En av fem gängkriminella eller personer som hade kopplingar till de gängkriminella, var under 2020–2023 aktiva i minst ett företag. Tillsammans hade cirka 11 000 kriminella personer engagemang i drygt 23 000 företag. Dessa företag har tillsammans över 11,5 miljarder kronor i förfallna skulder till staten och har under den undersökta perioden tagit emot miljardbelopp i statliga stöd.
Studien gäller som sagt perioden 2020–2023 då en femtedel av de 56 000 vuxna gängkriminella hade minst ett formellt företagsengagemang. Tillsammans hade de engagemang i drygt 23 000 företag, motsvarande omkring 1,7 procent av samtliga företag i Sverige.
Företag där gängkriminella har engagemang skiljer sig i vissa avseenden från företagspopulationen i Sverige i stort:
- Omkring 80 procent är aktiebolag, jämfört med 65 procent nationellt.
- Gängkriminellas företagsengagemang varar i regel betydligt kortare tid jämfört med företagsengagemang nationellt.
- Det är betydlig vanligare att gängkriminellas företag försätts i konkurs jämfört med andra företag.
- De gängkriminellas företag har i mycket högre utsträckning registrerade skulder hos Kronofogden än vad andra företag har. Sammanlagt har deras företag förfallna skulder på cirka 11,5 miljarder kronor till staten, och står därmed för en betydande del av samtliga svenska företags skulder.
- Drygt 12 procent av gängkriminellas företag saknar uppgift om bransch (en självdeklarerad uppgift som redovisas av företaget), jämfört med endast 0,5 procent nationellt.
Bland företagen där bransch framgår dominerar branscherna bygg, restaurang, fastigheter och handel, vilka är kända riskbranscher för penningtvätt och arbetslivskriminalitet. Gängkriminellas företag är i regel små. Sju av tio saknar helt registrerade anställda och hälften saknar deklarerad omsättning eller redovisar en omsättning på noll kronor. Endast en liten andel, cirka 6 procent, omsätter mer än tio miljoner kronor. Majoriteten av gängkriminellas företag har således på pappret begränsade resurser, låg ekonomisk aktivitet och få eller inga anställda. Det behöver dock inte betyda att företagen är inaktiva. Företagen kan användas bland annat för att genomföra transaktioner till och från företagskonton eller för att skapa osanna fakturor i penningtvättsupplägg.
Brås rapport redovisar upplägg – brottsupplägg men också systematiska regelöverträdelser – och sårbarheter i de olika system som möjliggör uppläggen, samt gängkriminellas företagsengagemang. Det undersöks om gängkriminella har tillgång till de företagstyper och förtagsegenskaper som krävs för att genomföra uppläggen och om företagen uppvisar indikationer på oseriöst företagande. Det hela bygger på intervjuer, underrättelseinformation, analyser av avkrypterade chattar mellan kriminella aktörer samt en registerstudie baserad på Polismyndighetens underrättelsepopulation över gängkriminella individer, kompletterad med uppgifter från ett flertal myndigheter.
De kriminella har engagemang i en liten andel av Sveriges alla företag, under två procent. Men de kriminella företagarna orsakar stor skada och verkar inom ett stort antal olika verksamheter, varav flera kräver särskilda tillstånd, som HVB, assistans, hantering av sprängmedel och finansiell verksamhet.
Företag som brottsverktyg
Företag är attraktiva brottsverktyg eftersom de förser kriminella med både legitimitet och möjligheter att tillträda nya arenor, skala upp verksamhet eller dölja annan brottslighet. Det möjliggörs genom att kriminella dels utnyttjar sårbarheter i lagar och administrativa system, dels använder företag som en trovärdig fasad utåt. Handlingar som utförs inom ett företag kan i större utsträckning passera obemärkt, medan de omedelbart skulle väcka uppmärksamhet om de utfördes av en privatperson. Företagskonstruktionen kan därmed skydda individer mot myndigheters insyn, inte minst genom komplexa ägandestrukturer. Företag används exempelvis för att genomföra bedrägerier, penningtvätt och smuggling, och för att få tillgång till offentliga medel och samhällsviktiga marknader.
– Det är viktigt att komma ihåg att det är individer som använder företag som brottsverktyg. Därför är det avgörande att kontrollerna riktas mot individerna. När företag enbart används som brottsverktyg, så blir sanktioner och viten riktade mot själva företagen tandlösa, säger Li Hammar, utredare, Brå.
En stor del av företagen tycks främst användas för upplägg där de snabbt förbrukas och försätts i planerade konkurser. Det är sex gånger vanligare att de kriminellas företag går i konkurs jämfört med företag generellt.
Polismyndighetens population över gängkriminella bestod av cirka 14 000 aktiva individer och 48 000 individer som var kopplade till de aktiva genom underrättelser eller brottsmisstankar. De gängkriminella utgör sammantaget en ung, mansdominerad och mycket brottsaktiv population. En stor majoritet har någon gång varit föremål för brottsmisstankar, och ett hundratal individer är även föremål för näringsförbud. Det är generellt en resurssvag grupp, med låg utbildningsnivå, låga registrerade inkomster och hög skuldsättning. 2025 hade gruppen registrerade skulder hos Kronofogden på sammanlagt över 12 miljarder kronor till staten, andra företag och privatpersoner.
Många av uppläggen bygger på att kriminella aktörer kan redovisa helt påhittade uppgifter i olika myndighetssystem. Det innebär att system, som är avsedda att skapa insyn och granskningsmöjligheter, paradoxalt nog kan bli verktyg för att genomföra eller dölja brott. Centralt för storskalig användning av företag som brottsverktyg är också att det går köpa existerande företag som ofta har befintlig kreditvärdighet, företagskonton i banker och ibland även särskilda tillstånd och registreringar.
