Skip to Content

DAMM FÖR ATT SAMLA UPP FOSFOR i dagvatten som får sedimentera. Om den är anlagd får man tillgodoräkna sig dess renande effekter, men om den är naturlig så måste rening ske på ett annat sätt för att vara godkänd. Foto: Nya Tider

300 000 hushåll riskerar miljardsmäll

PappersupplaganNya Tider v. 30

Drygt 300 000 hushåll med enskilt avlopp riskerar att drabbas av kostnader på uppåt ett hundra tusen kronor, i många fall till ingen som helst nytta. Nya Tiders granskning visar att myndigheterna jagar privatpersoner med krav på att bekosta dyra anläggningar medan de verkliga problemen inte angrips.

Publicerad: 28 juli, 2017, 07:31

  • Svenska

Läs även

Fosfor är ett viktigt näringsämne, men för mycket fosfor orsakar övergödning. För att förhindra fosfor från att nå vattendrag har reglerna för privata avlopp skärpts genom åren. De senaste anvisningarna från Havoch Vattenmyndigheten (HaV) trädde i kraft den 30 maj 2016. Där slår man fast att reduktionen av fosfor i normalfallet måste vara minst 70 procent, men är avloppet beläget i eller uppströms ett Natura 2000-område eller annat naturskyddsområde blir kraven ännu högre, då krävs 90 procents fosforreduktion. Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU, i Sverige finns cirka 4 000 sådana områden. HaV uppger att minst 300 000 hushåll inte uppfyller dagens krav och måste åtgärdas.

Att installera extra fosforrening kan bli dyrt för den enskilde småhusägaren. Något som myndigheten fått omfattande kritik för är att man inte tar hänsyn till så kallad naturlig retention, det vill säga att fosforn binds i marken naturligt innan den når något vattendrag. Avskiljning till 70 eller 90 procent måste ske på konstgjord väg i anslutning till avloppet.

Jordbruk och reningsverk största fosforbovarna

Ämnet visar sig vara känsligt när Nya Tider talar med experterna på området. Officiellt har de vi talat med ingenting att säga, utöver vad som framkommer i öppna källor, men inofficiellt uppger de att HaV har mycket svårt att ta till sig allmänt kända fakta om fosforns kretslopp och att de fortsätter sprida sitt icke evidensbaserade budskap att enskilda avlopp är ett allvarligt problem.

Nu i semestertider är det svårt att få tag i de verkliga makthavarna, men de tjänstemän Nya Tider talar med bekräftar bilden av att naturlig fosforretention, det vill säga fasthållning av fosfor i marken, inte är någonting fastighetsägare kan tillgodoräkna sig i bedömningen av huruvida deras avlopp är miljöfarligt eller inte. Detta trots att det många gånger är fullt möjligt att uppnå 90 procents reningsgrad eller mer genom naturlig fosforretention innan avloppsvattnet nått ett vattendrag.

Enligt HaV svarar jordbruket för de mesta fosforutsläppen, hela 40 procent. Som tvåa kommer de kommunala reningsverken med 25 procent och först på tredje plats de enskilda avloppen med 18 procent.

Under lång tid har svensk jordbruksmark fosforgödslats, eftersom fosforhalten i dem från början är långt ifrån optimal för odling. Detta har lett till att jordbruksmarken nu är mättad med fosfor och inte kan binda några större mängder. Överskott i fosforgödslingen riskerar därför att sköljas bort och hamna i vattendrag där det orsakar övergödning. I en underlagsrapport till HaV som Nya Tider tagit del av står det så här:
”Mycket talar för att de enskilda avloppens bidrag med fosfor till våra ytvatten kan vara betydligt lägre än vad vattenmyndigheterna i dag kommunicerar”.

I rapporter från Naturvårdsverket och HaV sägs att de siffror man har inte tar hänsyn till den naturliga retentionen. Det största problemet är enligt rapporterna de cirka 125 000 enskilda avlopp som bara har slamavskiljning, trots att kravet på ytterligare rening funnits sedan 1960-talet. Det finns schablonberäkningar på hur stor retentionen är: för tidigare godkända avlopp sägs den vara runt 60 procent medan den för endast slamavskiljning är 10 procent.

Eftersom det är politiskt svårt att lägga ytterligare pålagor på jordbruket, och eftersom åtgärder för att förbättra reningsverken direkt hamnar i de ofta ansträngda kommunala budgetarna har man istället valt att ge sig på enskilda avlopp.

