Skip to Content

ALSNÖ (eller Adelsö som ön heter i dag) i Mälaren. Det var här som Alsnö stadga utfärdades. T.h: en sida ur Äldre Västgötalagen. Brotten som Birger jarl lagstiftade mot är till stor del identiska med de så kallade nidingsbrotten i denna lag. Foton: Wikipedia

Alsnö stadga och den svenska kvinnofriden

PappersupplaganNya Tider v. 30

När kvinnor i dag är rädda för att gå ut och ofredas på festivaler och uteställen är det värt att komma ihåg att nordbor sedan urminnes tider värnat kvinnans trygghet och rätt. De ansåg kvinnofrid vara så viktigt att man stiftade en lag med hårda straff för den som bar hand på en kvinna. Denna lag var bland de första i världen i sitt slag.

Publicerad: 28 juli, 2017, 07:34

  • Svenska

Läs även

Den exakta tidpunkten är omtvistad, men omkring 1280 samlades Sveriges stormän och kung Magnus Ladulås på Alsnö (numera Adelsö) i Mälaren, i närheten av Björkö där vikingarnas handelsplats Birka en gång i tiden var belägen. Under mötet utfärdades Alsnö stadga. Själva originaldokumentet finns inte bevarat, men i två texter som tillkommit efter det mötet finns stadgan återgiven.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • KrugalSvylse

    Bra och relevant artikel. Det bör dock tilläggas att kvinnofrid, åtminstone i vissa bemärkelser, fanns i Norden redan innan dess. I synnerhet var kvinnor fredade från männens strider vid de ofta förekommande släktfejderna. (“Hon äger alltid frid till möte och mässa, hur stor striden än må vara mellan män.”)

    Västgötalagen från 1220-talet slog fast att dråp på en kvinna var nidingsverk och straffades med dödsstraff eller fredlöshet, medan dråp på en man endast medförde mansbot ifall det inte skett på ett särskilt fegt sätt. Dalalagen från ungefär samma tid som Alsnö stadga nöjde sig med att dela ut dubbel bot för den som dräpte eller misshandlade en kvinna, i jämförelse med om han gjort detsamma mot en man. Upplandslagen (stadfäst 1296, men bygger enligt Olaus Petri på Hednalagen som var minst ett par århundraden äldre) förklarade att en man som togs på färsk gärning med våldtäkt skulle “dömas under svärdet”, dvs halshuggas.

    En man som försökte våldta en kvinna och blev dräpt av henne (eller av någon som ingrep) skulle “ligga ogill”, det vill säga inget straff skulle utdömas för hans död. I sagor från vikingatiden förekommer att män hugger ihjäl den som våldtagit deras hustru (eller annan kvinnlig släkting) vilket tycks ha setts som en berömlig gärning. När en medlem i Väringagardet blev dräpt av en bysantinsk kvinna som han försökt våldta, skänkte de andra väringarna henne alla våldtäktsmannens ägodelar och “kastade bort hans kropp utan begravning, enligt lagen om självspillan” (enligt krönikeskrivaren Psellos).

    I motsats till vad modern feministisk mytbildning gör gällande var inget av detta avhängigt huruvida kvinnan hade en förmyndare (fader/make) eller inte. Våldtäkt var inget “egendomsbrott mot mannen” som exempelvis bedragerskan Katarina Wennstam hävdar. Kvinnor kunde föra sin egen talan på tinget (ja, även gifta kvinnor hade uttryckligen den rätten enligt åtminstone vissa av lagarna, även om det vanligaste var att de överlät åt mannen att föra familjens talan). Jag måste av den orsaken även förhålla mig en smula skeptisk till påståendet i artikeln att det var “hennes far, bror eller någon annan manlig släkting” som hade rätten att vädja för en våldtäktsman så att han fick betala böter istället för att bli fredlös. Att det ofta var männen som bestämde i praktiken är förstås ett faktum, men om kvinnan kände tillräckligt starkt för det hade hon rimligtvis kunnat motsätta sig att mildra våldtäktsmannens straff. (Jag föreställer mig för övrigt att det var sällsynt att åsikterna skilde sig åt — vilken man skulle neka sin hustru, dotter eller syster rättmätig hämnd efter en begången våldtäkt?)

Kärlek och nödmynt i Värnamo – Den 300-åriga historien om Per och Kersti

HISTORIADe flesta känner till Carl Snoilskys dikt ”På Värnamo marknad” som berättar om kärleksparet Per och Kersti som just möttes på en marknad i Värnamo och bestämde sig för att gifta sig. Vad som kanske är mindre känt är att dikten bygger på en sann historia som utspelades i Värnamo för 300 år sedan i år.

Orden som vill(e) ta över världen

HISTORIAIlluminatorden grundades den första maj år 1776 av professorn Adam Weishaupt. Orden strävade efter världsherravälde och infiltrerade frimurarna. Bara nio år senare förbjöds orden, men redan vid den tiden fanns det individer som inte trodde att illuminaterna verkligen hade försvunnit då det efter att Illuminatorden förbjöds fanns hemliga sällskap som definierade sig som illuminater.

Socialdemokraternas idealmänniska

HISTORIAÅr 1934, för åttiofem år sedan, antogs den socialdemokratiska regeringens proposition att införa en steriliseringslag i Sverige av riksdagen. I första hand var det ”sinnesslöa” personer som skulle hindras från att fortplanta sig. Dessa lagar skulle gälla fram till år 1975 och fungerade som ett viktigt befolkningspolitiskt verktyg.

När kungen stärkte makten

HISTORIADen 19 augusti 1772 började som helt vanlig dag för de svenska riksråden. När kvällen nalkades hade de arresterats och den unge kungen Gustaf III intagit huvudstaden med hjälp av militären. Två dagar senare infördes en ny regeringsform som innebar att ständerväldet som styrt Sverige sedan 1719 upplöstes och kungens makt stärktes.

Den förste kungen av Ungern

HISTORIAStefan (född Vajk) av ätten Árpád (cirka 975-1038) är en mycket betydande gestalt i den ungerska historien. Han införde kristendomen och länsindelningen, stiftade lagar samt kom att lägga grunden för staten Ungern. Han helgonförklarades år 1083 och idag förvaras hans hand i ett relikskrin i Sankt Stefansbasilikan i Budapest.

Stenarna på heden ovan hav

INRIKESSkeppssättningen Ale stenar på Skånes sydkust har gett upphov till sagor och myter. Den restes under 600-talet och användes troligen framför allt som gravplats. Men amatörforskare vill ha det till att den också är en solkalender, vilket arkeologer ifrågasatt. Hur som, är Heesteena ett mycket populärt utflyktsmål och besöks av mer än en miljon människor varje år.

Ellen Key och kvinnan

HISTORIAEllen Key (1849–1926) stödde helhjärtat den svenska kvinnorörelsens kamp för rättigheter i samhället samtidigt som hon betonade vikten av att bevara det kvinnliga samt det faktum att män och kvinnor är olika och inte lämpade för att exakt samma uppgifter. Hon kom inte desto mindre att bli betydande för kvinnorörelsen i Sverige.

Den (o)önskade nattbesökaren

HISTORIAEnligt den svenska folktron fanns det två väsen som särskilt männen ofta råkade ut för. Det ena var skogsrået. Det andra var maran och hon var den de hade svårast att värja sig mot, då hon ansatte dem om nätterna när de sov. Maran var om dagen en helt vanlig kvinna men på grund av en förtrollning tvingades hon driva omkring om nätterna och plåga män.

Gå till arkivet

Send this to a friend