Multisjuka äldre är de som främst dött av Covid-19, och medelåldern bland de döda är så hög som 84 år. Myndigheterna har fått kritik för att de inte lyckats hindra smittan att ta sig in på äldreboenden. Foto: Nya Tider

Allt fler sjuka i Covid-19 – men döds-talen för andra halvan av 2020 fortfarande under medel

Den så kal­la­de andra vågen av Covid-19 är nu ett faktum och allt fler insjuknar i Sverige, särskilt i Skåne. Ännu i oktober låg dock det totala döds­talet i Sverige, alla dödsorsaker sammanräknade, fortfarande på underdödlighet i jämförelse med tidigare år. Hur många som verkligen dör av Covid-19 snarare än ”med Covid-19” är fortfarande oklart, men sjukvårdspersonal säger till Nya Tider att man även måste komma ihåg att många drabbas av komplikationer.

– Landet som helhet ligger fortfarande på väldigt höga nivåer, sade statsepidemiologen Anders Tegnell vid en presskonferens via internet den 3 december där Nya Tider deltog.

Tegnell konstaterar emellertid att utvecklingen totalt sett har planat ut i Sverige. I slutet av november gjorde Folkhälsomyndigheten prognosen att spridningen skulle nå sin kulmen i mitten av december för att sedan minska igen, men kurvan har blivit lite flackare med en mindre tydlig topp.

– Vi ligger sannolikt på en platå i stora delar av landet, säger Tegnell.

Det är stor skillnad mellan olika regioner. I Stockholmsregionen och Skåne är trycket på vården högt medan det planat ut i Västra Götaland. Tegnell påpekar att man haft en ”mycket kraftig” ökning av antalet coronatester som gjorts i Skåne, vilket delvis kan förklara ökningen av positiva provsvar där.

Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen, redogjorde för läget i regionerna. Skärmavbild: FHM pressträff 3 december

Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen, redogör för läget vid samma pressträff och konstaterar att av Sveriges 21 regioner ligger fem i så kal­lat normalläge, tio i stabsläge och sex i förstärkningsläge enligt Socialstyrelsens så kal­la­de beredskapslägen. Ingen region rapporterar katastrofläge.

Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen. Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa funktioner.

Det finns ungefär 670 disponibla intensivvårdsplatser med respirator i landet. Av dem är 517 belagda, och Covid-sjuka utgör 251 av dessa patienter, meddelar Sandwall.

Skärpta råd och besöksförbud

Folkhälsomyndigheten skärper sina rekommendationer för skolorna och råder nu gymnasieskolor att övergå till distansundervisning mellan den 7 december och 6 januari, i praktiken alltså fram till jullovet. Detta efter att man sett en kraftig ökning av antalet ökade positiva provsvar bland barn och framför allt ungdomar i gymnasieåldern. Barn och ungdomar utvecklar dock sällan sjukdomssymptom. Man rekommenderar också gymnasieelever att hålla sig hemma under jullovet.

Trots de skärpta råden för gymnasieelever säger Tegnell att grundbedömningen fortfarande är att spridningen mest sker bland vuxna. Uttalandet får stöd av bland annat en rapport från Spanien. Enligt den smittade endast 8 procent av barn med coronaviruset en familjemedlem. Studien omfattade 1 081 barn och 3 515 familjemedlemmar.

Antalet fall har ökat kraftigt under hösten, särskilt de senaste veckorna. Skärmavbild: FHM pressträff 3 december

 

Folkhälsomyndigheten har utfärdat ett tillfälligt besöksförbud på särskilda boenden för äldre i 32 av landets kommuner. Vissa kommuner har tidigare på egen hand utfärdat besöksförbud, men det har skett i strid med gällande lagstiftning, och kommuner som gjort det har hotats av kännbara böter, något som mötts av kritik då de ansett sig ha infört förbuden för att rädda liv. I november fick FHM regeringens uppdrag att bevilja lokala, regionala eller nationella förbud, och nu är systemet på plats.

FHM menar dock att smittspridningen på äldreboenden till allra största delen beror på personal snarare än på besökare, och att besöksförbud är en åtgärd som ska användas försiktigt.

Anders Tegnell hävdar att vi troligtvis redan nått en platå och att kurvan inte kommer att fortsätta att peka uppåt. Skärmavbild: FHM pressträff 3 december

– De indikationer vi har, som är väldigt tydliga, är att besökare inte är en stor del av riskerna för SÄBO:n (särskilda boenden för äldre) utan tvärtom en rätt liten risk, och det är viktigt att man inte överskattar den risken och tror att man kan dra ner på andra åtgärder om man har ett besöksförbud, menar Anders Tegnell.