 

NÄT SOM HÅLLER FAST JORDEN. Fosfor kan bindas i marken och stanna där under lång tid, men om marken löses upp i vatten så frigörs fosforn igen. Foto: Nya Tider

Nittio procent kan renas naturligt

En person avger högt räknat 600 gram fosfor med avföring och urin under ett år. Av detta återstår cirka 200 gram när den fasta delen avskiljts. Många människor sprider dock betydligt mer fosfor än så genom gödsling av sina trädgårdar.

I ett normalhushåll handlar det om mindre än ett kilo fosfor som skall renas efter att den fasta fraktionen avskiljts. Många enskilda avlopp är emellertid anslutna till fritidsbostäder, så det handlar i de fallen om ännu mindre mängder. När dessa utsläpp leds ut till mark tas fosforn upp av mark, växter och djur. Denna naturliga retention gör att extra åtgärder för ökad fosforavskiljning normalt inte är nödvändig.

Istället kräver nu myndigheterna att särskilda anläggningar byggs för att binda fosforn med järn eller aluminium i direkt anslutning till utsläppskällan, eller installation av ett minireningsverk. Detta kan verka förnuftigt om man inte tar hänsyn till jordens naturliga förmåga att binda fosfor. Många svenska jordar är dock naturligt fosforfattiga och kan därför binda en stor andel av den fosfor som släpps ut i dem.

Ur en underlagsrapport till Hav- och Vattenmyndigheten, VA Guiden 2017:
”I normalfallet (skogs och jordbruksbygd) kan man räkna med att vid utsläpp av blandat avlopp till markbädd eller infiltration kommer sannolikt ingen fosfor att nå recipienten [det vattendrag som ska skyddas] om sträckan för självrening är 150 m eller längre. För att uppnå ett recipientskydd motsvarande normal skyddsnivå (70 % reduktion) räcker normalt en retentionssträcka om 75 meter. Vid utsläpp av enbart BDT-vatten [Bad Dusch Tvätt] från motsvarande reningsanläggning kvarhålls den utsläppta fosformängden redan efter 15-20 meter.”

 

TREKAMMARBRUNN kvarhåller enligt myndigheternas beräkningar 60 procent av fosforn. Tyvärr har så många som 125 000 hushåll bara enkel slamavskiljning, vilket bara tar bort 10 procent av fosforn, trots att reglerna om detta funnits sedan 1960-talet. Foto: Nya Tider

Ett hundra tusen kronor utan miljövinst

Det största problemet med myndigheternas krav är att man i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet hävdar att naturlig fosforretention har en mycket begränsad effekt, medan den vetenskapliga litteraturen påvisar att den binder en stor del av fosforn innan avloppsvattnet når ett vattendrag.

HaV uppger att det kostar cirka 15 000-20 000 kronor i engångskostnad att minska utsläppen från den privata avloppsbrunnen med ett kilo fosfor per år, en skattning utifrån normalhushåll och normalkostnad. De experter vi talat med pekar på att HaV:s siffra gäller för rening direkt i anslutning till avloppsbrunnen. Med tanke på att i de flesta fall endast några gram återstår efter naturlig retention blir i stället kostnaden i klassen miljoner kronor per kilo, även med HaV:s lågt räknade pris.

I verkligheten kan dock kostnaden bli avsevärt högre än den som HaV räknat fram. Många kommuner kräver att man ska installera en brunn med fosforfälla eller infiltrationsbädd med tätskikt och hög halt av järn och aluminium som binder fosforn. Har man otur måste pumpar installeras för att få rätt flöde. Sammanlagt kan kostnaden skena iväg över ett hundra tusen kronor.

Fällan och bädden blir mättade efter ett antal år och måste då tömmas, vilket också är en kostnad. När fosforn tagits om hand sprids den ofta ute på åkern som gödning, men denna praxis ifrågasätts i dag allt mer på grund av de läkemedelsrester och tungmetaller som kan följa med från avloppsvattnet.

Det kan bli ännu dyrare i framtiden. Den 12 september 2016 överlämnade HaV ett lagförslag till regeringen, där man bland annat föreslår krav på certifiering av de som anlägger avloppsanläggningar, krav på opartisk kontroll vid nyinstallation, samt kontinuerlig kontroll av nya anläggningar i drift. Detta för att säkerställa att fosforreningen uppfyller den nivå som utlovas. Problemet är att kostnaden även här hamnar på småhusägaren.

