Om man skulle mäta något i Sverige före år 1878 var det skålpund, lispund, lod och kvintin som gällde för vikt, för längd var det aln, famn, fot, kvarter och/eller tum som användes, för vätskor var det kanna, stop, ankare, ohm och stånka man använde medan torra varor mättes i fjärding, tunna, skäppa och kappe.
Det var inte alls så enkelt att allt var delbart med 10 heller. En kanna var till exempel 2 stop medan en skäppa var 8 kappar. Trots att måttenheterna blivit ordnade på vetenskapliga grunder i mitten av 1600-talet, så kvarstod ändå en del förvirring. Inte minst drabbades änkedrottningen Hedvig Eleonora som skulle ta ut skatt i koppar och andra råvaror från olika landsändar, där en kanna och ett skålpund hade lite olika volymer och vikter. Hon införde då reformer i rikets förvaltning i form av omräkningar eller anpassningar av skatterna för att säkerställa rättvisa och råda bot på oenigheter.
Måttenheterna skapade även problem vid internationell handel, då dessa ofta hade skilda värden i olika länder, som bland annat uppslagsverket Stora Focus, band 9, förtäljer.
De som till sist fick nog av de olika måttenheterna var fransmännen, som länge såg sig – och ibland gör det ännu – som ingenjörskonstens mästare och ett tekniskt föregångsland. Det var ett problem i den omfattande internationella handel som fransmännen bedrev, men ännu viktigare var franska revolutionens avsky för aristokratin. En fot, ett steg, en tum (tumme), en aln (armbåge till fingerspets) – alla sattes en gång i tiden utifrån en kungs kroppsmått. Och det gick ju inte an i ett land som just gjort sin kung ett huvud kortare.
Redan 1799, året efter revolutionen, uppdrog franska nationalförsamlingen åt vetenskapsakademin att ta fram ett nytt måttsystem. För att verkligen utplåna alla spår av livet före revolutionen infördes också en tiodagarsvecka, med veckodagarna primidi, duodi, tridi, … till décadi. Att ha veckodagar baserade på gamla gudar gick ju inte heller i en upplyst värld. Tiodagarsveckan blev dock aldrig populär, kanske för att vilodagen endast var décadi, men metersystemet levde vidare.
Napoleons erövringar några år senare gjorde att metersystemet kunde spridas till fler länder.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