Tegnell påpekar att sjukvården i dagsläget är hårt belastad men ännu inte överbelastad och menar att man lyckats ”plana ut kurvan” ännu en gång, utan att införa de hårda restriktioner man har i många andra länder.

Varken masker eller vitaminer

Att rekommendera masker är fortfarande inte aktuellt för Sverige, meddelar Tegnell, trots att några av de närvarande journalisterna pressar honom i frågan. Evidensläget för att munskydd ger minskad smittspridning är svagt medan det är betydligt viktigare att hålla avstånd, svarar han. De viktigaste smittplatserna är i hemmet, där det inte är rimligt eller effektivt att bära mask, och på arbetsplatser. Tegnell medger att mask möjligen kunde fungera för vissa arbetsplatser men säger att det är viktigare att hålla avstånd och att folk jobbar hemifrån om de har möjlighet.

Brittiska sjukvårdsmyndigheten NHS har börjat dela ut D-vitamin till riskgrupper och rekommenderar det för alla i syfte att stärka immunförsvaret. D-vitamin är viktigt i många delar av immunförsvaret och tros även spela en viktig roll i kroppens motståndskraft mot Covid-19, både förebyggande och vid pågående sjukdom. Nya Tider ställer frågan varför man inte gör sådana rekommendationer i Sverige.

 

Andra vågen är ett faktum och fler människor i Sverige hamnar på intensiven med Covid-19. Enligt rapporter är det dock endast en mindre del av de avlidna som har Covid-19 som enda dödsorsak. Skärmavbild: FHM pressträff 3 december

 

NyT: Vad gäller munskydd så avskärmar man sig ju lite från andra människor när man inte visar ansiktet för varandra. Men när det gäller vitaminer och andra tillskott som kan stärka immunförsvaret mot Covid-19 – även om evidensen är svag för att det hjälper, är det ju ingen uppoffring att äta D-vitamin. Det här påpekades ju av flera läkare i Läkartidningen redan i maj, bland andra överläkare i Örebro län Susanne Bejerot. Så, därför; är det verkligen rätt läge att vänta på att studier ska slå fast det bortom rimligt tvivel innan man börjar rekommendera det?

– När det gäller läkemedelsbehandlingar är det ju inte Folkhälsomyndigheten som rekommenderar eller tar ställning till dem utan i första hand Läkemedelsverket, så det har vi inte gjort någon egen analys av. Du får ställa frågan till dem, svarar Tegnell.

Något svar från Läkemedelsverket hinner vi inte få före Nya Tiders pressläggning.

Ingen överdödlighet

Trots att smittspridningen ökat kraftigt under hösten låg Sverige i oktober fortfarande på underdödlighet jämfört med tidigare år. Siffrorna för november har dock ännu inte hunnit redovisas.

Under det första halvåret 2020 hade Sverige en överdödlighet på 10 procent jämfört med åren 2015-2019. 4 633 fler människor dog än genomsnittet för de föregående åren. Antalet dödsfall ökade kraftigt från slutet av mars och nådde en topp i mitten av april. Sedan avtog det dock och under juli-oktober har Sverige haft underdödlighet – färre människor har dött än samma månader 2015-2019.

Sverige hade en kraftig överdödlighet i april på grund av Covid-19, men denna ersattes sedan av underdödlighet – färre människor dog under juli-oktober än ett vanligt år. Experter menar att många som annars hade dött av andra orsaker senare på året istället dog av Covid-19 några månader tidigare. Grafik: SCB

 

I oktober 2020 dog enligt SCB 7 182 personer. Det är 275 dödsfall färre än snittet för samma månad 2015-2019, vilket innebär en underdödlighet på 4 procent. Och detta alltså trots att människor fortfarande dör med Covid-19.

De flesta försök att förklara detta fenomen mynnar ut i att många, kanske de flesta, av dem som dog i Covid-19 i våras var gamla och sjuka människor som annars hade dött av andra orsaker senare under året. Median­åldern för de som dött med Covid-19 är hela 84 år och den stora merparten av patienterna hade andra sjukdomar. En analys i Östergötland visade att coronaviruset var den direkta dödsorsaken för bara 15 procent av dem som dött med Covid-19 utanför sjukhusen. I lika många fall bedömdes Covid-19 inte ens ha bidragit till dödsfallet utan den sjuke hade avlidit av andra orsaker, oftast hjärtsjukdom. I de flesta fall (70 procent) var Covid-19 en bidragande orsak till dödsfallet men inte den enda. Det är i den sistnämnda kategorin som många förmodligen hade avlidit några månader senare om de inte drabbats av coronaviruset.

