Svenska och finska politiker samlades nyligen för det gemensamma seminariet Europe Talks. På agendan stod bland annat frågan om att utöka EU med fler medlemsländer, och hur man ska hantera ”bråkmakaren” Ungern. Foto: Flickr/FinnishParliament

30 år efter folkomröstningen: Svenska politiker kräver större och mäktigare EU

Sveriges EU-nämnd träffade sin finska motsvarighet för att prata EU:s framtid
Den 13 november är det 30 år sedan Sverige folkomröstade om EU-medlemskapet. Vid tillfället fanns bara tolv medlemsstater i projektet – idag har antalet mer än fördubblats till 27 stater, och EU:s politiska och ekonomiska muskler växer stadigt. Den återhållsamhet som på 1990-talet fanns från de svenska politikerna är idag ersatt av entusiasm. När riksdagens EU-nämnd nyligen samlades för ett gemensamt möte med deras motsvarighet i Finland, var politiker från båda länderna eniga om att EU måste utvidgas. På mötet deltog också flera EU-kopplade tjänstemän som bestämde agendan och instruerade politikerna vad de ska tycka i olika frågor. Nya Tider närvarade vid mötet och kan i detta reportage ge en unik inblick i hur Sveriges EU-politik formas.

Det var i september som riksdagens EU-nämnd träffade sin motsva­righet i Finland, stora utskottet, för det ge­mensamma seminariet ”Europe Talks”. Dessutom var ett stort antal myndighetsföreträdare och byråkrater inbjudna. Jämfört med den återhållsamhet inför EU som kännetecknade de svenska par­tierna i folkomröstningen för 30 år sedan, var det nu fråga om entusi­asm och krav på ett ännu större och starkare EU.

Nya Tider fanns på plats för att bevaka mötet, och kunde då bevittna hur olika EU-kopplade tjänstemän tilläts inleda dagen, som för att mar­kera vilka frågor som är aktuella och vilka åsikter som är tillåtna inom dessa frågor. Samtalet fördes mel­lan tre personer som beskrevs som ”sakkunniga”. Dessa var Göran von Sydow som är direktör för Svenska institutet för europapolitiska stu­dier (Sieps), Heidi Hautala som är tidigare vice ordförande för Europaparlamentet och idag lobbyist, samt Ricardo Borges de Castro, som liv­närt sig som tjänsteman inom och kring Europeiska unionen i hela sitt vuxna yrkesliv. Nu var han inbjuden i egenskap av ”gästforskare” på Col­lege of Europe, ett universitet som bildades av Europarådets grundare i slutet av 1940-talet för att utbilda makthavare till det nya överstatliga elitprojektet. EU är idag största fi­nansiär av universitetet, som av The Times beskrivits som ”för den euro­peiska politiska eliten vad Harvard Business School är för amerikanskt näringsliv” och ”elitens träningscentrum för den politiska klassen i EU”. Bland annat har försvarsminister Pål Jonson utbildats där.

Dagen inleddes med en paneldebatt av ”sakkunniga” tjänstemän där samtliga har starka band till Europeiska unionen. I bakgrunden, på videolänk, syns Ricardo Borges de Castro från EU:s elituniversitet, som också är HBTQ-aktivist och som krävt att Europa blir ”bögigare”. Till höger i bild syns svensken Göran von Sydow (chef för EU-vänliga institutet Sieps), och finländskan Heidi Hautala (fd vice ordförande för EU-parlamentet). Nya Tiders utsände kunde bevittna hur de EU-kopplade ”experterna” i praktiken instruerade politikerna vad de ska tycka. Foto: Flickr/FinnishParliament

 

Borges de Castro, som deltog via länk, är politisk aktivist på vänster­kanten: Han är öppet homosexuell och starkt engagerad i HBTQ-frågor och Prideparader. Tidigare i år skrev han på sociala medier, som ett alter­nativ till Viktor Orbáns MEGA (Make Europe Great Again): ”MEGA är också en bra slogan för Pride. Make Europe Gayer Again!” (Gör Europa bögigare igen!)

