Afghanistan – fyra år efter talibanernas återkomst

Bilderna från Afghanistan i augusti 2021 har jämförts med de ikoniska bilderna från Vietnam den 30 april 1975, då USA tvingas av­sluta sin ockupation un­der panikartade former. Tusentals människor flögs ut ur Saigon med helikopter i takt med att Ho Chi Minhs befrielsearmé tog över staden. På Kabuls flygplats för fyra år sedan avbröts vår tids stora amerikanska ockupation på ett lika förnedrande sätt, men nu med flygplan i stället för helikoptrar. Den afghanska reger­ingen, och ytterligare tusentals per­soner kopplade till denna, flögs till USA eller Europa – ett mindre antal hamnade i USA-lojala stater i närom­rådet, som Förenade Arabemiraten.

Sedan dess har det västerländska intresset för Afghanistan reducerats till ett minimum. Landet beskrivs som fullständigt isolerat. De mediala rapporterna har varit närmast obe­fintliga. Men när Nya Tider bestäm­mer sig för att granska Afghanistans utveckling, genom att ta del av infor­mation från icke-västerländska ka­naler, träder en annan bild fram.

Ryssland har erkänt talibanerna

Ryssland stängde aldrig sin ambas­sad i Kabul efter 2021. I juli i år kom till slut också beskedet att Ryssland – som första landet i världen – officiellt erkänner talibanregeringen. Efter år 2021 ockuperades i praktiken Af­ghanistans ambassad i Moskva av en afghan tillhörande den gamla ame­rikanska marionettregeringen, men i år kastades han ut och talibanre­presentanter tog över ambassaden. Samtidigt har Ryssland beslutat att ta bort talibanerna från sin lista över terroristorganisationer: de terror­klassades 2003 efter att de förlorat makten i Afghanistan. Det skedde främst för att de på den tiden miss­tänktes ge stöd till tjetjenska islamis­tiska grupper. Bland annat erkände talibanerna den tjetjenska separa­tistregeringen. Rysslands utrikespo­litik var vid denna tid dessutom mer synkroniserad med USA:s: till exem­pel stödde Ryssland USA:s invasion av Afghanistan.

Idag är relationen betydligt bättre. Talibanerna har tagit avstånd från islamistiska grupper i andra länder. Dessutom har de bekämpat Islamis­ka staten, vilket är i linje med Ryss­lands mål. De allt bättre diplomatis­ka förbindelserna motiveras vidare av att Ryssland och Afghanistan har ett ömsesidigt behov av ett starka­re ekonomiskt samarbete (särskilt inom energi).

Kina investerar stort

Ryssland är inte det enda land som nu vill stärka relationerna till Afgha­nistan. Kina har de facto upprätthål­lit goda diplomatiska relationer hela tiden, även om de inte erkänt den nya regeringen de jure. Nyligen be­sökte Kinas utrikesminister Wang Yi talibanerna i Kabul för att fördjupa det trilaterala samarbetet mellan Kina, Pakistan och Afghanistan, ett samarbete som anses ha avgörande ekonomiska och politiska effekter ef­tersom det handlar om att integrera Afghanistan i den kinesisk-pakistan­ska ekonomiska korridoren (CPEC). Det handlar bland annat om enorma investeringar i väg, järnväg, gruvor, elnät, kanaler, pipeline och säkerhet – många av dessa projekt var i pla­neringsstadiet i slutet av 1990-talet, men avbröts tvärt efter USA:s ocku­pation av landet.

Även Afghanistans relation till In­dien rapporteras ha fördjupats kraf­tigt och återgått till de starka relatio­ner som rådde före ockupationen, med såväl investeringar som diplo­matiska besök.

Den ”isolerade” talibanregeringen har nu således ett klart större och mer självständigt samarbete med tre av världens stormakter – Ryssland, Indien och Kina – än vad man hade under den amerikanska ockupatio­nen. Det var inte obefintligt då, men strikt kontrollerat för att ligga i linje med amerikanska intressen.

