Skip to Content

RYSSLAND

Analytiker: Sanktionerna stärker den sittande makten

Nu på söndag den 18 september är det val i Ryssland. Väst fokuserar ofta på de små partierna som kritiserar president Vladimir Putin och hans parti Enade Ryssland, men den egentliga striden står i dag om andraplatsen. Blir det kommunisterna eller liberalerna som blir Rysslands näst största parti? Nya Tider har talat med den politiske analytikern och chefen för det internationella institutet för politisk expertis Jevgenij Mintjenko om de nyligen genomförda valreformerna och västs syn på valet.

Publicerad: 17 september, 2016, 23:05

  • Svenska

Läs även

Jevgenij Mintjenko är en välkänd rysk politisk analytiker och chef för det internationella institutet för politisk expertis. Han återfinns bland de 20 främsta politiska analytikerna i Ryssland. Nya Tider har fått en exklusiv intervju inför det stundande valet.

Vilken effekt tror du att sanktionerna från EU och USA har haft på den allmänna stämningen i Ryssland inför valet, med tanke på att ett av målen var att de skulle orsaka folkligt missnöje med regeringens agerande, underlätta regeringsskifte, etc?

– Jag tror att sanktionerna stärkte de anti-västliga känslorna i samhället. De som hoppades att sanktionerna skulle framkalla protester mot Putin och hans regering ledde till den exakt motsatta reaktionen i verkligheten.

Evgenij Minshenko är bland annat författaren till ”Programmering av scenarier av politiska kampanjer”, en metod för utvärderingen av politiska risker i Ryska federationens regioner och i postsovjetiska länder och inverkan av lobbyisternas fyrstegsmodell. Han föddes den 17 april 1970 i Tjeljabinsk vid Uralbergen. Från 1993 till 2009 var han generaldirektör vid analysbyrån ”Ny bild”. Sedan 2009 är han ordförande för kommunikationsföretaget ”Minshenko Consulting”. Sedan slutet av 1990-talet anlitas han som konsult av olika statsstrukturer som statsduman och Rysslands regering.

Jevgenij Mintjenko är bland annat författaren till ”Programmering av scenarier av politiska kampanjer”, en metod för utvärderingen av politiska risker i Ryska federationens regioner och i postsovjetiska länder och inverkan av lobbyisternas fyrstegsmodell. Han föddes den 17 april 1970 i Tjeljabinsk vid Uralbergen. Från 1993 till 2009 var han generaldirektör vid analysbyrån ”Ny bild”. Sedan 2009 är han ordförande för kommunikationsföretaget ”Mintjenko Consulting”. Sedan slutet av 1990-talet anlitas han som konsult av olika statsstrukturer som statsduman och Rysslands regering.

Är det verkligen det enda resultatet av sanktionerna? Finns det några andra resultat?

– Jo, den inhemska sociala och ekonomiska situationen har verkligen satts på prov, men det är inte så mycket resultat av sanktionerna själva som av den obalanserade ekonomiska modellen.

[Red. anm: Det är allmänt känt att Rysslands ekonomi till stor del är beroende av olja och att landet drabbades hårt när USA:s allierade Saudiarabien dumpade oljepriset för två år sedan.]

USA kritiserar ofta Ryssland för det de kallar ”frånvaron av en demokratisk atmosfär”. Vad tror du, kan man tala om mångfald när man talar om Rysslands politiska landskap? I parlamentsvalet har många nya partier dykt upp som en följd av liberaliseringen av lagen om registrering av politiska partier.

– Det kommande valet är ett stort steg framåt. För det första har lagen liberaliserats, och nu finns det omkring femtio partier i landet. För det andra har sammanställningen av partilistor underlättats – namninsamlingar behövs inte längre, utan det räcker med att erhålla en fraktion i ett av de regionala parlamenten. För det tredje har tröskeln för inträde i parlamentet sänkts till 5 procent av rösterna. För det fjärde har enmansvalkretsar återinförts. Därmed är proceduren att nominera en kandidat in i en enmansvalkrets ganska enkel, och de 14 partier som har fraktioner i åtminstone en regional församling har möjlighet att göra nomineringar utan namninsamling.

Om vi försöker oss på att jämföra detta valsystem med västs, vilka är de viktigaste skillnaderna mellan det ryska systemet och de västerländska?

– Den viktigaste skillnaden är att de andra länderna i regel använder antingen ett system med flera vinnare vilket resulterar i proportionell representation [som i Sverige] eller metoden med enmansvalkretsar, medan vi har fått ett blandat system där hälften av de nominerade väljs genom partilistor och den andra hälften i enmansvalkretsar. Detta möjliggör en kombination av de båda systemens positiva sidor.

