Kvinnliga medlemmar i ANC hyllar den avlidne Nelson Mandela med sång och dans på Kapstadens största minnesceremoni den 6 december 2013. ANC, partiet som Mandela tillhörde, är fortfarande starka även om många svarta väljer att stödja deras främsta konkurrenter: det nystartade radikala partiet Economic Freedom Fighters (EFF), lett av före detta ungdomsordföranden i ANC, den ökände Julius Malema. Foto: Nya Tider/Sanna Hill

Analys: ”Tata Madibas” död väcker liv i Sydafrikas konflikter – NyT:s viceredaktör på plats i Sydafrika efter Mandelas död

Nelson Mandela avled 5 december 2013, en av de månader jag var på reportageresa genom Sydafrika. Jag har fått se vita folkmassor hylla ”landets fader”, talat med farmare som skyller 4 000 brutala mord av vita bönder på Mandela och hört svarta spy ut sitt hat över den ”liberale” fredspristagaren som svek sitt folk genom att vara för blid mot den vita befolkningen. Mandela väcker starka känslor än i dag, om än väldigt blandade sådana.

Jag var i Kapstaden och hade precis avslutat en 100 mil lång resa genom Sydafrika då nyheten om Nelson Mandelas död gick att läsa om vid frukostbordet. Stora bilder av ”Tata Madiba” prydde framsidorna av samtliga sydafrikanska tidningar. Jag trodde att jag skulle få se gråt och att stämningen efter Mandelas död skulle vara tryckt och sorgsen – i stället blev det tvärt om. Samma dag som Mandels död utannonserades, åkte jag till Kapstadens kärna för att dokumentera en av de större minnesmanifestationer som skulle hållas i landet. Uppskattningsvis var uppemot 40 procent av besökarna vita sydafrikaner, något som för stunden förvånade mig.

Vem var egentligen Nelson Mandela? Jag befinner mig fortfarande i Sydafrika, och beroende på vem jag frågar får jag olika svar. ”En simpel terrorist”, ”En man som enade hela folket – svart som vit”, ”En fader för den svarta befolkningen allena”.

Minnesceremoni för Nelson Mandela i Kapstaden den 6 december 2013. Uppskattningsvis 40 procent av deltagarna var vita. Foto: Nya Tider
Minnesceremoni för Nelson Mandela i Kapstaden den 6 december 2013. Uppskattningsvis 40 procent av deltagarna var vita. Foto: Nya Tider

Dan Roodt, prominent kulturaktivist och författare, anser att Nelson Mandela lurade den vita befolkningen innan ANC:s makt­övertagande 1994. Enligt Roodt var överenskommelsen mellan Mandela (företrädare för de svarta) och de vita toppolitikerna (med president De Klerk i spetsen) att det skulle ske ett delat styre i Sydafrika mellan svarta och vita. Roodt säger att när väl ANC kom till makten, började man sakta men säkert sparka ut vita från deras positioner och den svarta majoriteten gynnades av en rasistisk särlagstiftning. Roodt menar även att Mandela var en av de personer som gjorde att Sydafrika gick från ett av världens rikaste länder till att bli ett av de fattigare. Under det kommunistiska ANC:s styre har både kriminaliteten och arbetslösheten skjutit i höjden och är nu två stora och till synes oöver­stigliga problem.

Nelson Mandela blev en fredssymbol för världen, vare sig han gjort sig förtjänt av det eller ej. Min personliga åsikt är dock att Sydafrika befinner sig i en mycket farligare situation utan Mandela än med Mandela. Nu är politiker som Julius Malema och hans gelikar på väg att bli de nya ledarna, och där finns inte en tillstymmelse till ”fredsprat” om att Sydafrika ska enas som en ”regnbågsnation”. Nej, faktum är att Malema inte alls är så mycket för färger eller mångfald. Vitt tycker han inte om, och på en demonstration som hans nystartade parti Economic Freedom Fighters höll precis efter sin lansering visades nytryckta affischer med texten ”Smekmånaden är över för den vita befolkningen”, och ”Varje revolution kräver blod”. Malema har fått många vita att ta steget fullt ut och flytta från Sydafrika, efter vad jag har hört under min resa.

Mandela blev dömd till livstids fängelse på 1960-talet för att ha förberett en statskupp. Man beslagtog tonvis med vapen hos den organisation han var ledare för och som var ANC:s mest militanta gren. Mandela var ingen vapenvägrare som nöjde sig med att strida med pennan i stället för svärdet, och många vita fick sätta livet till. Mandela släpptes fri efter 27 år. Han kunde ha kommit ut tidigare, men vägrade att gå med på ett avtal om att offentligt ta avstånd från politiskt våld som metod för att tillskansa sig makt. Under tiden Mandela avtjänade sitt fängelsestraff hetsade hans fru Winnie Mandela de svarta massorna mot det vita styret. Det är allmänt känt att hennes metoder för att straffa de hon ansåg vara ”illojala” mot den svarta saken var en av anledningarna till att ”fredsikonen” Nelson tvingades till en skilsmässa endast ett par år efter att han släpptes ut ur fängelset. Dock har jag fått höra att Nelson Mandela själv aldrig offentligt har tagit avstånd från sin frus handlingar, och kritiker menar att han i hemlighet stod bakom dem.

