Amanda Lind (MP) positiv till militarisering med lånade pengar

Partiet har i de två senaste riksdagsvalen hamnat på omkring 5 procent, men gjorde ett oväntat starkt EU-val i fjol med nästan 14 procent: till och med större än Sverigedemokraterna.

I rikspolitiken har en mindre uppgång noterats: partiet når 6,5 procent i den senaste partisympatiundersökningen av SCB, en förändring som är statistiskt säkerställd. Partiet förmodas få stort inflytande om de rödgröna, med Socialdemokraterna i spetsen, vinner nästa riksdagsval. Av allt att döma kommer Miljöpartiet då att bli ett regeringsparti, som man var förra gången Socialdemokraterna styrde landet.

Gav stöd till ökad militarisering med lånade pengar

I talet berördes primärt den så kallade klimatfrågan, men även skolfrågan där Lind riktade skarp kritik mot vinstuttagen i friskolesystemet.

”För Sverige – som ofta kallas landet lagom – här är vi extrema. Vi är det enda land i världen där skolföretag kan göra vinst på de skattepengar som ska gå till elevernas undervisning. Det är för mig helt ofattbart. Vi har idag stora skolkoncerner som kan plocka ut mångmiljonbelopp samtidigt som deras skolor systematiskt har färre behöriga lärare, lägre lärartäthet och problem med glädjebetyg”, sa hon.

Miljöpartiet, som länge var ett pacifistiskt parti, ger numera också sitt fulla stöd till fortsatta vapenleveranser till Ukraina, till Sveriges Natomedlemskap, och till upprustning av försvaret till hela 5 % av BNP, enligt Natos nya krav. Just det sista ledde till att samtliga svenska riksdagspartier nyligen enades om att ta lån på 300 miljarder kronor, som ska snabba på upprustningen fram till år 2030. Merparten – 250 miljarder – går till det militära försvaret, 50 miljarder går till det civila. Tidigare hade miljöpartister slagit bakut inför ett sådant förslag – militarisering med lånade pengar – men nu hyllades det.

”Förra veckan valde alla partier att gemensamt ta ansvar för att stärka Sveriges totalförsvar. Det var ett viktigt besked. Jag är särskilt glad att vi tillsammans i oppositionen lyckades få in rejäla satsningar på det civila försvaret i överenskommelsen. För totalförsvaret – det vilar både på det militära och det civila. Det är en helhet som behövs om vi ska klara av kriser, klimatförändringar, krig och en allt mer osäker omvärld.”

En rapport från Stockholm International Peace Research Institute (Sipri) visade nyligen att europeiska Natoländer mellan år 2020-2024 gjorde hela 64 procent av sina inköp av vapen och vapensystem från USA, en kraftig ökning från cirka 50 procent under 2010-talet. Därmed pekar allt på att just den amerikanska försvarsindustrin blir den stora vinnaren av Natos nya 5%-krav, som flyttar tusentals miljarder kronor från skattebetalare i Europa till det militärindustriella komplexet i USA. Natochefen Mark Rutte uttryckte sig också i ett sms till Donald Trump på ett sätt som antyder att upprustningen är en eftergift till USA. Rutte beskrev till och med Europa som ”de”, inte ”vi”, trots att han själv är europé, vilket avslöjar att han ser sig som amerikanernas man i Europa.

”Europa ska få betala REJÄLT, såsom de bör, och det kommer att vara DIN seger”, skrev han i ett av flera fjäsk-sms. Trump valde triumfatoriskt att visa upp sms:en för media, där Rutte även hyllade Trump för bombningarna av Iran.

Trots att denna information varit känd i flera dagar, lyfte Lind lyfte inga kommentarer kring detta, och inte heller någon allmän kritik mot Nato eller USA. Även i Ukrainapolitiken står Miljöpartiet bakom den linje som alla andra partier står för: fler vapenpaket. Det blev därmed tydligt att det nya Miljöpartiet övergivit den gamla synen helt i dessa frågor, och övergivit sin identitet och profil som en del av den svenska fredsrörelsen.

Lind slog fast att Sverige och Miljöpartiet ”helhjärtat stöttar Ukraina” och kritiserade EU för att fortfarande köpa energi av Ryssland, primärt genom den så kallade ryska skuggflottan.

– Visste ni att sedan kriget började har EU gett mer fossilpengar till Putins krigskassa än militärt stöd till Ukraina? Det är inte att försvara friheten!