Måste gå till domstol för att slippa

De som drabbas är ofta äldre personer på landsbygden som många gånger inte har något att sätta emot när myndigheterna kräver att de skall installera anläggningar för fosforrening. Enligt Miljöbalken skall en rimlighetsbedömning göras av de åtgärder som åläggs enskilda, men verksamhetsutvecklare Lennart Sorby på Hav- och Vattenmyndigheten säger till Nya Tider att denna rimlighetsbedömning redan är gjord med de anvisningar som ges generellt. Han säger att det är upp till den enskilde att påvisa att reningsåtgärderna är tillräckliga.

Rättsfall som Nya Tider tagit del av visar att Länsstyrelsen Västra Götalands län har jagat en 87-årig änka med krav på att hon skall åtgärda sitt avlopp, vilket skulle ha inneburit att hon tvingats tömma sitt sparkonto. Hon fick rätt av Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt, medan en 77-årig man och hans hustru tvingades göra om sitt avlopp då de nekades prövningstillstånd av samma domstol.

Svennings avlopp

Ett av de fall Nya Tider studerat handlar om Svenning Ericsson. Hans fritidsfastighet är belägen i närheten av Bratteforsån som anses hotad av fosforövergödning. Uddevalla kommun har därför krävt en reningsgrad av 90 procent för den fosfor som kommer från hans avlopp. Det har Svenning inga problem med, eftersom mycket grundläggande beräkningar visar att så sker långt innan hans avloppsvatten når Bratteforsån. Problemet uppstår när Uddevalla kommun vägrar att erkänna detta faktum, utan istället kräver att denna rening skall ske i direkt anslutning till avloppet.

Svenning har tagit fram ett mycket omfattande material för sitt överklagande och här framgår, utöver det faktum att i princip ingen fosfor når närmaste recipient, även att recipienten där avloppsvattnet hamnar har en mycket lägre fosforhalt än Bratteforsån som den ansluter till. I praktiken fungerar recipienten som en utspädning av fosforhalten i Bratteforsån, men trots detta skall Svenning ersätta en fullt fungerande avloppsanläggning med en ny, till ingen som helst nytta.

En tjänsteman på Uddevalla kommun säger till Nya Tider att detta är helt i sin ordning. Ericsson måste rena sitt avloppsvatten ändå, och hänvisar också till en dom där Tjörns kommun fått rätt i ett liknande ärende.

Reningsverk hinner inte alltid med

I de kommunala reningsverken behandlas både avlopp från hushållen och dagvatten i samma process. Det finns en rad problem med denna rening som gör att reningsverken, även efter att hänsyn tagits till att de betjänar ett långt större antal användare än de enskilda avloppen, utgör ett större problem. Ett av problemen är att befolkningen vuxit från åtta till tio miljoner på kort tid, vilket reningsverken många gånger inte är dimensionerade för. Ändrad markanvändning med fler hårdgjorda ytor ökar också mängden dagvatten som skall passera reningsverken.

När det regnar mycket tvingas man därför släppa igenom orenat vatten, så kallad bräddning. Eftersom detta vatten direkt når ett vattendrag så utgör det till skillnad från de flesta enskilda avlopp en faktisk utsläppskälla. Det innebär också direkta hälsorisker som till exempel utbrottet av clostrosporidium i Östersund 2010 som orsakades av att dricksvattnet kontaminerats av avloppsvatten. Bräddning kan vara förklaringen till hur detta kunde ske.

Även när reningen fungerar som tänkt kommer en mängd fosfor att slippa igenom. För att uppnå en i det närmaste hundraprocentig rening krävs oproportionerligt stora mängder kemikalier, vilket i sin tur medför ökade utsläpp av tungmetaller.

Ju mer utspädda fekalierna är, desto mindre andel av fosforn kan avskiljas. Detta gör att separering av olika fraktioner av vattnet som når reningsverken är en möjlig, men dyrbar lösning. Den är dock långt ifrån lika dyrbar som den i stora delar meningslösa reningen av enskilda avlopp.

Det vatten som når reningsverken är vatten från industrier, dagvatten och hushållens avlopp. Genom att separera det fosforrika toalettvattnet och behandla det separat skulle en mycket effektivare rening kunna ske, men detta kräver omfattande nyinvesteringar i VA-nätet. Detta skulle drabba de kommunala budgetarna, till skillnad från att kräva att enskilda vidtar symbolåtgärder. Bara i Göteborgsregionen är VA-nätet 250 mil långt, ingen har räknat på kostnaderna för att separera fraktionerna, men det är uppenbart att det blir dyrt. Ett sätt att slippa ifrån stora mängder dagvatten som nu genomförs i större skala är att anlägga hårdgjorda ytor med naturlig infiltration i marken och uppsamlingsdammar där en stor del av fosforn sedimenteras.

