På senare tid har de så kallade födelsetalen, eller nativiteten, i våra nordiska grannländer minskat drastiskt. I Norge har födelsetalet minskat från 1,96 (2010) till dagens 1,56. På Island födde varje kvinna i snitt 2,2 barn år 2009. I dag är det bara 1,7 barn. I Danmark ligger man på 1,72 barn per kvinna och i Sverige är siffran 1,76 barn per kvinna, vilket gör att vi ligger över EU genomsnittet på 1,56 barn per kvinna. Det kan verka som att vi klarar oss bra i Sverige, men vi ligger långt under det födelsetal som krävs för att upprätthålla en stabil befolkningsnivå, vilket är 2,1 barn per kvinna. Än mer oroväckande för vår del är att över 41 procent av de barn som föddes i Sverige under 2019 inte var etniska svenskar.
Fallande födelsetal i Norden
Under lång tid har de nordiska länderna varit bäst i Europa på att upprätthålla förhållandevis höga födelsetal. En förklaring som ofta angetts till detta har varit de nordiska ländernas generösa villkor för bland annat föräldraledighet vilket uppmanat många par till att skaffa barn. Det har ändrats konstaterar Anna Karlsdóttir vid NordRegio, Nordiska ministerrådets forskningscentrum för regional utveckling och planering.
– Vi blir alltmer lik världen i övrigt, säger hon till Science Nordic.
Mer specifikt blir vi mer lika det övriga Europa där födelsetalen ligger på 1,56, långt under de 2,1 som krävs för att bibehålla en stabil befolkning.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
