Skip to Content

ALSNÖ (eller Adelsö som ön heter i dag) i Mälaren. Det var här som Alsnö stadga utfärdades. T.h: en sida ur Äldre Västgötalagen. Brotten som Birger jarl lagstiftade mot är till stor del identiska med de så kallade nidingsbrotten i denna lag. Foton: Wikipedia

Alsnö stadga och den svenska kvinnofriden

PappersupplaganNya Tider v. 30

När kvinnor i dag är rädda för att gå ut och ofredas på festivaler och uteställen är det värt att komma ihåg att nordbor sedan urminnes tider värnat kvinnans trygghet och rätt. De ansåg kvinnofrid vara så viktigt att man stiftade en lag med hårda straff för den som bar hand på en kvinna. Denna lag var bland de första i världen i sitt slag.

Publicerad: 28 juli, 2017, 07:34

  • Svenska

Läs även

Den exakta tidpunkten är omtvistad, men omkring 1280 samlades Sveriges stormän och kung Magnus Ladulås på Alsnö (numera Adelsö) i Mälaren, i närheten av Björkö där vikingarnas handelsplats Birka en gång i tiden var belägen. Under mötet utfärdades Alsnö stadga. Själva originaldokumentet finns inte bevarat, men i två texter som tillkommit efter det mötet finns stadgan återgiven.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • KrugalSvylse

    Bra och relevant artikel. Det bör dock tilläggas att kvinnofrid, åtminstone i vissa bemärkelser, fanns i Norden redan innan dess. I synnerhet var kvinnor fredade från männens strider vid de ofta förekommande släktfejderna. (“Hon äger alltid frid till möte och mässa, hur stor striden än må vara mellan män.”)

    Västgötalagen från 1220-talet slog fast att dråp på en kvinna var nidingsverk och straffades med dödsstraff eller fredlöshet, medan dråp på en man endast medförde mansbot ifall det inte skett på ett särskilt fegt sätt. Dalalagen från ungefär samma tid som Alsnö stadga nöjde sig med att dela ut dubbel bot för den som dräpte eller misshandlade en kvinna, i jämförelse med om han gjort detsamma mot en man. Upplandslagen (stadfäst 1296, men bygger enligt Olaus Petri på Hednalagen som var minst ett par århundraden äldre) förklarade att en man som togs på färsk gärning med våldtäkt skulle “dömas under svärdet”, dvs halshuggas.

    En man som försökte våldta en kvinna och blev dräpt av henne (eller av någon som ingrep) skulle “ligga ogill”, det vill säga inget straff skulle utdömas för hans död. I sagor från vikingatiden förekommer att män hugger ihjäl den som våldtagit deras hustru (eller annan kvinnlig släkting) vilket tycks ha setts som en berömlig gärning. När en medlem i Väringagardet blev dräpt av en bysantinsk kvinna som han försökt våldta, skänkte de andra väringarna henne alla våldtäktsmannens ägodelar och “kastade bort hans kropp utan begravning, enligt lagen om självspillan” (enligt krönikeskrivaren Psellos).

    I motsats till vad modern feministisk mytbildning gör gällande var inget av detta avhängigt huruvida kvinnan hade en förmyndare (fader/make) eller inte. Våldtäkt var inget “egendomsbrott mot mannen” som exempelvis bedragerskan Katarina Wennstam hävdar. Kvinnor kunde föra sin egen talan på tinget (ja, även gifta kvinnor hade uttryckligen den rätten enligt åtminstone vissa av lagarna, även om det vanligaste var att de överlät åt mannen att föra familjens talan). Jag måste av den orsaken även förhålla mig en smula skeptisk till påståendet i artikeln att det var “hennes far, bror eller någon annan manlig släkting” som hade rätten att vädja för en våldtäktsman så att han fick betala böter istället för att bli fredlös. Att det ofta var männen som bestämde i praktiken är förstås ett faktum, men om kvinnan kände tillräckligt starkt för det hade hon rimligtvis kunnat motsätta sig att mildra våldtäktsmannens straff. (Jag föreställer mig för övrigt att det var sällsynt att åsikterna skilde sig åt — vilken man skulle neka sin hustru, dotter eller syster rättmätig hämnd efter en begången våldtäkt?)