Det var tiden efter att Nelson Mandela blev president som jag fastnade lite extra för. Hur skulle Mandela handskas med den (då) stora befolkningen av vita sydafrikaner som bott i landet i hundratals år, före de svarta? Många kände sig lurade och osäkra. Man förlorade sina positioner, inte bara i politiken utan även i näringslivet. Mandela valde då att ”vinna afrikandernas hjärtan”. En del hävdar att han var tvungen till detta då afrikanderna fortfarande hade en stark militär, andra tror att han genuint var ute efter att ena landet. Han lärde sig bland annat att tala afrikaans. En sport som alltid betytt mycket för den vita befolkningen i Sydafrika är rugby. År 1995, endast ett år efter maktövertagandet, valde Nelson Mandela att ge sitt stöd åt det vita, sydafrikanska rugbylaget Springboks. Han gick till Rugby World Cup Final iklädd en grön lagmössa och skakade hand med lagspelarna, och när de vann uppmanade presidenten att ”hela nationen skulle fira”. Den dagen, fick jag höra, grät många vita av glädje medan andra skakade av ilska över ”hyckleriet” – Mandela fick de vita att ge upp sitt hemland och folket gråter av glädje!

Rugby i all ära, men diskrimineringen av en vit minoritet fortsatte som tidigare. Deras platser till universitet och offentliga anställningar begränsades kraftigt.

Uppdrag: vinna afrikandernas hjärtan. Nelson Mandela skakar hand med vita, sydafrikanska rugbyspelare för att visa sitt stöd för laget år 1995. ”Hyckleri”, säger några. ”En äkta fredsmäklare”, säger andra.
Uppdrag: vinna afrikandernas hjärtan. Nelson Mandela skakar hand med vita, sydafrikanska rugbyspelare för att visa sitt stöd för laget år 1995. ”Hyckleri”, säger några. ”En äkta fredsmäklare”, säger andra.

Jag fick tillfälle att gå på premiären av filmen Long Walk To Freedom under min sydafrikavistelse. Filmen är en påkostad dramatisering av Nelson Mandelas liv, från barnsben till presidentåren. Filmen visade dock inte Mandelas period före fängelsetiden i rätt dager – filmmakarna hade ”glömt” att visa varför den militanta ANC-företrädaren blev dömd för terrorbrott. Några dödsoffer fick man inte se, kanske skulle det förstöra freds­imagen för mycket. Man visade dock sidor som jag inte trodde skulle komma fram – att Mandela, som svart man, faktiskt gick i en toppskola och var en av Johannesburgs skickligaste jurister under apartheids mest ”aktiva” tid. Dan Roodt, som jag tidigare skrivit om, säger att det inte är många som vet att de svarta fick några av världens bästa skolor byggda åt sig under apartheidtiden. Filmen visade även upp Winnie Mandelas mer brutala sida, där hon beordrade att svarta som hon ansåg illojala skulle få ett däck om halsen, bensin över sig och eldas upp.

Från en kommunist till en annan. Nelson Mandela var kommunist, liksom Che Guevara. Här porträtt på dem båda på ett konstgalleri över ”viktiga ikoner för mänskligheten” i Kapstaden. Foto: Nya Tider
Från en kommunist till en annan. Nelson Mandela var kommunist, liksom Che Guevara. Här porträtt på dem båda på ett konstgalleri över ”viktiga ikoner för mänskligheten” i Kapstaden. Foto: Nya Tider

Sydafrika har många sidor att visa upp. I dag lever många vita gott i Sydafrika – särskilt i Kapprovinsen som inte ANC styr över. I Kapstaden är partiet Democratic Alliance störst, ett parti som säger sig värna ”äkta mångfald” och vars affischer visar en judinna, en svart och en indisk kvinna tillsammans i harmoni. Många vita röstar på partiet, och i Kapstaden där många vita bor har partiet rönt stor framgång. När man rör sig i de typiska turistområdena kan man få intrycket av att allt är frid och fröjd i Sydafrika. Man äter gott, badar och mår bra. Folk ler och är glada. Samma intryck fick jag av de mindre städerna George och Sedgefield, två bedårande vackra kuststäder där jag tillbringade dryga månaden. Dessa städer har till hälften en vit befolkning.