Fosfor, ett bristämne

Åtminstone sedan Thomas Robert Maltus dagar (1766-1834) har domedagsprofeter förutspått att bristen på än det ena, än det andra skall orsaka mänsklighetens undergång. Alla dessa profetior om brist på ett eller annat har kommit på skam genom att det funnits ersättningsprodukter. När det gäller fosfor är det emellertid annorlunda. Är det brist på fosfor kan det inte ersättas med något annat. Det moderna jordbruket kräver stora mängder fosfor, vilket har lett till att man nu använder fyndigheter som har en större halt av tungmetaller än vad som är lämpligt. Det kan därför finnas goda skäl att försöka återvinna fosfor från avlopp. Försök som gjorts med detta har emellertid också lett till att miljöfarliga ämnen som finns i avloppsslammet har spritts på åkrar. Det krävs därför nya metoder för att säkerställa att fosforåtervinning inte medför nya risker.

 

Per Björklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Irakier attackerade AfS-möte – nu misstänkt för mordbrandserie

Alternativ för Sveriges återvandringsturné mellan 11 augusti och 7 september i år förlöpte huvudsakligen utan incidenter. På ett fåtal av turnéstoppen skedde dock oroligheter, där uteslutande unga invandrarkillar, påhejade av svenska vänsteraktivister, attackerade och störde mötena. Nya Tider kan nu avslöja att den invandrare som attackerade AfS partiledare Gustav Kasselstrand, genom att spotta mot honom under partiets sista vanliga torgmöte den 6 september i Nyköping, har ett digert brottsregister och tidigare suttit i fängelse. Nu är han anklagad för en våg av uppmärksammade mordbränder i Södermanland under sensommaren.

Allt fler oskyldiga drabbas av gängvåld

INRIKESEnligt polisdokument som Metro säger sig ha tagit del av ökar risken för att oskyldiga ska skadas eller dödas i gängkriminellas skjutningar. Som förklaringar pekar polisen på ”unga män med dålig impulskontroll” och stor tillgång på illegala vapen. Sverige skiljer ut sig i förhållande till jämförbara länder, och antalet dödsskjutningar bland kriminella ökar från år till år.

Mer protester mot FN-avtal

Den 10 december skrev FN:s medlemsstater under ett avtal om globalt samarbete för att underlätta migration i Marrakech i Marocko: ”Global Compact on Safe, Orderly and Regular Migration”. Nya Tider rapporterade om demonstrationen mot avtalet på Mynttorget söndag 2/12. Demonstrationer har hållits också förra helgen. Lördag den 8 december var det mer än 500 samlade, och på söndagen den 3 december var det cirka 300. Många hade tagit på sig gula västar som en sympatiyttring med fransmännen som sedan veckor högljutt demonstrerat mot maktens arrogans i Paris.

”Kulturprofilen” Jean-Claude Arnault dömd i hovrätten

INRIKESJean-Claude Arnault har kal­lats ”den nittonde ledamoten i Akademin”. Nu kommer 72-åringen att få sitta på kriminalvårdsanstalt till maj 2020. Nya Tider var på plats under rättegången i Svea hovrätt i Stockholm.

Ny dom ger Nya Tider rätt

I samband med rapportering om muslimer som ockuperade ett klassrum i en skola i Västmanlands län, nekades Nya Tider av en kommunal handläggare att ta del av det material som tidningen efterfrågade för att kunna ge en fullständig bild av det inträffade. Nu får kommunen bakläxa i kammarrätten.

Över 80 procent som åtalas för fusk på högskoleprovet är invandrare

INRIKESEkobrottsmyndigheten kunde i våras slå till mot fem personer som organiserat ett omfattande fusk på högskoleprovet. Utöver dessa åtalas även 23 personer för att ha fuskat på provet. Nya Tider kan avslöja att över 80 procent av de misstänkta fuskarna är invandrare, medan de som ingick i ligan som organiserade fusket har svenska namn.

M-SD-KD-regering populäraste alternativ i Inizio-mätning

INRIKESAlternativet SD-M-KD är det populäraste regeringsalternativet bland de alternativ som Aftonbladet har låtit opinionsinstitutet Inizio fråga sina paneldeltagare om.

Video: Mikaela berättar om våldtäktsförsöket i Deje

Media och polis vägrade gå ut med signalement när Mikaela utsattes för ett våldtäktsförsök utanför asylboendet i Deje. Förövaren knivskar Mikaela och sparkade hennes valp hårt i magen, och när hon berättade för media om överfallet censurerade de konsekvent signalementet.

Gå till arkivet