Hon kritiserade också att regeringen dragit in biståndet till FN-organet UNRWA som verkar i Gaza. Lind kallade situationen i Gaza för folkmord, vilket även Vänsterpartiet tidigare har gjort. Tidöpartierna har dock konsekvent nekat till att ett folkmord sker, eller hänvisat till att det får vara en fråga för internationell domstol att avgöra om det är ett folkmord.

”Klimatkris”

Amanda Lind var i sitt tal tydlig med att partiet har regeringsambition.

– Så när vi nästa år byter ut den här regeringen mot en som tar ansvar ska vi öka friheten. Inte för ett fåtal, utan för oss alla. Alldeles för länge har vi byggt ett system där ‘friheten’ att släppa ut koldioxid och hänsynslöst utnyttja naturresurser fått gå före friheten att också imorgon leva i en trygg och fri värld.

Just ordet ”frihet” var återkommande för Amanda Lind, som försökte sälja in klimatpolitiken som en frihetsreform, trots att klimatpolitiken innebär en aldrig sinande ström skatter, lagar och ökade kostnader. Enligt Lind är läget så akut att man inte längre kan tala om ett ”klimathot”, utan bara om en ”klimatkris”.

– Under min livstid har vi gått från att prata om klimathotet – något som kommer sen – till att prata om klimatkrisen – något som pågår här och nu. För under tiden som politiker har pekat på varandra, stoppat huvudet i sanden – inte gjort det som krävs. Så har hotet hunnit bli en riktig kris.

Lind målade upp en bild av ett klimat i fullständig kollaps, med en rad allvarliga problem för människan. Hon gjorde sitt bästa för att koppla varje väderfenomen till ”klimatkrisen” och att sprida alarmism och domedagsscenarier.

– Konsekvenserna av klimatförändringarna är fler krig och konflikter i världen. Nya sjukdomar och pandemier. Dyrare mat när skördar slår fel. Bränder, översvämningar, naturkatastrofer – också hos oss i Sverige. Allt mer extremt väder hotar vårt lantbruk. Skyfallen översvämmar våra källare och spolar bort våra vägar. Värmeböljor drabbar våra äldreboenden. Nu talas det även om att vi kan behöva överge svenska kustsamhällen när havsnivåerna stiger.

Beskedet till bilägare: Leasa elbil

Miljöpartiet har länge propagerat för högre bränslepriser, i syfte att ”rädda klimatet”.

– Vi ska blanda in mer förnybart i tanken! Och för dem som har svårare att ställa om kompenserar vi för kostnadsökningen tills bensinbilen kan bytas ut, meddelade Lind.

Inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel har sänkts av Tidöregeringen. Nu är beskedet att den ska öka igen vilket skulle driva upp priserna ordentligt, eftersom biodrivmedel är dyrt.

Lind föreslog att de miljoner svenskar som är beroende av bilen, och som idag har bensin- eller dieselbil, istället ska leasa en elbil.

– För de som behöver bilen ska vi göra det mycket billigare att leasa elbil. Med vår politik skulle en låginkomsttagare på landsbygden kunna leasa en elbil för 1500 kr i månaden. Det skulle motsvara ett bensinpris på 5 kr/liter, hävdade hon.

Hon nämnde dock ingenting om batteribilarnas (elbilarnas) negativa miljöeffekter, utan talade som om dessa har noll och ingen påverkan på miljön. Sanningen är dock att tillverkning av litiumjonbatterier är mycket energiintensiv och orsakar stora utsläpp av just den koldioxid som enligt Lind har orsakat en klimatkris. Utvinning av råmaterial som litium, kobolt och nickel innebär ofta allvarlig miljöpåverkan, som markförstöring, avskogning, förlust av biologisk mångfald, och vattenförorening. Majoriteten av världens koboltproduktion utvinns i Kongo, under mycket svåra arbetsförhållanden – inklusive användandet av barnarbetare. Litiumproduktionen sker till stor del i Sydamerika, och är mindre arbetsintensiv (mer industriell) än koboltproduktionen. Litiumutvinningen kritiseras främst för att den kräver enorma mängder vatten, och dessutom orsakar risk för förorening av grundvatten. Det har lett till protester, inte minst från ursprungsbefolkningar i till exempel Chile och Bolivia som är beroende av vattnet för jordbruk och djurhållning.