– Det finns inget substantiellt som kan motivera ett förbud, säger Stefan Korte, ledamot i Lauchhammers stadsfullmäktige för AfD, till Nya Tider.
– Inställningen som förbudsivrarna uppvisar är en typisk reaktion från vissa personer och rörelser när de upplever ett hot. Trångsynta personers reaktion är alltid förbud mot sådant som man ogillar. Och för att driva igenom förbudet är man redo att hitta på lögner och narrativ som rättfärdigar förbudet. Det är precis det som de försöker med, fortsätter han.
AfD störst i opinionen
Enligt Forsa-institutets senaste opinionsmätning, den 12 augusti, har AfD gått om kristdemokratiska CDU som Tysklands största parti och har 26 procent av väljarkåren bakom sig. Första gången partiet tog täten i en opinionsmätning var i april (se NyT nr. 8/2025). Sammantaget placerar mätningarna partiet jämsides med regeringspartiet som största parti.
Samtidigt slåss dock AfD i kraftig uppförsbacke mot det tyska politiska etablissemanget. På grund av uppstickarnas framgångar har flera förslag lagts fram om att helt enkelt förbjuda partiet: från den styrande rödgröna koalitionen i delstaten Bremen i maj, från socialdemokratiska SPD i juni, och från 113 ledamöter i Förbundsdagen i juli.
Vidare har Frauke Brosius-Gersdorf, en SPD-nominerad kandidat till Författningsdomstolen, offentligt uttryckt stöd för ett AfD-förbud och till och med föreslagit att AfD-medlemmar kan berövas vissa medborgerliga rättigheter, som rätten att bli valda. Hennes nominering, som även stöds av CDU, har väckt kontrovers och ses som ett steg mot att stärka möjligheterna för ett förbud.
Man försöker hitta alla möjliga sätt att sätta käppar i hjulet för det hos folket populära partiet. I juli försökte den socialdemokratiske inrikesministern Michael Ebling driva igenom anställningsförbud mot partiets medlemmar i delstaten Rheinland-Pfalz. Planerna drogs tillbaka efter kritik från jurister som kallade dem ”klart författningsvidriga”.
Vad som gav vatten på kvarnen åt alla dessa åtgärder var att den tyska säkerhetstjänsten Bundesamt für Verfassungsschutz (BfV) den 2 maj gick ut med att man ville klassificera Alternativ för Tyskland som ”bekräftat högerextremt”, vilket skulle öppna upp både för en utökad och mer intensiv övervakning av partiet och för direkta förföljelser mot medlemmar. De som arbetar som poliser, lärare eller domare skulle exempelvis kunna få sparken med stöd av extremistklassningen.
Partiet lämnade in en stämning mot BfV till en domstol i Köln tre dagar senare för att få klassningen hävd, då den enligt dem är politiskt motiverad, strider mot demokratiska principer och saknar egentlig grund. BfV gick med på en så kallad Stillhaltezusage, vilket innebär att de behandlar AfD som en ”misstänkt extremistgrupp” i stället för ”bekräftat extremistisk” tills rättsprocessen är avslutad.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
