ÄLDREBOENDET BLIR ASYLFÖRLÄGGNING. Micaela brukade arbeta som timvikarie på Lerbäckshemmet medan det fortfarande var ett äldreboende. Förra året sparkades de sista gamlingarna ut för att kommunen skulle spara pengar. Nu har fastigheten sålts och det ska bli ett asylboende för upp till 120 asylsökande – precis vad kommunstyrelsens ordförande lovade inte skulle ske. Snart flyttar de första asylanterna in. Foto: Christofer Gustafsson

Åldringarna kördes ut – nu ska asylsökarna in

Trots protester från invånarna i bygden lades äldreboendet i Lerbäck ned av Askersunds kommun. Nu har man sålt fastigheten och det ska göras om till asylförläggning. 120 platser för asylsökande blir det – dubbelt så många som invånarna på orten. Nya Tider har besökt Lerbäck och talat med oroliga och upprörda ortsbor.

Lerbäck är en by på den svenska landsbygden utanför Askersund några mil söder om Örebro – en trygg och idyllisk liten ort med ett sextiotal invånare där det inte händer så mycket.
Micaela, 27, är född och uppvuxen i Lerbäck. Hon brukade arbeta som timvikarie på Lerbäckshemmet när det fortfarande var ett äldreboende. Det var innan kommunpolitikerna förra året bestämde sig för att lägga ned boendet för att spara pengar. Nu ska det bli asylförläggning, och de asylsökande kan bli upp till dubbelt så många som ortsborna. Migrationsverket har godkänt beläggning med upp till 120 personer i fastig­heten, som har 24 rum.

När Nya Tider pratar med Micaela är hon noga med att betona att hon inte känner någon fientlighet gentemot de asylsökande själva. När hon och andra ortsbor kontaktat lokalmedia tycks ingen ha blivit upprörd eller ställt kommunpolitikerna till svars över att Lerbäcksborna plötsligt förvandlas till en liten minoritet på sin egen ort, däremot har vissa artiklar låtit antyda att ortsborna är främlingsfientliga.

– Det är ju inte riktigt klokt, säger Micaela. Jag förstår mycket väl att detta är människor som har det svårt, faktum är att en del av min kritik riktar sig mot hur man behandlar flyktingarna som ska trängas ihop i lilla Lerbäckshemmet. Jag tycker verkligen synd om dem. Och samtidigt, ska man inte ta någon som helst hänsyn till vad vi här på orten tycker? Vi blir ju en minoritet!

ROLF DALHIELM FICK KONTRAKTET på Lerbäckshemmet. Trots att kommunen hade möjlighet att sälja till ortsbor som ville ge gamla en trygg ålderdom i hembygden, valde man att sälja till Rolf Dalhielm, som kommer att tjäna mångmiljonbelopp på asylförläggning. Köpet kantas av märkliga omständigheter som vi återkommer till i nästa nummer. Foto: Christofer Gustafsson
ROLF DALHIELM FICK KONTRAKTET på Lerbäckshemmet. Trots att kommunen hade möjlighet att sälja till ortsbor som ville ge gamla en trygg ålderdom i hembygden, valde man att sälja till Rolf Dalhielm, som kommer att tjäna mångmiljonbelopp på asylförläggning. Köpet kantas av märkliga omständigheter som vi återkommer till i nästa nummer. Foto: Christofer Gustafsson

Det började med att gamlingarna som bodde på Lerbäckshemmet kördes ut. Socialnämnden fattade sitt slutliga beslut om att stänga hemmet den 22 maj förra året, vilket ledde till att en proteströrelse skapades.

– De som bodde på Lerbäckshemmet var ju mestadels människor som var födda och uppvuxna i bygden och hade bott här hela sina liv, berättar Micaela. Ska vi inte ha råd att ge våra gamla en värdig ålderdom?

Fortsättning följer i nästa artikel!

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Riksrevisionen: Allmänna arvsfonden bör avvecklas

Riksrevisionen: Allmänna arvsfonden bör avvecklas

🟠 INRIKES Allmänna arvsfonden får in mer pengar än den hinner dela ut, samtidigt som kontrollen av de organisationer som ansöker om bidrag är otillräcklig. Det har dessutom lett till att de ansvariga myndigheterna, Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen, aldrig behöver väga projektansökningar mot varandra. Riksrevisionen rekommenderar därför nu att fonden ersätts med ett mer robust system för hantering av arv efter personer utan arvingar och testamente.

Detta innebär Natomedlemskapet för Sverige

Detta innebär Natomedlemskapet för Sverige

🟠 INRIKES Efter en längre tids kontroverser har Sverige blivit medlem i militäralliansen Nato. Med medlemskapet kommer ett flertal förändringar för Sveriges del, varav många innefattar risker som inte belysts i någon djupare form av massmedierna. Så vad innebär det svenska Natomedlemskapet egentligen för oss?

De kriminella gängens infiltration av samhället

De kriminella gängens infiltration av samhället

🟠 INRIKES Brå har genomfört en studie av vad man kallar ”möjliggörare” (ett nysvenskt ord för vad som tidigare kallades infiltratörer) i legala verksamheter som bistår kriminella nätverk. Rapporten försöker ge en bild av vilka olika uppgifter möjliggörare utför åt kriminella nätverk, hur deras relationer med motparten i nätverken ser ut, vilka följder deras handlingar får och hur arbetsgivare och andra aktörer kan förebygga och motverka möjliggörare. Ett annat syfte hävdas vara att bidra till kunskapen om organiserad brottslighet i Sverige, något som har exploderat i massinvandringens fotspår.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Realismens ytterlighet

🟠 Naturalismen i litteraturen Medan realismens författare skildrade verkligheten så som den såg ut, utan försköningar och omskrivningar, hade naturalisterna ytterligare en avsikt. Precis som realisterna skildrade de också verkligheten människor kan leva i, men de gick längre i sina beskrivningar och tog även steget in i den mänskliga naturen.

Pasch och rokokon

🟠 HISTORIA Vid övergången från barocken till rokokon i Sverige på 1700-talet kom den svenske konstnären Lorens Pasch den äldre att spela en betydande roll. Han förde denna konstnärsstil med sig efter att ha inspirerats av den franska rokokon under en vistelse i England.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.