Flera andra analyser runtom i landet har gett liknande siffror. I Region Kronoberg bedömdes Covid-19 vara den dominerande dödsorsaken i 35 procent av fallen, bidragande i 50 procent och hade inte bidragit till dödsfallet i 15 procent av fallen.

Frågan är då om Covid-19, med undantag för högre smittsamhet, egentligen är farligare än en vanlig säsongsinfluensa. Även med influensa är det främst äldre och multisjuka människor som dör, medan det är sällan yngre människor i god fysisk form gör det.

År 1993 var säsongsinfluensan ovanligt elak. 11 057 svenskar avled i december månad, i jämförelse med 10 458 dödsfall under corona-toppen i april 2020. Detta under en tid då Sverige hade två miljoner färre invånare. Räknar man per capita finns det fler månader som varit värre under vissa tidigare år, exempelvis januari 2000 då det dog nästan 111 människor per 100 000 invånare, jämfört med 101 i april 2020. Sedan 1990 har totalt 20 olika månader haft en högre dödlighet än under coronapandemins toppmånad, enligt Statistiska Centralbyrån.

Det ska påpekas att april vanligtvis inte är en månad med många dödsfall, till skillnad från december. Senast Sverige hade lika hög dödlighet i april som vi hade 2020 var 1927, enligt Tomas Johansson som är ansvarig för SCB:s befolkningsstatistik.

”Dry tinder”

En faktor som ofta påpekas av covid-skeptiker utomlands, vilka ser Sverige som ett föredöme eftersom vi tagit oss igenom pandemin utan nedstängningar och hårda restriktioner, är också något som flera läkare har pekat på: Flera års milda influensor och två milda vintrar har gjort att ovanligt många personer i livets slutskede har överlevt ytterligare ett år istället för att dö av ett virus, en infektion eller influensa. Sverige hade alltså inför 2020 en relativt hög andel sköra äldre.

Nu har många av dessa istället dött av Covid-19. I en studie från George Mason University den 26 augusti kal­las detta en ”dry tinder”-effekt (torrt fnöske): precis som fnöske börjar brinna vid minsta gnista, dör dessa människor vid första sjukdom, och Sverige har alltså haft ovanligt många av dem vid pandemins utbrott.

Den ovanligt höga överlevnaden hos människor i livets slutskede 2018-2019 – och att de istället dog 2020 – syntes i statistiken genom att medellivslängden ökade ovanligt kraftigt de förstnämnda åren. Normalt ökar medellivslängden med ungefär ett år per årtionde, men 2018-2019 ökade den med nästan ett halvt år på ett enda år, från 84,2 till 84,7 år för kvinnor och från 80,8 till 81,3 år för män.

I år kommer medellivslängden att sjunka för första gången på länge och utplåna ökningen från förra året, men totalt sett kommer medellivslängden likväl att ligga på ungefär samma nivå som 2018.

Varje individ som dör är förstås en tragedi för de anhöriga, men det är likväl skillnad mellan när en människa avlider på ålderns höst och när en ung människa rycks bort långt i förtid. Johnny Ludvigsson, professor i pediatrik vid Linköpings universitet, pekar i en artikel i Läkartidningen i augusti på skillnaden: ”[I Estonia­katastrofen] dog alla barn under 15 års ålder. Av 21 ungdomar från en skola i Jönköping överlevde 6, och alla 8 från en skola i Vilhelmina drunknade. Om dessa individer förlorade vardera 60 levnadsår, så motsvarar det en stor del av de förlorade levnadsåren hos de multisjuka äldre än 84 år som dött med Covid-19 något tidigare än förväntat.”

Detsamma skulle kunna sägas om självmord – som enligt flera källor håller på att öka i stora delar av världen på grund av lockdowns och restriktioner. Någon statistik för dödsfall under första delen av 2020 finns dock inte än. Förra året tog 262 personer i åldern 15-29 livet av sig i Sverige, för att inte nämna 1 004 personer över 30. Räknat i antal förlorade levnadsår är det förmodligen betydligt fler än de som gått förlorade i Covid-19 – för att inte nämna de mångdubbelt fler som dör i hjärtsjukdom, cancer och så vidare.