Svart man visar sitt stöd till Mandela på minnesceremonin i Kapstaden. Alla svarta hyllar dock inte Mandela, som tillhörde Xhosa-folket. Bland Zulu-stammen, som den nuvarande president Jacob Zuma tillhör, är alla inte lika positiva till Mandela, som man anser ”arbetade för sin egen stams intressen”. Foto: Nya Tider
Svart man visar sitt stöd till Mandela på minnesceremonin i Kapstaden. Alla svarta hyllar dock inte Mandela, som tillhörde Xhosa-folket. Bland Zulu-stammen, som den nuvarande president Jacob Zuma tillhör, är alla inte lika positiva till Mandela, som man anser ”arbetade för sin egen stams intressen”. Foto: Nya Tider

Bakom fasaden är dock Sydafrika mer splittrat än någonsin. Kriminaliteten skenar och flera år har Sydafrika toppat listorna som det värsta landet både vad det gäller mord och våldtäkter. Vita ute i landet blir allt mer frustrerade över de eskalerande besinningslösa farmattackerna. Man fruktar Julius Malema och personer lika honom, som inte vill se en enda vit i landet. Man fruktar ANC som inte tycks bry sig det minsta om 4 000 mördade vita farmare.

Nelson Mandela har blivit mest känd som en fredens man. Kommer Sydafrika att bli en otryggare plats utan Mandela? Förmodligen. Trots att Mandelas organisation var ansvarig för många mord är det många, inklusive jag själv, som tror att efterföljande ledare kommer att göra situationen betydligt värre. De nya ledarna har inga fredsrykten att leva upp till. De har en vit befolkning som inte är i närheten så stor som den var omkring 1994, och absolut inte i någon styrkeposition. Man behöver inte ”komma överens”, man behöver inte stödja ett vitt idrottslag för att vinna sympatier.

Vi följer med oro utvecklingen och har redan flera reportage inplanerade med offer för det tilltagande våldet.

 

Denna artikel är tidigare publicerad i pappersupplagan av Nya Tider.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

”Förintelseförnekelse” blir olagligt – blir det förbjudet att ”förneka klimatet” näst?

”Förintelseförnekelse” blir olagligt – blir det förbjudet att ”förneka klimatet” näst?

🟠 OPINION: ÅKE BLOMDAHL Politiska debattörer både till höger och vänster har skäl att vara oroade över att yttrandefriheten steg för steg kringskärs och begränsas i vårt land och i Europeiska unionen. I många europeiska länder är det sedan länge förbjudet att diskutera vissa historiska fakta om bland annat folkmord och krigsbrott begångna under första och andra världskriget. Lagstiftarna har menat att syftet är att förhindra hat, hot och våld mot vissa särskilt utsatta folkgrupper, inte att kväva yttrandefriheten. I praktiken har det dock lett till att akademiska historiker och seriösa journalister bötfällts och dömts till fängelse efter att ha undersökt sakrosankta påståenden i den officiella historieskrivningen. Nu sänker sig av allt att döma detta mörker även i Sverige och inga politiska partier har opponerat sig.

Läs även:

Sedan Finland gick med i Nato i april 2023 känner landet ”ett större hot mot sin nationella säkerhet”

Sedan Finland gick med i Nato i april 2023 känner landet ”ett större hot mot sin nationella säkerhet”

🟠 UTRIKES Den ”avsevärda lättnad” som rapporterades strax efter Finlands anslutning till Nato har gett vika för oro inom den finska underrättelsetjänsten. Säkerhetsministeriet skriver i sin årsrapport att Moskva ”fortfarande är det största hotet mot den nationella säkerheten” och att risken för ryska operationer mot Helsingfors infrastruktur har ökat sedan landet gick med i den transatlantiska alliansen. Det talas särskilt om en ”instrumentalisering av migranter”, enligt finsk underrättelsetjänst, som utesluter en direkt rysk attack på dess territorium inom en snar framtid, men varnar för en ”hög risk för ryskt spionage”.

Korpral Roberto är nu kvinna

Korpral Roberto är nu kvinna

🟠 UTRIKES Han är en av de soldater som har bytt juridiskt kön i den spanska enklaven Ceuta. Efter att ”hon” har blivit kvinna säger hon att hon har fått ett eget rum, kan låta håret växa långt, att hon har fått en högre pension och att hon lättare kan befordras. Dessutom kämpar hon nu för vårdnaden om sin son som icke-havande mamma.

I Sachsen är en valchock i antågande

I Sachsen är en valchock i antågande

🟠 UTRIKES De tyska medströmspartierna SPD, De gröna och vänstern kan komma att sparkas ut ur delstatsparlamentet i Sachsen. Den senaste opinionsmätningen från delstaten visar att AfD leder stabilt. Koalitionen CDU-SPD-De gröna är långt ifrån i majoritet.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Realismens ytterlighet

🟠 Naturalismen i litteraturen Medan realismens författare skildrade verkligheten så som den såg ut, utan försköningar och omskrivningar, hade naturalisterna ytterligare en avsikt. Precis som realisterna skildrade de också verkligheten människor kan leva i, men de gick längre i sina beskrivningar och tog även steget in i den mänskliga naturen.

Pasch och rokokon

🟠 HISTORIA Vid övergången från barocken till rokokon i Sverige på 1700-talet kom den svenske konstnären Lorens Pasch den äldre att spela en betydande roll. Han förde denna konstnärsstil med sig efter att ha inspirerats av den franska rokokon under en vistelse i England.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.