Risken att intensivvårdas eller dö med covid-19 är betydligt högre för personer födda i Afrika, jämfört med svenskfödda. Det visar en rapport från Folkhälsomyndigheten.
För personer födda i Afrika är risken att dö med coronavirus 3,4 gånger högre än svenskfödda, och för personer födda i Mellanöstern är risken 2,8 gånger högre.
Vad gäller risken att en person blir svårt sjuk och behöver intensivvårdas, löper invandrare allra störst risk. Personer födda i Afrika eller Mellanöstern har fem gånger högre risk än svenskfödda att hamna på IVA. Allra störst risk är det för personer födda i Somalia och Turkiet, som har nio respektive sex gånger så stor risk som svenskfödda av intensivvårdas.
Även om afrikaner och araber löper störst relativ risk, utgör svenskfödda fortfarande en majoritet av de som intensivvårdas eller dör. Av de 5 034 IVA-fall som Folkhälsomyndigheten presenterar i sin rapport, stod svenskfödda för 2985 fall, drygt 59 procent. Begreppet svenskfödd är i sammanhanget väldigt grovt och avser alla födda i Sverige, såväl etniska svenskar som personer med invandrarbakgrund.
Av de 12 714 dödsfall som finns i rapporten, står svenskfödda för 10 252 fall, knappt 81 procent.
När den relativa risken räknas ut, utgår man dock inte bara från överrepresentationen i antalet IVA-fall eller dödsfall jämfört med gruppens andel av befolkningen. Detta eftersom åldersvariationerna mellan grupperna är mycket stor. För att räkna ut den relativa risken, rensar man för åldersskillnader för att göra statistiken jämförbar. I bilderna nedan ses således den relativa risken i kolumnen längst till höger.
Invandrares risk är alltså som störst vad avser IVA-vård. De har visserligen också större risk att dö, men skillnaden är mindre.
”Det är inte lika drastiska skillnader som för IVA-vård”, skriver Folkhälsomyndigheten om skillnaderna mellan födelseregionerna i antal dödsfall.
Folkhälsomyndigheten menar att invandrarnas överrepresentation handlar om socioekonomiska faktorer och trångboddhet. Det är sedan tidigare även känt att personer med vitaminbrist kan drabbas av svår sjukdom av coronaviruset, och att personer med mörk hud har mycket svårt att fylla sitt behov av d-vitamin i nordiska länder. En afrikan behöver nio gånger högre uvb-dos än svenskfödda för att fylla vitamin D-behovet, enligt uppgifter från Cancerfonden. Dessa biologiska skillnader nämns dock inte av Folkhälsomyndigheten.
Vaccinationsbenägenheten är också högst bland svenskfödda och lägst bland afrikaner, vilket gäller för samtliga åldersgrupper. Bland personer 80 år och äldre är 95 procent av de svenskfödda vaccinerade, men bara drygt 50 procent av afrikaner.
Folkhälsomyndighetens rapport publicerades tidigare i våras, men uppmärksammas först nu av SVT.
IVA-vårdade per födelseregion. Källa: Folkhälsomyndigheten
Dödsfall per födelseregion. Källa: Folkhälsomyndigheten