Hur skulle du beskriva bevakningen av valen i Ryssland i västerländsk media?

– Bevakningen är partisk. De följer av någon anledning inte valkampanjens verkliga intriger, utan fokuserar istället på den svåra situation som politiker på marginalen befinner sig i, de som inte åtnjuter någon större popularitet. När jag talar med dem klagar de över att vår valkampanj är tråkig, och när jag uppmärksammar dem på det faktum att det finns en hård konkurrens om vem som ska ta andraplatsen mellan det Ryska kommunistpartiet (KPRF) och Liberala demokratiska partiet (LDPR) säger de att de inte är intresserade. Vad som intresserar dem är huruvida de västvänliga partierna ”Parnas” och ”Jabloko” har en chans att komma in i parlamentet. När jag säger till dem att de inte har någon chans, säger de att valen är helt fel och att det inte finns någon verklig konkurrens. Men vad kan göras om dessa människor, ledarna för dessa partier, inte är populära i landet? Hur som helst kommer inte Kreml att rigga valet till deras fördel.

Vilka aspekter av valkampanjen skulle du vilja att västerländsk media uppmärksammar? 

– Jag antar att de flesta intressanta händelser äger rum i regionerna. Den starkaste konkurrensen är i enmansvalkretsarna. Enligt vår senaste forskning är det inte valen till Duman som är de dyraste, utan till de regionala lagstiftande församlingarna. Den hårdaste kampen äger rum mellan regionala eliter, men avgörs inte av politiska, utan mestadels av affärsintressen.

Vad är din uppskattning av de styrande partiernas chanser i valet, då det inte bara är Enade Ryssland som stöder Putin, utan andra partier också?

– Dessa partier måste förhålla sig till den höga nivån av stöd som Putin åtnjuter – och den nivån når 80 procent – och det är tydligt att inte många ger sig på att försöka matcha det. Samtidigt skulle jag inte kalla Kommunisterna, LDPR eller Rättvisa Ryssland (RR) för det styrande partiets kandidater, då de gör egna ställningstaganden, kritiserar regeringen osv. Således tror jag att den huvudsakliga kampen äger rum mellan de parlamentariska partierna, det vill säga, å ena sidan det styrande Enade Ryssland och å andra sidan oppositionspartierna: KPRF, LDRP och RR.

Om vi tittar på några nya politiska krafter, såsom ”Rodina” (Fosterlandet), som ligger nära det styrande partiet, har de en chans att komma in i parlamentet? Har något västvänligt parti en chans att bli valt?

– Nja, i själva verket har vi inte några västvänliga partier. De partier som anses vara västvänliga är generellt sett inte västvänliga alls. Ta till exempel ”Jabloko”, ett av de få partier son inte välkomnar anslutningen av Krim. I själva verket styrs detta parti av en enda ledare, det vill säga det är Grigorij Javlinskijs egen fan-club. Jag tror att det är det huvudsakliga problemet för partiet, då Javlinskij har varit i politiken i nästan trettio år nu, och, för att vara ärlig, är alla lite trötta på honom. Och vad ”Parnas” beträffar så brukade det vara ett liberalt parti, men nu är det bara ett parti som består av Putin-hatare och människor som fällt främlingsfientliga och antisemitiska uttalanden.

Vad är din uppskattning av Aleksej Navalnyjs framtidsutsikter? Han brukade vara en ambitiös ledare och organiserade bland annat demonstrationer mot det styrande partiet Enade Ryssland, som han kallade ”tjuvarnas och bedragarnas parti”. Nu har han på sätt och vis dragit sig tillbaka och figurerar i bakgrunden.

– Eftersom en dom avkunnats mot Navalnyj där han befunnits skyldig till brott, kan han inte nomineras under de närmaste tio åren. Hur som helst har hans stödnivåer sjunkit drastiskt på sistone på grund av en serie konflikter inom oppositionens led.

Några av de politiska observatörerna, västlig media och vissa tjänstemän i väst anklagar Ryssland för inblandning i interna politiska processer i Europa och i USA, till exempel stöd till Donald Trump, Marine Le Pen och andra. Kan man kalla dem verkliga protegéer i Washington, Paris, Berlin på den ryska politiska scenen?

– Det är ingen hemlighet att västerländska politiker sympatiserar med redan nämnde Navalnyj. Några av hans kollegor från oppositionen avtjänar fängelsestraff för att ha mottagit utländska pengar att använt dem till att hålla protestmanifestationer. Det vill säga att det finns dokumenterade bevis för att de tagit emot pengar från företrädare för Georgiens myndigheter för att organisera proteströrelser i Ryssland.

