Skip to Content

ALSNÖ (eller Adelsö som ön heter i dag) i Mälaren. Det var här som Alsnö stadga utfärdades. T.h: en sida ur Äldre Västgötalagen. Brotten som Birger jarl lagstiftade mot är till stor del identiska med de så kallade nidingsbrotten i denna lag. Foton: Wikipedia

Alsnö stadga och den svenska kvinnofriden

PappersupplaganNya Tider v. 30

När kvinnor i dag är rädda för att gå ut och ofredas på festivaler och uteställen är det värt att komma ihåg att nordbor sedan urminnes tider värnat kvinnans trygghet och rätt. De ansåg kvinnofrid vara så viktigt att man stiftade en lag med hårda straff för den som bar hand på en kvinna. Denna lag var bland de första i världen i sitt slag.

Publicerad: 28 juli, 2017, 07:34

  • Svenska

Läs även

Den exakta tidpunkten är omtvistad, men omkring 1280 samlades Sveriges stormän och kung Magnus Ladulås på Alsnö (numera Adelsö) i Mälaren, i närheten av Björkö där vikingarnas handelsplats Birka en gång i tiden var belägen. Under mötet utfärdades Alsnö stadga. Själva originaldokumentet finns inte bevarat, men i två texter som tillkommit efter det mötet finns stadgan återgiven.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • KrugalSvylse

    Bra och relevant artikel. Det bör dock tilläggas att kvinnofrid, åtminstone i vissa bemärkelser, fanns i Norden redan innan dess. I synnerhet var kvinnor fredade från männens strider vid de ofta förekommande släktfejderna. (”Hon äger alltid frid till möte och mässa, hur stor striden än må vara mellan män.”)

    Västgötalagen från 1220-talet slog fast att dråp på en kvinna var nidingsverk och straffades med dödsstraff eller fredlöshet, medan dråp på en man endast medförde mansbot ifall det inte skett på ett särskilt fegt sätt. Dalalagen från ungefär samma tid som Alsnö stadga nöjde sig med att dela ut dubbel bot för den som dräpte eller misshandlade en kvinna, i jämförelse med om han gjort detsamma mot en man. Upplandslagen (stadfäst 1296, men bygger enligt Olaus Petri på Hednalagen som var minst ett par århundraden äldre) förklarade att en man som togs på färsk gärning med våldtäkt skulle ”dömas under svärdet”, dvs halshuggas.

    En man som försökte våldta en kvinna och blev dräpt av henne (eller av någon som ingrep) skulle ”ligga ogill”, det vill säga inget straff skulle utdömas för hans död. I sagor från vikingatiden förekommer att män hugger ihjäl den som våldtagit deras hustru (eller annan kvinnlig släkting) vilket tycks ha setts som en berömlig gärning. När en medlem i Väringagardet blev dräpt av en bysantinsk kvinna som han försökt våldta, skänkte de andra väringarna henne alla våldtäktsmannens ägodelar och ”kastade bort hans kropp utan begravning, enligt lagen om självspillan” (enligt krönikeskrivaren Psellos).

    I motsats till vad modern feministisk mytbildning gör gällande var inget av detta avhängigt huruvida kvinnan hade en förmyndare (fader/make) eller inte. Våldtäkt var inget ”egendomsbrott mot mannen” som exempelvis bedragerskan Katarina Wennstam hävdar. Kvinnor kunde föra sin egen talan på tinget (ja, även gifta kvinnor hade uttryckligen den rätten enligt åtminstone vissa av lagarna, även om det vanligaste var att de överlät åt mannen att föra familjens talan). Jag måste av den orsaken även förhålla mig en smula skeptisk till påståendet i artikeln att det var ”hennes far, bror eller någon annan manlig släkting” som hade rätten att vädja för en våldtäktsman så att han fick betala böter istället för att bli fredlös. Att det ofta var männen som bestämde i praktiken är förstås ett faktum, men om kvinnan kände tillräckligt starkt för det hade hon rimligtvis kunnat motsätta sig att mildra våldtäktsmannens straff. (Jag föreställer mig för övrigt att det var sällsynt att åsikterna skilde sig åt — vilken man skulle neka sin hustru, dotter eller syster rättmätig hämnd efter en begången våldtäkt?)

