Under de senaste 17 åren har Sverige, liksom andra nationer, hamnat under ett växande inflytande från Europeiska kommissionen, ett icke-valt organ som har fått omfattande befogenheter genom Lissabonfördraget, som undertecknades 2007 och ratificerades av Sverige 2008. Under ledning av personer som Ursula von der Leyen kritiseras många europeiska beslut för att de påverkar svenska intressen, vilket har lett till debatter om suveränitet och den nationella ekonomin.
Införandet av euron i vissa länder beskylls ofta för att ha bidragit till inflation och minskad köpkraft, vilket påverkat medborgarnas välstånd. Detta Europa, som är ett resultat av Lissabonfördraget, uppfattas av vissa som en källa till stora problem: sociala spänningar, försämring av offentliga tjänster, avindustrialisering och en invandring som är svår att hantera.
En kritisk strömning, som ibland beskrivs som en konspirationsteori, tillskriver denna utveckling en önskan hos ”globalisterna” – den ekonomiska och politiska eliten – att centralisera makten. Man är särskilt intresserad av vad som kallas ”Agenda 2030”.
För att förtydliga är Agenda 2030 officiellt ett program som antogs av FN i september 2015 och som består av 17 mål för hållbar utveckling som syftar till att utrota fattigdom, bekämpa ojämlikhet, främja fred och skydda miljön fram till 2030. Dessa mål inkluderar allmän tillgång till utbildning, minskade utsläpp av växthusgaser och jämställdhet mellan könen. Vissa kritiker ser det dock alltså som ett dolt projekt för global kontroll.
Enligt dessa kritiker skulle Agenda 2030 fungera som ett ramverk för en centralisering av makten, vilket skulle begränsa folkets friheter och suveränitet genom en form av social kredit i kinesisk stil. Men hur ser den verkliga situationen ut? Finns det en internationell samordning som syftar till att prioritera privata intressen på bekostnad av medborgarna? Och om så är fallet, följer den en specifik plan, som den som tillskrivs Agenda 2030?
På frågan ”Finns det en överstatlig samordning som påverkas av privata intressen?” är svaret sannolikt ja. Det är svårt att förneka det växande inflytandet från multinationella företag, vars prioriteringar ofta är vinstinriktade. Dessa företag, som verkar på global nivå, utformar den ekonomiska och sociala politiken, ibland på bekostnad av lokala intressen, och framför allt är de ibland mäktigare än stater, och sysselsätter horder av lobbyister för att uppnå sina mål genom ”inflytande”.
Den andra frågan – ”följer den en specifik agenda, som Agenda 2030, som syftar till att kontrollera befolkningar?” – är mer komplex. Även om det inte finns några bevis för en fastställd deadline finns det en viss dynamik som tyder på konvergerande mål, som man kan gruppera i ett antal punkter. Dessa mål syftar, enligt kritikerna, till att stärka eliternas kontroll över samhällena, genom centralisering.
Det bör noteras att dessa hypoteser är baserade på observationer och korrelationer, ofta förmedlade av kritikerna. Inga direkta skriftliga bevis, såsom officiella texter, har hittills lagts fram för att bekräfta existensen av en sådan plan.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
