Äldre kvinna får en matpåse. Foto: Stadsmissionen

Allt fler svenskar fattiga

INRIKES
Allt fler svenskar drabbas av olika former av fattigdom visar två nya rapporter som släppts från Stadsmissionen och SCB. Allt fler människor tvingas till Stadsmissionen för att få mat för dagen. Samtidigt uppvisar Sverige två extremer av skalan av fattigdom i EU. Å ena sidan har vi lägst andel fattiga – men samtidigt har vi högst andel fattiga invandrare.

Enligt Stadsmissionen märks den växande fattigdomen av allt mer i Sverige. Efter att ha genomfört en kartläggning av 500 000 av de insatser organisationen, med underavdelningar, genomfört i Sverige under de senaste sju åren har man kunnat konstatera att majoriteten av insatserna riktas mot människor med långvarigt ekonomiskt bistånd. Vidare kunde man konstatera att majoriteten av stödet kommer i form av materiella ting som mat, kläder och tak över huvudet.

Fattigdomsrapporten. Källa: Stadsmissionen

Fattigdomen har nu nått sådana nivåer att två nya begrepp kommit att bli vanliga, ”matfattigdom”, där svenskar tvingas välja bort grundläggande kost eller själva gå hungriga för att kunna ge sina barn mat är det ena. Det andra är så kallad ”elfattigdom” där de skyhöga elpriserna försätter svenskar i skuld och där man väljer bort att ha värme i sitt hem, duscha varmt eller att servera varma måltider – allt för att hålla nere elräkningarna.

Materiell och social fattigdom i Sverige 2021. Källa: SCB

Men samtidigt som SCB rapporterar att tre procent av svenskarna lever i fattigdom, vilket är den lägsta siffran för ett EU-land, är skillnaderna gigantiska mellan inrikesfödda och invandrare. Det är nämligen sju gånger vanligare att invandrare räknas som fattiga än infödda – samtidigt som det är mycket vanligare att invandrare lever på bidrag.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.