Högernationalistiska Alternativ för Tyskland (AfD) och den vänsterpopulistiska uppstickaren Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW) pressar nu båda det politiska etablissemanget. Trots att partierna anses stå på varsin ytterkant av den politiska skalan är deras kritik mot etablissemanget i delar likartad och de driver just nu varsin process som kan påverka både maktförhållandena i förbundsdagen och på sikt även förbundskansler Friedrich Merz möjlighet att regera.
Trots att AfD med 20,8 procent av rösterna fördubblade sitt stöd i nyvalet 2025 hölls partiet fortsatt borta från makten när etablissemangets två partier, kristdemokratiska CDU/ CSU och socialdemokratiska SPD, gick samman för att bilda regering. För BSW slutade däremot partiets första val till förbundsdagen i ett bakslag, trots stark medvind efter partibildningen och rekryteringen av flera tunga vänsterpolitiker. Enligt det officiella resultatet hamnade partiet 0,019 procentenheter – och bara 9 529 röster – under femprocentsspärren.
Sedan resultatet av nyvalet fastställdes har Wagenknecht och hennes parti inte accepterat utfallet. Inom BSW menar man dessutom att misstankarna mot valresultatet stärkts efter att företrädare granskat omständigheterna närmare. I ett pressmeddelande skriver partiet att det finns tecken på både felräknade röster och förväxlingar med andra partier.
”Ett litet antal valurnor omräknades fullständigt av skäl som inte var relaterade till BSW. Under dessa omräkningar upptäcktes ett antal felaktigt räknade BSW-röster. Om man extrapolerar till de cirka 95 000 valurnorna i Tyskland skulle detta ensamt uppgå till nästan 30 000 röster. Inträde i förbundsdagen skulle därmed vara mer än säkrat”, står det i uttalandet.
Förbundsdagen avslog i december 2025 ett formellt krav från BSW på omräkning av rösterna. Frågan har därför förts vidare till Tysklands författningsdomstol, landets högsta instans i författningsfrågor. BSW vill inte bara ompröva resultatet för egen del, utan också få rättslig klarhet i valresultatet i sig – inklusive mandatfördelningen. Om BSW vid en omräkning skulle passera femprocentsspärren skulle partiet normalt få 34 mandat, samtidigt som regeringspartierna tillsammans skulle förlora omkring 20. Det skulle inte bara ändra styrkeförhållandena i förbundsdagen, utan också kunna kosta CDU/CSU och SPD deras nuvarande majoritet.
Enligt BSW måste författningsdomstolen nu begära en omprövning av rösträkningen om tyskarnas förtroende för systemet ska kunna räddas.
– Endast en omräkning kan säkra förtroendet för demokratin, kommenterade partiledaren Fabio de Masi till tidningen Stern i samband med att överklagan lämnades in.
Som följd av att BSW misstänker felaktigheter i rösträkningen kräver man nu dessutom omfattande reformer av det tyska valsystemet. Partiet vill bland annat lagstifta om att data från vallokaler och valkretsar måste göras tillgängliga i ett enhetligt och lättillgängligt format senast 48 timmar efter ett val. Dessutom vill BSW se regler som innebär att en systematisk omprövning av ett valresultat utlöses automatiskt om marginalen ligger inom 0,1 procent.
BSW anser också att själva ordningen för valprövning måste ses över. Att den majoritet som fått makten genom ett val också avgör invändningar mot samma val innebär, enligt Fabio de Masi, att förbundsdagen blir ”domare i egen sak”. Enligt BSW understryks detta av att det tog nio månader för parlamentets valprövningsutskott att avslå partiets invändning. Partiet vill därför öppna för möjligheten att överklaga valresultat direkt till författningsdomstolen.
AfD och BSW pressar etablissemanget från varsitt håll
Det är inte bara styrkeförhållandena i förbundsdagen som hade kunnat förändras om BSW fått 34 mandat. Mandaten hade också kunnat bli avgörande för AfD:s försök att få regeringens omstridda budgethantering prövad i Tysklands författningsdomstol, eftersom partiet bara saknade sex röster för att frågan skulle kunna föras vidare från parlamentet.
Det finns i dag inga formella samarbeten mellan AfD och BSW på regional eller lokal nivå, trots att båda partierna haft framgångar framför allt i östra Tyskland på de etablerade partiernas bekostnad. Däremot finns flera exempel på samtal, förhandlingar och öppningar för samverkan i lokala sakfrågor. Båda partierna vill verka för ett starkare och mer suveränt Tyskland med mindre beroende av globala krafter, och båda är motståndare till finansiering av kriget i Ukraina. BSW förespråkar också en betydande åtstramning av den tyska migrationspolitiken, vilket är AfD:s viktigaste fråga.
I mars publicerade Sahra Wagenknecht en debattartikel i flera tyska tidningar där hon argumenterade för att avskaffa den så kallade brandvägg som övriga partier upprätthåller mot AfD. Enligt BSW-grundaren har de etablerade partierna misslyckats med att bemöta väljarnas oro och i stället lagt sin kraft på att göra deras röster politiskt verkningslösa med odemokratiska metoder.
I artikeln skriver hon också att brandväggen blivit ett sätt för etablissemanget att klamra sig fast vid makten:
”Ändå handlar brandväggen inte om att rädda demokratin, utan snarare om raka motsatsen: den handlar om att säkra makten och en politisk agenda som stora delar av befolkningen inte längre vill ha och inte har röstat på.”
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
