Hur länge till kan Putin ignorera verkligheten?

President Trump hånar nu Putins Ryssland som en ”papperstiger”.

Rysslands president Vladimir Putin borde läsa Fursten av Niccolò Machi­avelli och fundera över det berömda påståendet att ”det är bättre att vara fruktad än älskad, om du inte kan vara båda”. Putins problem är att han varken är älskad eller fruktad.

Västs propaganda har gjort honom oälskad, och Putin själv har gjort sig icke fruktad. President Trump hånar nu Putins Ryssland som en ”pappers­tiger.” Putin har, efter fyra års kon­flikt, inte vunnit ett krig han borde ha vunnit – som jag har sagt så många gånger och som Trump nu säger – på en vecka.

Efter att ha misslyckats med att åstadkomma en snabb seger och upprätthålla röda linjer, har Putin hänfallit åt utannonseringar av nya supervapen som kompensation för avsaknaden av respons på de stän­digt grövre provokationer som Putins ändlösa krig fortsätter att generera. Genom att backa inför varje provoka­tion har Putin förspillt den ryska av­skräckningsförmågan.

Kreml har inte lyckats hindra Trump och Väst från att definiera lösningen som ett eldupphör. I ett försök att pressa Putin till ett eldupp­hör har Trump nu infört sanktioner mot Rysslands oljekunder, Indien och Kina. I en artikel i brittiska The Tele­graph den 26 oktober skriver Melissa Lawford, beskriven som USA-ekono­mikorrespondent, att Ryssland nu till sist börjar ge efter när det håller på att få slut på kort att spela ut just när Trump drar åt tumskruvarna.

Not: Mina läsare vet att jag inte li­tar på att västerländska medier rap­porterar någonting korrekt. Jag säger inte att artikeln i The Telegraph är trovärdig. Jag säger att det är det nya sättet att betrakta det hela: eftersom Ryssland är inträngt i ett hörn kan Putin påtvingas ett eldupphör, vil­ket hoppar över förhandlingar som skulle ta itu med grundorsaken till konflikten.

Lawford skriver att:

”Plötsligt har Putin många skäl att vara orolig.

Rysslands ekonomi börjar vackla. Företag har förlamats av höga räntor, statens lånekostnader har skjutit i höj­den och ekonomiminister Maxim Res­hetnikov varnade i juni för att landet stod ’på randen till en recession’. Var­ningarna tornar upp sig om en möjlig lavin av dåliga lån som kan utlösa en finanskris.

Små fickor av protester börjar dyka upp. Tidigare denna månad samlades hundratals människor på ett torg i S:t Petersburg för att sjunga en förbjuden sång som manar till att störta Putin.

Samtidigt har Ukraina aggressivt trappat upp sina drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier och degraderat landets bensinförsörjning.

Nu skruvar Donald Trump åt tum­skruvarna. Efter frustration över av­saknaden av framsteg för att avsluta kriget i Ukraina meddelade USA:s pre­sident i onsdags nya sanktioner mot två av Rysslands största oljeföretag.

Indien och Kina, de största köparna av rysk olja sedan kriget började, sva­rade genom att minska sina inköp. Det hotar att strypa de avgörande oljein­täkter som finansierar Putins krigs­maskin – och den ryska staten.”

Därtill tornar en ”bankkris upp sig” med utsikter om konkursade företag och ett stort statligt budgetunderskott.

Värst av allt är att Putins ändlösa krig har kommit hem till den ryska befolkningen.

”Tjocka rökpelare stiger från ryska oljeraffinaderier över hela landet i år efter en aldrig tidigare skådad våg av ukrainska drönarattacker.

Sedan januari har Ukraina slagit mot 21 av Rysslands 38 största raffi­naderier där råolja förädlas till exem­pelvis bensin. Man har slagit så långt som 1 100 kilometer in i Ryssland från den ukrainska gränsen.

Så mycket av produktionen har slagits ut att bensinpriserna har stigit med 40 procent sedan årets början. Myndigheterna har infört ransonering i det ockuperade Krim, medan små bensinstationer i Sibirien har tvingats stänga. Sociala medier är fulla av vi­deomaterial på enorma bilköer som väntar på att tanka.”