Skip to Content

Även i det venezuelanska Nationalgardet växer missnöjet. Foto: Wikipedia/Jamez42

Analys: Venezuela

Digital utgåva

På kartan och med hänsyn till uppgifter om venezuelanska krigsmaktens tillstånd kan en militär intervention förefalla som en enkel match, men verkligheten är mer komplicerad. Med Trumps förhållandevis icke-interventionistiska politik förefaller därför en storskalig intervention osannolik. Förhållandena kan dock snabbt ändras.

Publicerad: 30 januari, 2019, 00:09

  • Svenska

Läs även

Ur amerikansk synvinkel kan situationen i Venezuela synas vara lik den när man med stort regionalt stöd på några veckor krossade Irak, som då var en av Mellanösterns största militärmakter. Det irakiska Republikanska gardet visade sig vara en papperstiger och övriga förband var inte ens det. Det finns dock annat som talar för att situationen mer påminner om Vietnamkriget. Terrängen i Venezuela lämpar sig inte för pansarstrid utan för gerillakrigföring och trots att venezuelanska försvarsmakten enligt rapporter är dåligt övad, utrustad och motiverad kan en utländsk intervention motivera soldaterna till en uppryckning.

Rapporter sedan en lång tid tillbaka talar dock för att situationen börjar bli desperat även inom krigsmakten. Också bland högre officerare börjar missnöjet breda ut sig, trots löneökningar. Den 25 januari meddelade Venezuelas militärattaché i USA, överste José Luis Silva, att han och två andra officerare på ambassaden inte längre erkänner Nicolás Maduro som president.

Även om stora delar av armén är i dåligt skick har Venezuela en imponerande luftförsvarskapacitet, vilket gör att det kan bli svårt för en angripare att få luftherravälde.

Maduro i praktiken militärt isolerad

Den sittande presidenten, Nicolás Maduro, har betydligt mindre stöd, både nationellt och internationellt, än talmannen Juan Guaidó, som utropat sig till interimspresident. Förutsättningarna för Maduro att få internationell hjälp är små, de aktörer som kan stödja honom har inte förutsättningar för ”power projektion”, strategisk kraftsamling på bortaplan, i Sydamerika. Turkiet kan avskrivas direkt, liksom Iran som nu också uttryckt stöd för Maduro, men som är under starkt tryck på hemmaplan. Kina följer en försiktig linje och kommer att agera diplomatiskt, men inte militärt.

Den största aktören som kan tänkas ingripa är Ryssland som tillsammans med Kuba utgör de enda aktörerna med någon förmåga att hjälpa Maduro. Rysslands förmåga att verka i området är kraftigt begränsad bland annat till följd av att man inte längre har någon bas i närområdet. Den ryska militärbasen på Kuba, som huvudsakligen sysslade med signalspaning, är nerlagd sedan 2002. Det finns därför ingen logistisk kapacitet för ett storskaligt militärt ingripande. Ett talande tecken är att när man ville visa sitt stöd för Maduro i mitten av december 2018 var det bästa man kunde hitta på var att skicka två TU-160 strategiska bombplan. En taktiskt meningslös symbolhandling vars syfte snarare var att visa USA att man har viljan att stödja Maduro, men som samtidigt visade på oförmågan.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Per Björklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Polen: Nationalkonservativa PiS behåller makten

UTRIKESDen 13 oktober 2019 hölls val till Polens parlament, som består av två kammare: Sejmen och senaten. Varje röstande kan avge en röst på varje kammare. Resultatet var i stort i enlighet med prognoserna. Det innebär att sittande regerings-listan Lag och rättvisa (PiS) fick knappt 44 procent av rösterna till sejmen. Huvudalternativet till PiS, den vänsterliberala Medborgarkoalitionen fick hela 17 procent mindre röster och slutade på drygt 27 procent.

Storbritanniens värste pedofil mördad

BROTT OCH STRAFFRichard Huckle, 33, hittades den 13 oktober död i sin fängelsecell, knivhuggen till döds av en annan fånge. Så slutade livet för den man som kallats för Storbritanniens värste pedofil.

Betalda klimataktivister finansieras av Soros

Den snabbt växande vänsterextrema klimataktivistorganisationen Extinction Rebellion har genom interna dokument avslöjats att betala sina ledande aktivister med stora summor pengar. Pengar som doneras till dem bland annat av välbärgade personer. Nya Tider har kommit över dokument som visar att en av dessa är finansmannen George Soros.

Polen visar vägen

UTRIKESSöndagen den 13 oktobers val till det polska parlamentet (Sejm) och Senaten ledde till en seger för de polskvänliga, det vill säga äkta europeiska värderingar. Enligt beräkningar i skrivande stund fick partiet PiS drygt 43 procent av polackernas röster. Det innebär en komfortabel övervikt i landets parlament.

Regeringsfientliga oroligheter i Irak: Kanske på anstiftan av USA

UTRIKESOroligheter pågår i Irak och de upproriska kräver presidentens avgång. Källor utanför systemmedierna hävdar att USA är anstiftare till oron och att skälet är amerikanskt missnöje med en president som för en i tilltagande grad självständig och USA:s intressen motsatt politik. En brittisk veteranpolitiker gör en egen analys: Oroligheterna håller på att få tyngdpunkt bland shiiterna.

Saudiska markstyrkor tillintetgjorda

UTRIKESHouthi-rörelsen, som sedan 2015 kämpar mot den saudiskledda militära interventionen av Jemen, har genomfört ett storskaligt bakhåll på gränsen till södra Saudiarabien som resulterat i massiva förluster för Riyadh och dess allierade. Tusentals saudiskledda koalitionssoldater dödades, skadades och tillfångatogs. Det skedde mindre än två veckor efter houthiernas förödande luftattack den 14 september mot två mycket viktiga oljeanläggningar i Saudi­arabien, vilket i ett slag halverade oljediktaturens export. Västmedia har valt att ignorera eller tona ned den historiska nyheten.

Finska journalister ville byta namn på Negerön – staten stoppar namnbytet

UTRIKESI Finland har Norra Karelens journalistförening länge varit obekväma med namnet på journalisternas egen rekreationsö – Negerön. I februari beslutade journalisterna på sitt årsmöte att namnet är kränkande och därför ska bytas. Men nu meddelar Lantmäteriet i Finland att något namnbyte inte kommer att beviljas. Beslutet går stick i stäv med den bedömning som Lantmäteriet i Sverige gör, som nyligen tog bort det sista ortsnamnet med ordet ”neger”.

Frankrikes sista hälsning till de mördade poliserna

UTRIKESTisdagen den 8 oktober, i ett regnigt Paris, samlades representanter för de olika polisavdelningarna, regeringsmedlemmar samt vänner och anhöriga till de fyra stupade poliserna. Stupade, därför att de dödades på sin arbetsplats. Ceremonin hade en oerhört känsloladdad karaktär. Från BFM TV:s studio hördes snyftningar, någon av kommentatorerna hade svårt att hålla tillbaka sina känslor. Fegt och konformistiskt väljer svensk media att dölja denna händelse i ett flöde av medialt brus.

Gå till arkivet

Send this to a friend