När det gäller protesterna, en del experter menar att det som nu utspelar sig är en slags generalrepetition inför presidentvalet om två år, då Putin inte kan kandidera längre. Kan vi förvänta oss massprotester i Majdan-stil i framtiden, om ett år eller två?  

– Jag kan inte se några goda skäl för sådana aktioner. Protestkänslorna är på en låg nivå för tillfället. Det är svårt att säga vad som kommer att hända inom två års tid. Låt oss vänta och se.

 

Sergej Belous

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Valdemar

    Tack för en intressant inblick i den ryska demokratin.

  • urskiljning

    Förstår mycket väl att man styr Ryssland med fast hand, för det vore för sorgligt ifall ett sådant vackert land gick samma öde till mötes som Europa.

  • Henry

    Bra artikel! Ett litet översättningsfel: Rodina (i partiet med samma namn betyder inte ”familjen”, utan ”fosterlandet”.

Merkel och Macron vill ge bidrag till coronadrabbade ekonomier

UTRIKESTysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron, representanter för EU:s största länder (sedan England lämnat) framträdde var för sig den 18 maj med föreslaget att EU skall bevilja ett paket på 500 miljarder euro i bidrag till coronadrabbade sektorer och regioner i EU. Motståndare till planerna är framför allt Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz samt Nederländerna, Sverige och Danmark, som föreslår lån istället för bidrag.

Ryssland, Frankrike och Tyskland, en vecka i maj 2020

UTRIKESDe svenska medierna förmedlar selektiv information för djupt troende medborgare som ser omvärlden genom decenniers medial och pedagogisk fostran. Tragiskt nog kommer mycket av väsentlig och betydande information aldrig till allmänhetens kännedom.

Flygel-ledaren Andreas Kalbitz utesluten

UTRIKESLedaren för Alternativ för Tysklands partigrupp i lantdagen (delstatsparlamentet) i delstaten Brandenburg, Andreas Kalbitz, uteslöts den 15 maj ur partiet. Kalbitz är en av ledarna för den så kallade ”Flygeln”, en nationaletnisk gruppering som partiet den 20 mars beordrade skulle upplösa sig själv. Kalbitz har meddelat att han inte avser att starta något nytt parti, utan tänker överklaga partiets beslut på rättsliga vägar. Han har två möjligheter: Dels kan han klaga till den interna partidomstolen, dels till allmän statlig domstol.

Demonstrationerna i Tyskland fortsätter – jämförs med de gula västarna

UTRIKESProtesterna i Tyskland mot de coronarelaterade inskränkningarna av mänskliga fri- och rättigheter avtar inte i styrka, tvärtom. Den 16 maj hölls återigen stora demonstrationer runtom i landet, bland annat i sydtyska Stuttgart. Tidskriften Compact-Magazin jämför den heterogena församlingen av människor med de franska gula västarna.

Ungern säger nej till vänsterliberal genus-konvention från Europarådet

UTRIKESDen 5 maj röstade Ungerns parlament nej till en konvention från Europarådet som officiellt handlade om kvinnovåld, men där en majoritet i parlamentet istället såg det som en smygväg för massinvandring och uppluckrandet av värderingar kring familj och kön.

Tyska författningsdomstolen kör över EU

UTRIKESDen 5 maj beslutade den tyska författningsdomstolen att landets centralbank om tre månader skall upphöra med stödköpen av statsobligationer som ingår i Europeiska centralbankens stimulanspaket. ECB måste inom denna tid visa att åtgärderna är proportionella till de mål man avsett att uppnå för att stödköpen skall kunna fortsätta. EU-anhängare menar att EU-domstolen nu måste agera för att visa vem som bestämmer.

Miljontals skyddsmasker kom med nyinrättade järnvägsbron Eurasia

UTRIKESSedan medeltiden har handelsfolk försökt ordna snabbare och billigare transporter från Kina. Först nu kan man transportera containrar till lands under 14 dagar från olika provinser i Kina till Västeuropa. Under våren inrättades ytterligare direktlinjer mellan Kina och Europa. Huvudaktörerna är DHL, DB Cargo och DB Schenker och kinesiska posten. Förutom coronakrisen finns även strategiska geopolitiska orsaker.

Hackare tog över superdatorer som användes för coronaforskning

UTRIKESEtt flertal superdatorer i Storbritannien, Tyskland och Schweiz som just nu används för forskning på coronaviruset angreps av okända hackare i början av förra veckan. En följd av detta blev att samtliga datorsystem har tvingats stänga ner och coronaforskningen som genomfördes av superdatorerna kan ha lidit skada av angreppen.

Gå till arkivet

Send this to a friend