Riksföreståndaren som nästan blev kung

HISTORIASten Sture den yngre var Sveriges riksföreståndare under en våldsam och konfliktfylld tid. Varken han eller hans anhängare ville att Sverige skulle förbli underkastat danskt styre, vilket ledde till att han fick många mäktiga fiender, bannlystes av påven och hamnade i krig med Kristian II. Ändå vägrade Sten Sture ge sig och var den av Sturarna som kom närmast den svenska kungakronan.

Svenskbybornas tragiska historia

HISTORIADet är nog inte så många som känner till historien om gruppen svenskättlingar på Dagö som tvingades ut på en lång resa för att bosätta sig vid floden Dnjeprs strand i Ukraina. Trots många umbäranden i form av svält och sjukdomar överlevde en liten skara som arbetade sig till ett framgångsrikt lantbruk i byn de byggde upp. Där blev de även kända för bland annat sin skicklighet i hästuppfödning. Den ryska revolutionen och världskrigen satte dock stopp för framgångssagan.

Religion, folktro och Selma Lagerlöf

HISTORIASelma Lagerlöf var verksam under realismens stortid inom litteraturen, men i hennes verk möter läsaren spöken, äventyrliga kavaljerer, tomtar och förvandlingar samt kärlek som övervinner hinder. Hon följde med andra ord inte strikt sin tids ideal, vilket ledde till ett blandat bemötande av hennes verk men också till att hennes böcker blev unika mästerverk som är läsvärda än idag.

Ministrarna och Doris Hopp

HISTORIAÅr 1976 överlämnade rikspolischef Carl Persson tre hemliga promemorior till statsminister Olof Palme. Dessa promemorior innehöll uppgifter om att högt uppsatta män i maktens korridorer skall ha köpt sexuella tjänster. Kvinnan som agerade kopplerska var bordellmamman Doris Hopp, som bara några få månader tidigare dömts för koppleri. Detta blev början på bordellhärvan, som senare kom att bli känd som Geijeraffären.

Strävan efter fred

HISTORIAFör 100 år sedan i år grundades Nationernas förbund (NF). Syftet med organisationen var att försöka bevara freden efter första världskriget. Dock kom den att försvagas under 1930-talet för att till sist upplösas formellt 1946, kort efter att Förenta nationerna (FN) bildats.

Mord utan motiv

HISTORIADen sjunde mars 1932 hittades politikern Hjalmar von Sydow samt hembiträdena Karolina Herou och Ebba Hamn ihjälslagna i den von Sydowska lägenheten på Norr Mälarstrand i Stockholm. Senare samma dag sköt den sannolike mördaren Fredrik von Sydow först sin fru och sedan sig själv. Motivet är dock okänt än idag och morden kan möjligen ha hjälpt en brutal mördare att undkomma rättvisan.

Konsten att skaffa hustru, Historien om när Gustaf IV Adolf valde hustru

HISTORIAFörr i tiden var arrangerade äktenskap det som gällde, men Sveriges egensinnige kung Gustaf IV Adolf var av en helt annan mening. Efter två uppslagna förlovningar chockerade han inte bara sin familj utan även resten av landet genom att själv välja en brud i hemlighet och sedan låta underrätta om att bröllopet skulle firas redan månaden därpå.

När Augusta Löwenhielm tog tillbaka Gustaf III

HISTORIAI augusti och september 1779 pågick ett svartsjukedrama bakom det dekadenta svenska hovets kulisser. Många anade att något pågick, men få förstod vad det var tills Augusta Löwenhielm öppet gjorde anspråk på Gustaf III och tog tillbaka honom från sin egen syster. Hon gjorde det dessutom på ett sätt som ingen glömde på länge.

Gå till arkivet

Send this to a friend