– Genom att köpa befintliga företag kan kriminella aktörer leva på lånade meriter och undgå de kontroller som annars skulle ha gjorts av exempelvis ledning och företrädare, säger Henrik Angerbrandt, utredare Brå.
Rapporten visar att de kriminellas företag mottog miljardbelopp i statliga stöd under 2020–2023, exempelvis korttidsstöd och subventionerade anställningsstöd. Dessutom framgår att de kriminellas företag i stor utsträckning inte betalar in skatter. Sammanlagt hade de 11,5 miljarder kronor i förfallna skulder till staten. Det innebär att de ensamma stod för en betydande del av Sveriges företags registrerade skulder hos Kronofogden.
En liten grupp aktiva
Bland den femtedel gängkriminella som har företagskopplingar finns det stora skillnader. De flesta med företagskopplingar har endast ett eller ett fåtal engagemang. En liten grupp på under 300 individer, som i rapporten kallas ekoaktörer, sticker ut: Gruppen står för över 12 procent av de drygt 23 000 företag som gängkriminella haft koppling till. Deras engagemang är mycket kortvariga, och de sker till relativt stor del i företag som de inte startat själva. Företagen försätts i hög grad i konkurs en tid efter att ekoaktörerna lämnat dem. Ekoaktörernas misstankehistorik domineras av bedrägerier och företagsrelaterad brottslighet, men många av dem har också registrerade misstankar om vålds- och narkotikabrott.
Cirka 30 gängkriminella i Polismyndighetens underrättelsepopulation förekommer även som revisorer i ett stort antal företag. Dessa uppdrag omfattade sammantaget över 3 000 företag under perioden. Revisorsuppdragen gällde i vissa fall företag där andra gängkriminella hade engagemang, men oftast gällde det företag utan formell koppling till den studerade populationen.
Företag används i olika upplägg
Företagen används i olika typer av upplägg. I vissa upplägg är tillgången till företagen en förutsättning, exempelvis vid upplägg som bygger på skenanställningar och upplägg som syftar till att tillskansa sig företagsstöd på falska grunder eller för momsbedrägerier. I andra fall kan företagen eller företagskontona vara ett sätt att skala upp en verksamhet, exempelvis vid kreditbedrägerier eller storskalig penningtvätt med hjälp av osanna fakturor. I ytterligare fall används företag som fasad för att dölja verksamhet, vilket kan vara fallet vid smuggling eller vid investeringsbedrägerier. I de fallen kan exempelvis ett callcenterföretag utgöra en legitim front. Det kan vara värt att påminna om att det telemarketingförtag som Socialdemokraterna använde för att lura på äldre A-lotter hade anknytning till gängkriminella invandrare.
Man använder en bred variation av verksamheter, från rena skenföretag helt utan verksamhet till etablerade företag där illegal verksamhet blandas med det legala. Gemensamt för de beskrivna uppläggen är att de är väl kända för myndigheterna, inklusive de systemsårbarheter som möjliggör dem. Trots det är de möjliga att genomföra och upprepa i nya företagsskepnader.
Samhällets sårbarheter
Öppningar för brottslig exploatering kan vara en inbyggd och oundviklig följd av de legitima syften som det svenska systemet primärt är byggt för, och även rättssäkerhet och grundläggande näringsfrihet kan begränsa myndigheters handlingsutrymme.
Rapporten identifierar ett antal sårbarheter. Några av dessa återkommer i flera olika typer av upplägg och i flera olika stadier av företagscykeln:
- utnyttjande av marknaden för befintliga företag
- användning av målvakter för att dölja de som verkligen styr
- planerade konkurser för att förhindra utredning
- svårigheter att granska företagens självdeklarerade uppgifter
- bristande extern insyn i företagens verksamhet
- bristande kontroller vid utbetalning av offentliga medel.
Befintliga företag
Rapporten visar att flera upplägg utförs genom att köpa befintliga bolag, så kallade lager- och historikbolag. Lagerbolag är ett administrativt bolagsskal som säljs av bolagsförmedlare till kunder som på så sätt snabbt kan få ett fullt användbart aktiebolag på plats. Genom att ha flera lagerbolag redo kan kriminella snabbt övergå till ett nytt bolag för att fortsätta sin brottsliga verksamhet – i synnerhet när det föregående bolaget har blivit föremål för utredning eller försatts i konkurs.
Historikbolag är företag som bedrivit verksamhet och där bolagets företrädare på ett enkelt sätt vill avveckla eller sälja vidare företaget. Historikbolag säljs, precis som lagerbolag, ofta som administrativa bolagsskal. Den stora skillnaden mot lagerbolag är att registreringar, tillstånd och bankkonton ingår. Det gör att den prövning av bland annat ägar- och ledningskretsen som görs i flera sammanhang, exempelvis vid registrering av F-skatt och i tillståndsprocesser, uteblir. Det blir även svårare för banker att hålla kundkännedomen uppdaterad för att kunna värdera risktransaktioner. Att köpa ett historikbolag är således ett sätt att undkomma kontroll och att ”leva på lånade meriter”.
Företag som funnits under en längre tid kan framstå som mer trovärdiga och kreditvärdiga än vad de faktiskt är. Det går att skicka in retroaktiva ändringar gällande exempelvis löner och årsredovisning, och på så sätt kan företag som i realiteten saknat omsättning och närmast varit vilande förses med en historik som är helt fiktiv. Även vissa former av företagsstöd kan sökas retroaktivt i historikbolag. Utnyttjandet av lager- och historikbolag utgör en central del av infrastrukturen för användningen av företag som brottsverktyg.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