Statare, trälar och Jan Fridegård

HISTORIAI sina litterära verk skildrar Jan Fridegård (1897-1968) de svenska proletärernas hårda verklighet, i synnerhet statarmiljön han själv kom från, samtidigt som han väver in inslag av folktron i berättelserna. På så vis ger hans verk intressanta inblickar i ett Sverige som inte längre finns, men vars minne lever kvar.

Vems fel var det att Regalskeppet Vasa sjönk?

HISTORIADen 10 augusti 1628 förliste regalskeppet Vasa på sin jungfruresa, en av stormaktstidens största olyckor. Vid den här tiden rasade trettioåriga kriget i Europa och Vasa byggdes för att delta i sjöslag mot Polen-Litauen. Men vems fel var det att skeppet kantrade och sjönk? Kaptenen fängslades. En utredning gjordes och förhör hölls, men då det visade sig att kung Gustaf II Adolf godkänt hela byggnadsarbetet trots invändningar, kunde ingen hållas ansvarig för Vasas förlisning.

Fallet Cats Falck

HISTORIACathryn ”Cats” Falck arbetade på Rapport och år 1983 började hon undersöka det elektrotekniska företaget ASEA, som hon misstänkte för att smuggla högteknologi via Sverige. Den 19 november 1984, medan hennes undersökning ännu pågick, försvann Cats och hennes väninna Lena Gräns plötsligt. De två kvinnorna hittades döda i Lena Gräns bil i Hammarbykanalen den 29 maj 1985. Dödsorsaken kunde inte fastställas och än idag är det oklart vad som egentligen hände kvinnorna.

Ljusskygg vapenhandel och mystiska dödsfall

HISTORIAUnder 1970- och 80-talen bedrevs en omfattande vapensmuggling mellan AB Bofors och flera olika länder. I maj 1984 började dessa affärer uppdagas när Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (SFSF) polisanmälde Bofors och en omfattande utredning inleddes. Boforsdirektörerna dömdes visserligen för brottet, men när det gäller de dödsfall som kan kopplas till Bofors finns ännu en del ouppklarat.

Återfunnen runsten rest och invigd

INRIKESEn 1000 år gammal runsten som varit försvunnen i 300 år återfanns 2018 i Eskilstuna. Nu har runstenen restaurerats och invigts och står nu till allmänhetens beskådan.

Från Konglig Museum till Nationalmuseum

HISTORIANationalmuseum i Stockholm är ett av de äldsta museerna i Europa och det största konstmuseet i Sverige. Från början var detta museum känt under namnet Konglig Museum och idén till det kom till i slutet av 1700-talet. Detta museum har en lång historia och allt började med samlande och plundringar. Här uppmärksammas än idag svensk historia och kultur.

En kunglig skandal

HISTORIAÅr 1559, för 460 år sedan, skakades Sverige av en skandal. I samband med att en av Gustaf Vasas döttrar, prinsessan Katarina Vasa, gift sig med Edzard II av Ostfriesland i oktober det året hade brudens yngre syster, Cecilia, och brudgummens bror, Johan, fattat tycke för varandra, vilket ledde till den händelse som än idag är känd som ”Vadstenabullret”.

Nils Rosén von Rosenstein och barnläkekonsten

HISTORIA Under första halvan av 1700-talet vågade sannolikt inte många svenska föräldrar fästa sig vid sina barn. Barnadödligheten i det här landet var nämligen mycket hög på den tiden och de barn som inte dog som spädbarn avled till följd av sjukdomar och infektioner. Den svenske läkaren Nils Rosén von Rosenstein kom dock att bli mycket betydande för barnens liv och hälsa och är än idag känd som pediatrikens fader.

Gå till arkivet

Send this to a friend