Skip to Content

73 procent av befolkningsökningen i Sverige beror på invandring enligt SCB. Foto: Pixabay/Sanjasy
VETENSKAP

Allt färre barn föds i Norden – i Sverige ersätts vi av invandrare

Digital utgåva

Allt lägre nativitetstal hos de nordiska kvinnorna oroar forskare. I Norge, Finland och Island ser man nu rekordlåga födelsetal hos de inhemska kvinnorna och aldrig förr har de fött så få barn som nu. Även Sverige ligger dåligt till – vilket i samband med massinvandring leder till ett ännu snabbare folkutbyte. Samtidigt beror hela 73 procent av befolkningsökningen i Sverige på invandring enligt nya siffror från SCB.

Publicerad: 25 februari, 2020, 12:49

  • Svenska

Läs även

På senare tid har de så kallade födelsetalen, eller nativiteten, i våra nordiska grannländer minskat drastiskt. I Norge har födelsetalet minskat från 1,96 (2010) till dagens 1,56. På Island födde varje kvinna i snitt 2,2 barn år 2009. I dag är det bara 1,7 barn. I Danmark ligger man på 1,72 barn per kvinna och i Sverige är siffran 1,76 barn per kvinna, vilket gör att vi ligger över EU genomsnittet på 1,56 barn per kvinna. Det kan verka som att vi klarar oss bra i Sverige, men vi ligger långt under det födelsetal som krävs för att upprätthålla en stabil befolkningsnivå, vilket är 2,1 barn per kvinna. Än mer oroväckande för vår del är att över 41 procent av de barn som föddes i Sverige under 2019 inte var etniska svenskar.

Fallande födelsetal i Norden

Under lång tid har de nordiska länderna varit bäst i Europa på att upprätthålla förhållandevis höga födelsetal. En förklaring som ofta angetts till detta har varit de nordiska ländernas generösa villkor för bland annat föräldraledighet vilket uppmanat många par till att skaffa barn. Det har ändrats konstaterar Anna Karlsdóttir vid NordRegio, Nordiska ministerrådets forskningscentrum för regional utveckling och planering.

– Vi blir alltmer lik världen i övrigt, säger hon till Science Nordic.

Mer specifikt blir vi mer lika det övriga Europa där födelsetalen ligger på 1,56, långt under de 2,1 som krävs för att bibehålla en stabil befolkning.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Faktaruta: Fruktsamhet

I 20–25-årsåldern är kvinnans fruktsamhet på topp. Om samlag sker i samband med ägglossning i denna ålder är den genomsnittliga sannolikheten för befruktning 24–35 procent Vid 35 års ålder är sannolikheten 12 procent.

Rökning påverkar fruktsamheten hos både män och kvinnor. Män som använder tobak får färre och skadade spermier. Hos kvinnor kan arvsanlagen inne i ägget skadas och rökning påverkar bland annat hormonproduktionen och livsmodersslemhinnan så att ett befruktat ägg får svårare att fastna. Rökning leder också till att lagret av ägg minskar snabbare.

Alkohol i stora mängder och under lång tid kan påverka både ägglossningen och spermiernas utveckling.

Sexuellt överförbara sjukdomar som klamydia, gonorré, syfilis och HPV-virus kan leda till nedsatt förmåga att få barn.

Övervikt påverkar fruktsamheten för både män och kvinnor. Exempelvis ökar risken för graviditetsdiabetes hos överviktiga, liksom risken för missfall. Kvaliteten på spermierna kan också påverkas.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Dacke

    Tror att bristen på en framtidstro också har en bidragande inverkan på barnafödandet? Romklubben förespråkade (1969) att vänta länge med att gifta sig och helst inte skaffa barn. Idag har vi ”klimatet” att tänka på och ju färre som föds desto bättre. Likaså skulle homosexualitet uppmuntras av samma anledning. Vid sidan av dessa förslag kommer en nedmontering av industrisamhället och nästa fas blir då naturlig – välfärdsstatens undergång. En sammanfattning skulle då vara att, svenskarna ser mörkt på framtiden, medan bidragsinvandrarna ser ljust och höga barnbidrag är då en bidragande orsak till att skaffa så många barn som möjligt och så tidigt som det går.

    • Micke

      Det är med andra ord inte meningen att vi ska ska skaffa barn. Det vore enkelt att lösa dessa problem men den politiska viljan saknas.

Covid-19 muterar till mindre farlig variant som nu dominerar i Europa

VETENSKAPDen förväntade ”andra vågen” av coronapandemin sveper nu över Europa, och Sverige tycks inte vara något undantag. Samtidigt minskar dödligheten. Många medier rapporterar att vården blivit bättre på att ta hand om coronasmittade men Nya Tider kan i den andra delen av vår artikelserie om Sveriges hantering av coronapandemin även berätta att det inte längre är samma virusvarianter som sprids. Dessa tycks inte heller vara lika farliga som de som först drabbade Europa.

Spanska sjukan och coronaviruset Covid-19, en jämförelse

HÄLSANya Tider gör en tillbakablick på tidigare epidemiutbrott i en text av Christer Nilsson, Filosofie kandidat med medicinhistoria som specialitet.

Afrikaner har DNA från okända människoarter

VETENSKAPEn studie visar att mellan 2 – 19 procent av västafrikaners DNA kommer från en okänd människoart. Medan européer och asiater har DNA från neandertalare och en del sydöstasiatiska folk har DNA från denisovamänniskor har afrikaner från subsahariska Afrika DNA från flera okända människoarter visar nya rön.

Klimat: ”Hockeyklubbskurvan” avslöjad som vetenskapsfusk (?)

VETENSKAP”Upphöjd ’klimatbluffare’ förlorar förtalsmål”, ”nu fastslaget att Michael Manns hockeyklubba var bedrägeri”, ”slutet för klimatbluffen”. Det är några av de skarpare rubrikerna i nyhetsflödet från alternativmedia under de senaste veckorna.

Välgörande uppvärmning efter lilla istidens kyla

VETENSKAPTiden efter senaste istid för 10-12 000 år sedan kallas Holocen. Varmast under denna period var Holocen optimum för runt 5- 8 000 år sedan. Då var det globalt flera grader varmare än nu. Minst lika varmt som nu var det också under bronsåldern, romartiden och högmedeltiden.

”Valpögon” – Ett evolutionärt trick för att ”lura” människor

VETENSKAP”Valpögon” eller ”hundögon” är ansiktsuttrycket som hundar gör när de tigger, vet att de gjort något fel eller vill få extra mycket uppmärksamhet från människor. Nu har ny forskning visat att detta är en unik evolutionär utveckling bland tamhundars förfäder som gjort att deras avkommor med lätthet kunnat manipulera oss.

Ny studie: skillnad mellan pojkars och flickors hjärnor redan i fosterstadiet

VETENSKAPEn ny studie från New York visar att pojk- och flickfosters hjärnor ser olika ut redan i fosterstadiet. Detta konstaterar forskarna efter att ha magnetröntgat 118 foster mellan veckorna 25-40. Studien kan ses som ett hårt slag mot förhärskande genusteoretiska idéer om att kön är en ”social konstruktion”.

Historiskt fotografi av svart hål

VETENSKAPEtt svart hål och dess skugga har fångats på bild för första gången tack vare ett internationellt samarbete.

Gå till arkivet

Send this to a friend