Skip to Content

Även i det venezuelanska Nationalgardet växer missnöjet. Foto: Wikipedia/Jamez42

Analys: Venezuela

Digital utgåva

På kartan och med hänsyn till uppgifter om venezuelanska krigsmaktens tillstånd kan en militär intervention förefalla som en enkel match, men verkligheten är mer komplicerad. Med Trumps förhållandevis icke-interventionistiska politik förefaller därför en storskalig intervention osannolik. Förhållandena kan dock snabbt ändras.

Publicerad: 30 januari, 2019, 00:09

  • Svenska

Läs även

Ur amerikansk synvinkel kan situationen i Venezuela synas vara lik den när man med stort regionalt stöd på några veckor krossade Irak, som då var en av Mellanösterns största militärmakter. Det irakiska Republikanska gardet visade sig vara en papperstiger och övriga förband var inte ens det. Det finns dock annat som talar för att situationen mer påminner om Vietnamkriget. Terrängen i Venezuela lämpar sig inte för pansarstrid utan för gerillakrigföring och trots att venezuelanska försvarsmakten enligt rapporter är dåligt övad, utrustad och motiverad kan en utländsk intervention motivera soldaterna till en uppryckning.

Rapporter sedan en lång tid tillbaka talar dock för att situationen börjar bli desperat även inom krigsmakten. Också bland högre officerare börjar missnöjet breda ut sig, trots löneökningar. Den 25 januari meddelade Venezuelas militärattaché i USA, överste José Luis Silva, att han och två andra officerare på ambassaden inte längre erkänner Nicolás Maduro som president.

Även om stora delar av armén är i dåligt skick har Venezuela en imponerande luftförsvarskapacitet, vilket gör att det kan bli svårt för en angripare att få luftherravälde.

Maduro i praktiken militärt isolerad

Den sittande presidenten, Nicolás Maduro, har betydligt mindre stöd, både nationellt och internationellt, än talmannen Juan Guaidó, som utropat sig till interimspresident. Förutsättningarna för Maduro att få internationell hjälp är små, de aktörer som kan stödja honom har inte förutsättningar för ”power projektion”, strategisk kraftsamling på bortaplan, i Sydamerika. Turkiet kan avskrivas direkt, liksom Iran som nu också uttryckt stöd för Maduro, men som är under starkt tryck på hemmaplan. Kina följer en försiktig linje och kommer att agera diplomatiskt, men inte militärt.

Den största aktören som kan tänkas ingripa är Ryssland som tillsammans med Kuba utgör de enda aktörerna med någon förmåga att hjälpa Maduro. Rysslands förmåga att verka i området är kraftigt begränsad bland annat till följd av att man inte längre har någon bas i närområdet. Den ryska militärbasen på Kuba, som huvudsakligen sysslade med signalspaning, är nerlagd sedan 2002. Det finns därför ingen logistisk kapacitet för ett storskaligt militärt ingripande. Ett talande tecken är att när man ville visa sitt stöd för Maduro i mitten av december 2018 var det bästa man kunde hitta på var att skicka två TU-160 strategiska bombplan. En taktiskt meningslös symbolhandling vars syfte snarare var att visa USA att man har viljan att stödja Maduro, men som samtidigt visade på oförmågan.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Per Björklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Munk misshandlades av romska tiggare – klostret stänger härbärge och kräver tiggeriförbud

ÖSTERRIKE En katolsk munk angreps av romska tiggare utanför en kyrka i Salzburg i mars. Efter misshandeln stänger nu klostret sitt härbärge för hemlösa och kräver att stadens begränsade tiggeriförbud också skall gälla utanför kyrkor. ”De rumänska tiggarna är inte så fredliga som de ger intrycket att vara”, säger franciskankonventets överhuvud.

IS: Notre-Damebranden “vedergällning”

PARISIslamiska staten betraktar branden i Notre-Dame som en "vedergällning" och ett "straff" mot det kristna västerlandet. Tiden att tro på andra gudar än Allah är över, menar terrorgruppen.

Tysk kyrka rädd för dialog med AfD

TYSKLAND De evangeliska protestantiska kyrkornas övergripande organisation i Tyskland (EKD) har beslutat att bjuda in politiker från samtliga politiska partier utom Alternativ för Tyskland (AfD) till sin ”Kyrkodag” i Darmstadt i juni. Med AfD vill man inte ha någon dialog. Beslutet kritiseras ur kristen och demokratisk synpunkt.

800 000 migranter från Libyen väntas söka sig mot Europa

Libyens premiärminister Fayez al Sarraj varnar nu Europa för en stor migrationsvåg om oroligheterna i landet fortsätter. FN:s flyktingorgan UNHCR har evakuerat en stor mängd flyktingar från stridszoner och ögonvittnen rapporterar att det råder kaos och att terrordåd utförs dagligen.

Hopp om återuppbyggnad – Frankrikes rikaste män skänkte 300 miljoner Euro

FRANKRIKE Genast efter branden i Notre-Dame inleddes samtal om återuppbyggnad. Brandmännens skickliga arbete förhindrade att den berömda kyrkan förstördes fullständigt, den bärande strukturen i sten betraktas som oskadad. François-Henri Pinault, Frankrikes rikaste man, donerade genast 100 millioner euro, eller en bra bit över en miljard svenska kronor, till återuppbyggnaden. Alla donationer sammantaget skall nästan en miljard Euro ha utlovats redan.

Notre-Dame brann – samtidigt firade muslimer

PARISFrankrike har drabbats av allt fler muslimska attacker mot kyrkor, kyrkogårdar och kyrkopersonal under de senaste åren. När en hel nation stannade upp igår vid åsynen av den brinnande Notre-Dame var det en grupp som reagerade annorlunda. Tusentals muslimer valde att fira branden av den ikoniska katedralen.

Italien vill nationalisera centralbank och guldreserv

UTRIKESItaliens två regeringspartier, Lega och Femstjärnerörelsen, vill nationalisera landets guldreserv som för närvarande ägs av landets privatägda centralbank. Italien har världens fjärde största guldreserv värd över 900 miljarder kronor. Femstjärnerörelsen vill även att centralbanken hamnar under folkets kontroll. Förslagen presenteras efter de senaste årens bankkollapser, som drabbat hundratusentals invånare.

Notre Dame brinner !

PARIS Under kvällen igår, den 15 april, brann katedralen Notre Dame i Paris. Brandmännen har kämpat hela natten för att begränsa skadorna och det uppges att själva strukturen nu är säkrad. Helt klart är dock att ovärderliga kulturskatter har förstörts.

Gå till arkivet