Föga förvånande var alla tre ”experter” i stort sett överens om att mer EU är nödvändigt inom de flesta politiska områden: försvars-och säkerhetspolitik, klimatpolitik, Ukrainafrågan. Dessutom måste EU utvidgas med nya länder.

De nordiska ländernas politiker hyllades för att vara fullständigt överens om att skicka mer vapen och pengar till Ukraina. Panelen för dömde sedan Ungern, Tyskland och andra länder på kontinenten, som tröttnat på EU-etablissemangets linje i Ukrainafrågan och efterlyser freds­förhandlingar.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Lobbyist blir kommissionär för utvidgning

Lobbyist blir kommissionär för utvidgning

🟠 INRIKES Att utvidgning diskuterades så pass mycket på mötet i Finland är ingen slump. Ursula von der Leyen har anfört att utvidgning är ”nästa steg” i det europeiska projektet, och frågan är högst upp på den nya kommissionens agenda. Nu blir en slovensk kvinna, som arbetat för lobbyjätten Kreab, ansvarig kommissionär för utvidgning.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bok: Nato, ett redskap för USA:s aggressioner

🟠 BOKRECENSION Om det var rätt av Sverige att gå med i Nato kommer vi kanske att veta någon gång långt in i framtiden. Men det är bra om vi förstår vad det är vi gått med i. Om du då bara lyssnar på den vanliga mainstream-mediapropagandan kommer du definitivt att bli lurad, det är ju deras hela affärsidé. Läs istället denna bok, den är snabbläst men innehåller en faktarik kritisk analys av världens överlägset starkaste militärallians.

Pietà

🟠 KULTUR Det italienska ordet pietà betyder medlidande. Man associerar det med den sörjande Maria med den döde Jesus i famnen. Sedan tidig medeltid finns det i konsten olika framställningar av den döde Jesus och hans mor. Den mest berömda bilden, en skulptur, är Michelangelo Buonarrotis (1475-1564) Pietà i vit marmor i Peterskyrkan i Rom.

Det våras för kärnkraften

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK I början av 2025 inledde Europeiska kommissionen en uppdatering av sitt vägledande kärnenergiprogram från 2017. I och med att leveranserna av billig rysk gas till Europa via rörledningar praktiskt taget har avbrutits överväger nu många europeiska länder att återuppta användningen av kärnkraft för elproduktion som inte är väderberoende. Belgien har just avbrutit sin avveckling av kärnkraften genom att förlänga driftstiden på två reaktorer med 10 år. I Europa, liksom i resten av världen, är kärnkraften återigen i ropet.

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En uppmärksammad molekylärbiolog vill hacka kriminellas hjärnor för att göra dem till laglydiga medborgare. Teknologin är redan framgångsrikt testad på djur, och nu gäller det bara att ändra på den vetenskapliga etiken och öppna upp för experiment på människor. Han nämner specifikt ”diskriminering och hatbrott” som exempel, och enligt honom kan tekniken finnas på plats redan om tio år.

Den stora depressionen och andra världskriget

🟠 HISTORIA Den stora depressionen var en allvarlig global ekonomisk nedgång från 1929 till 1939, inte bara i USA utan hela världen. Perioden präglades av extremt hög arbetslöshet och fattigdom, drastiska minskningar av industriproduktion och internationell handel, samt omfattande bank- och företagskonkurser runt om i världen. Var fjärde amerikan var arbetslös och även högutbildade som läkare såg en inkomstförlust på uppemot 40 procent. Misären var så svår att den blev ett livslångt trauma för många ur den generationen.

Olof Skötkonung och mynten i Sigtuna

🟠 För många år sedan besökte vi Sigtuna och de arkeologiska utgrävningar som pågick där. Det var spännande att se hur arkeologerna tog hand om de olika fynden och de berättade om vad de hade hittat. Bland annat fanns mynt av olika slag. Mynt är en viktig del av historien så därför ska vi bekanta oss med Olof Skötkonungs myntprägling i Sigtuna.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.