”Inget vanligt virus”

Trots att Covid-19 visat sig vara betydligt mindre dödligt än man trodde från början och främst dödar sådana som hade avlidit av en vanlig influensa, varnar mer än en läkare för att det likväl är en allvarlig sjukdom.

Nya Tider har talat med en erfaren sjuksköterska på Södersjukhuset som haft coronasjuka som patienter, och som själv ligger hemma i Covid-19 när vi intervjuar henne. Hon har då kraftig hosta men inga problem med att prata. Hon betonar att dödstalen inte säger allt utan att man även måste titta på följdverkningarna för många av dem som fått sjukdomen.

– Patienterna får ofta problem med syresättningen när de drabbas av sjukdomen, patienterna kan bli väldigt snabbt sämre i sin andning. Det är inte ovanligt att man får njurskador, kroppen angriper sig själv av någon anledning. Det är det som är så otäckt med covid, att det slår mot organen. Har man väldig otur så kan de sjukaste drabbas av cirkulationssvikt i ett mycket sent stadium, förklarar hon.

Sjuksköterskan betonar att även om äldre är de som drabbas hårdast, kan sådana komplikationer också drabba yngre. Hon berättar också om de symptom som utmärker just Covid-19.

– Vidare får du feber och diarré, du tappar luktsinnet och matlusten, man måste tvinga sig själv att äta och dricka. Det finns också en ökad risk att drabbas av blodproppar. Det brukar se ut som krossat glas i tomografin på dem som har typiska ”covidlungor”, och det ser man ingen annanstans. Så lungorna tar mycket stryk, och vi vet inte ännu vilka skador som kan bli varaktiga. Så, om du kan, undvik att bli smittad, för det här är inget vanligt virus, avslutar hon.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Svensk bataljon till Lettland

Svensk bataljon till Lettland

🟠 INRIKES Sverige kommer ha en reducerad mekaniserad bataljon med 600 man utrustade med stridsvagnar och stridsfordon utplacerad i Lettland redan till årsskiftet, meddelar regeringen idag. Svensk trupp kan med andra ord komma att strida i första ledet mot ryska trupper om det blir krig.

Kristersson pressade igenom könsbyten för 16-åringar

Kristersson pressade igenom könsbyten för 16-åringar

🟠 Riksdagsledamöter jublade och applåderade över att ha kört över folkviljan Ivrigt påhejad av HBTQ-lobbyn har Ulf Kristersson tvingat fram en ny könsbyteslag. Folkviljan är massivt emot den kontroversiella lagen, som bland annat ska låta barn byta kön juridiskt och skynda på processen för kirurgiska ingrepp. Stödet hos Tidöpartiernas väljare är praktiskt taget obefintligt. Den 17 april klubbades lagen igenom i riksdagen.

Nya uppdrag för Brå

Nya uppdrag för Brå

🟠 INRIKES Regeringen har beslutat att ge Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att studera hur bolag används som brottsverktyg av aktörer i den kriminella miljön. Syftet är att genom ökad kunskap stärka det pågående arbetet med att strypa den kriminella ekonomin och därigenom även stärka det brottsbekämpande arbetet. Dessutom får man i uppdrag att ta fram kunskap om den judiska minoritetens utsatthet för antisemitism. Brå ska undersöka polisanmälningar om hatbrott med antisemitiska motiv som registrerats mellan oktober och december 2023 samt motsvarande period 2022.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Hur konsten att förutsäga solförmörkelser blev en exakt vetenskap

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ingen vaken person har kunnat missa att USA nyligen hade en spektakulär solförmörkelse, något som har fått stor medial uppmärksamhet innan, under och efter. Tidsschemat för den totala förmörkelsen den 8 april 2024 var beräknad till sekunden, detta tusentals år efter att skrämda människor först började försöka förutse dessa kosmiska händelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den mystiska gravplatsen

🟠 HISTORIA Platsen där det ensamma järnkorset står är känd som Falks grav, men egentligen ligger rånmördaren Jonas Falk inte begravd där. Istället är det hans avrättningsplats som järnkorset vars inskription lyder ”FALK – 1855” markerar. Vad som gör denna plats till ett mysterium är blommorna. Varje sommar ligger nämligen färska blommor på Falks grav och trots kameraövervakning vet man fortfarande inte vem eller vilka som lägger dit dem.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Klicka här för att utforska vad ett casino utan svensk licens kan erbjuda!
Klicka här för att läsa om Betalrevolution

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.