Därför hatar talibanerna och IS varandra

En central fråga för att Afghanistans samarbete med andra länder ska fungera, är att Afghanistan upplevs som säkert. Därför står också kam­pen mot terrorism högt på dagord­ningen. IS har idag en klart mindre närvaro i landet än under den amerikanska tiden. Talibanerna för ett intensivt arbete för att krossa IS kvarvarande fästen, främst i norra och östra Afghanistan. En del av konflikten är ideologisk: talibanerna har en nationalistisk linje, där islam upprätthålls i ett emirat, medan IS vill använda terror för att upprätta ett muslimskt internationellt kalifat som styrs av en enväldig kalif.

IS erkänner således inte några landgränser eller övriga muslimska styren, medan talibanerna gör det. IS betraktar talibanerna som avfäl­lingar från den rena tron, ett slags muslimska hedningar, då talibaner­nas variant av islam är integrerad med äldre pashtunsk och afghansk kultur. Bland annat hyllar taliba­nerna vissa historiska personer, som IS hatar. Det tydligaste exemplet är Ahmad Shah Durrani, som betrak­tas som Afghanistans landsfader och blev kung (shah) över stammarna på 1700-talet. Idag är det inte ovanligt att talibanerna hänger porträtt på honom, och hans mausoleum i Kan­dahar har ständigt beskydd. Taliba­nerna betraktar IS som en utländsk – arabisk – sekt med målet att upplösa Afghanistan som land.

Afghanistans tidigare president, Hamid Karzai, som år 2022 med USA:s draghjälp blev landets förste demokratiskt valde ledare, sade år 2017, tre år efter att ha lämnat pre­sidentposten, att USA i hemlighet tog hjälp av IS.

– Jag betraktar Daesh som deras verktyg, sade han och använde det nedsättande muslimska namnet på IS.

– Jag gör ingen som helst skillnad på Daesh och Amerika, fortsatte han.

Talibanerna har varit mycket framgångsrika i att reducera IS när­varo, och antalet IS-anhängare be­döms nu ha minskat med 80 procent sedan talibanerna tog tillbaka mak­ten över landet.

Turismen ökar – främst från Kina

Ett tecken på en allt större legitimi­tet för den talibanska regeringen är turismen till landet. Talibanerna ar­betar aktivt med att locka turister till Afghanistan och att erbjuda dessa guidade turer, med säkerhetsperso­nal. Målet är att förändra den inter­nationella mediebilden av Afghanis­tan. Och det är främst från Kina som turisterna kommer, även om antalet fortfarande är mycket lågt. Siffror från Kabuls turistmyndighet visar att omkring 10 000 turister besöker landet årligen nu, vilket är en ökning med omkring 1 000 procent mot bot­tennoteringarna mellan 2017–2021. Nu finns direktflyg till Kabul från ett tiotal länder. Från Europa finns inga direktflyg, däremot från Turkiet.

I en intervju för South China Mor­ning Post rapporterar en kinesisk reseledare att det är enkelt för ki­nesiska medborgare att få visum, det tar omkring en vecka. Även om turismen nu ökar kraftigt och leder till en förbättring för Afghanistans ekonomi, är den emellertid i prak­tiken strikt reglerad – särskilt för kvinnor. De måste inte bära burqa eller nikab, däremot slöja som täck­er håret. Vissa nationalparker och andra besöksmål får heller inte be­vistas av kvinnor. Talibanerna har i praktiken återinfört strikta begräns­ningar för de afghanska kvinnorna som man hade under sitt första styre i slutet av 1990-talet. Här finns inga eller ytterst få rapporter om libera­liseringar.

Talibanerna beslutade visserligen efter några månader vid makten att officiellt förbjuda tvångsäktenskap, men det förekommer fortfarande i mycket stor utsträckning. Även USA förbjöd detta under sin ockupation, men det fick ingen större effekt utan fortsatte precis som tidigare. De allra flesta av talibanernas beslut sedan maktåtertagandet har dock handlat om att officiellt inskränka kvinnors rättigheter till utbildning och arbete.