Än har Donald Trump inte svurits in som amerikansk president men redan nu kommer han med ett flertal utspel med innebörden att amerikansk mark ska utökas, från Panama i söder till Kanada och Grönland i norr.
– Vi behöver dem för ekonomisk säkerhet, sade han under en pressträff under måndagen.
Speciellt framhärdande har han varit gällande Grönland, som har delvis autonomi, men samtidigt är en del av Danmark.
Världens största ö har en enorm ekonomisk och militär potential. Så stor att Trump inte vill utesluta ekonomiska sanktioner eller att militärt anfalla och ta över sin Nato-allierades territorium. Samma öde väntar Panama om de inte ger bort Panamakanalen till USA igen, menar den nyvalde presidentkandidaten.
Reaktionerna från de omtalade länderna dock varit allt annat än välkomnande och planerna på att få nya delstater kan bli svåra att genomföra.
Kanada som 51:a delstat
Under de senaste veckorna har USA:s blivande president Donald Trump gjort ett flertal kontroversiella uttalanden med inriktning på att utöka USA:s territorium både i norr och söder. Bland annat har han flera gånger uttalat sig positivt om tanken på att Kanada skulle kunna bli den 51:a amerikanska delstaten, och menar att det ligger i USA:s intresse att så sker. Samtidigt motiverar han det med att Kanada, enligt honom, drar stor nytta av USA:s starka militär och således inte satsar tillräckligt på de egna militära styrkorna vilket gör dem till en svaghet ur nationell säkerhetssynvinkel.
”Man blir av med den konstgjorda gränsen, och tar man en titt på hur det ser ut skulle det också vara mycket bättre för den nationella säkerheten. Kanada och USA, det skulle verkligen vara något”, sade Trump vid en presskonferens i sitt hem i Florida Mar-a Lago under tisdagen.
”De har en väldigt liten militär. De förlitar sig på vår militär. Det är helt okej, men ni vet, de måste betala för det. Det är väldigt orättvist”, sade han vidare.
Den kanadensiska försvarsbudgeten under 2024 låg på cirka 208 miljarder kronor eller 1.37 procent av BNP, men planer finns för att utöka den till runt 385 miljarder kronor till 2030. Som jämförelse hade Sverige en försvarsbudget på cirka 125 miljarder kronor under 2024 eller 2,2 procent av BNP, en bit över Nato-kravet på 2 procent. USA å sin sida hade en försvarsbudget på ungefär 9 300 miljarder kronor under samma år, motsvarande 2,9 procent av BNP.
Strafftullar ska knäcka Kanada
Trump upprepade även ett återkommande hot om att införa omfattande strafftullar på 25 procent för varor från Kanada om landet inte tar till kraftfulla åtgärder för att stärka gränsbevakningen mot USA. Han har tidigare nämnt hur både illegala invandrare, men även kinesiska droger flödar över gränsen och menar att det ligger i båda ländernas intresse att stoppa detta. Han öppnade även upp för att använda sig av ekonomiska medel för att införliva Kanada som delstat, den 51 i ordningen, men sade samtidigt nej till att USA skulle använda sig av militära medel för att uppnå ett sådant mål.
Kanadas premiärminister Justin Trudeau, som sagt att han kommer avgå i mars, svarade att det ”inte finns en snöbolls chans i helvete” att Kanada skulle införlivas i USA och sade till kanadensisk media att man överväger egna strafftullar mot amerikanska varor om Trumps hot blir verklighet.
Doug Ford, ledare för Kanadas folkrikaste provins Ontario, sade på måndagen till BBC att hans budskap var att man ville arbeta tillsammans med USA eftersom man redan har omfattande handel och ekonomiskt utbyte med sin södra granne. Men han hotade samtidigt med att man skulle ”slå tillbaka hårt” om Trump gjorde allvar av sina ekonomiska hot, bland annat genom att strypa elektriciteten som Ontario försörjer en och en halv miljon amerikanska hem och verksamheter med.
Panamakanalen strategiskt viktig
Medan förslaget om att Kanada skulle bli en amerikansk delstat i stort handlar om ett informellt erbjudande utan verklig substans, mer ämnat att utgöra politiska påtryckningar mot sin nordliga granne, ser det annorlunda ut för andra strategiskt viktiga självstyrande nationer och områden.
Däribland Panama i Mellanamerika, där den mycket viktiga Panamakanalen ligger och förbinder Stilla havet med Atlanten. Kanalen är av monumentalt stor vikt, både ekonomiskt och strategiskt, eftersom den kortar resvägen mellan de två haven med flera tusen kilometer. Den 77 kilometer långa kanalen, som byggdes av USA i början av 1900-talet, trafikeras årligen av cirka 15 000 fartyg och fram till 1999 hade USA militär kontroll över kanalen och ett buffertområde på båda sidor.
Nu är området åter i Panamas fullständiga kontroll, men Trump har flera gånger klargjort att det är strategiskt nödvändigt för USA att återta kontrollen över kanalen, bland annat för att kunna motverka vad han menar är ett växande kinesiskt inflytande. Strategiskt sett är det logiskt, hälften av trafiken genom kanalen är kinesiskägda fartyg och skulle USA och Kina hamna i krig kommer de som kontrollerar kanalen kunna sätta press på sin motståndare, men även påverka transporter av strategiska intressen, både civila och militära.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
