupp” under de senaste åren. Bakom projektet står en grupp patrioter som vill ta bort stigmatiseringen kring brottet och göra det till en hedersbetygelse – ett bevis för att man gjort motstånd mot den rådande situationen. Nya Tider har fått tag på en av initiativtagarna till projektet.

Arkitekturen – nästa stora kulturstrid i Sverige?

REPORTAGEModernister och vänsterpolitiker menar att försök till demokratisk styrning över offentlig arkitektur är att jämföra med Nazityskland. Och de klassiska stilar som europeiska arkitekter har förfinat under tre tusen år för med sig otäcka värden. Men när allt fler förespråkare av de klassiska skolorna nu höjer sina röster så står modernisterna inte längre oemotsagda. Bland andra Sverigedemokraterna driver aktivt på med egna förslag på klassiska byggnader. ”Prisbilden är alltid högst där det inte är modernistiskt, många tycker att äldre arkitektur är väldigt vacker”, förklarar Peter Wallmark, gruppledare för SD i Stockholm.

Den globala finanselitens stöd till Black Lives Matter

GRANSKNINGBlack Lives Matter, rörelsen som ställt till med demonstrationer och upplopp över hela USA och flera andra västländer under de senaste veckorna, utmålas gärna som en gräsrots­rörelse. I själva verket har den redan från början varit finansierad och understödd av mäktiga män med enorma finansiella tillgångar. En av dem är inte helt oväntat George Soros, men många andra medlemmar av den globala finanseliten bidrar också. Även presidentkandidaten Tom Steyer pekas nu ut som finansiär till BLM-kopplade Refuse Fascism.

SVT ljuger rakt ut när Nya Tider frågar om försvunnen enkät

REPORTAGEFör några år sedan gjordes en undersökning av journalistikprofessor Kent Asp som visade att SVT:s anställda är extremt vänstervridna. Statstelevisionen hade tänkt motbevisa detta i ett program med titeln ”Sant eller falskt” och skickade ut en enkät till sina anställda för att ta reda på hur det låg till. Resultatet pub­licerades aldrig, istället lades programmet ner. När Nya Tider ställer frågor om saken ljuger SVT rakt ut och säger att ingen enkät gjordes.

Nästan inga invand­rare som begår grova brott utvisas

GRANSKNINGInvand­rare som begått grova brott sitter oftast tryggt kvar i Sverige utan att riskera utvisning. Bara 19 procent av dem som begått våldtäkter dömdes till utvisning mellan 2000 och 2014 enligt BRÅ. Nya Tider kan i dag avslöja att många som trots allt döms till utvisning ändå är kvar i landet efter avtjänat straff – en statistik som inte finns i officiella källor.

Gå till arkivet

Send this to a friend