I april 2019 överlämnade Riksbanken ett förslag till Sveriges riksdag av mer eller mindre akut karaktär, där man redan i inledningen varnar för att kontanterna är på väg bort.
”Kontantanvändningen har minskat snabbt i Sverige och det kan inte uteslutas att kontanter inom en inte alltför avlägsen framtid blir irrelevanta i Sverige, för att handeln i bred utsträckning slutat ta emot dem”, skriver Riksbanken.
Det kontantlösa samhället inträffar inte genom att kontanter förbjuds, utan genom att de inte längre går att använda, och den dagen rycker allt närmare.
”Även om kontanterna inte helt kommer att försvinna skulle förhållandet att kontanter inte längre är allmänt accepterade i praktiken innebära ett kontantlöst samhälle”, skriver Riksbanken.
För första gången sedan kontanterna infördes för tre och ett halvt sekel sedan, skulle centralbankspengar (kontanter) inte längre vara accepterade i samhället, och det enda lagliga betalningsmedlet skulle vara digitala bankpengar.
De föreslog därför en utredning som ska ta ställning till bland annat de fysiska kontanternas framtid.
Riksbanken: ”Frågan är tidskritisk” – Regeringen dröjer i 43 månader
Riksbanken avslutar önskemålet: ”Då frågan är tidskritisk bör tiden för uppdraget inte vara alltför lång”.
Trots Riksbankens vädjan till politikerna att agera skyndsamt, har frågan dröjt sedan dess. En enig riksdag godkände Riksbankens önskemål några månader senare, i juni 2019, och krävde då att Löfvens regering skulle tillsätta en utredning.
Men regeringen dröjde i 18 månader, till december 2020, innan de tillsatte utredningen – och tiden för att utreda saken får betraktas som generös: först efter riksdagsvalet, i november 2022, ska utredningen återkomma med förslag till regeringen. Normalt sett tar det sedan ytterligare flera år innan regeringen återkommer till riksdagen med konkreta förslag, och ytterligare flera år innan dessa implementeras i lagstiftning – om regeringen nu alls väljer att gå vidare med utredningens förslag.
Från det att Riksbanken vädjade till politikerna om en skyndsam hantering i april 2019, till att utredningen presenteras i november 2022, är det alltså 43 månader, drygt tre och ett halvt år.
Nya Tider har talat med Björn Eriksson, som har en gedigen bakgrund som ämbetsman sedan 1960-talet. Bland annat har han varit rikspolischef, generaldirektör, landshövding och chef för Interpol. Numera är han ordförande för Kontantupproret som kämpar för att bevara kontanterna i samhället. Han menar att den långa utredningstiden är en medveten strategi.
– Man vill inte ha för mycket diskussion. När bankerna skapar sin monopolsituation så är det bästa för dem att saker och ting går långsamt. Fler och fler väljer frivilligt – eller tvingas – gå över till digitala alternativ. Hälsan tiger still, som man sade förr i världen.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
