Ännu ett exempel på rättsrötan i den interna SD-organisationen

Thoralf skriver: ”Det är att likställa med att en domstol skulle döma efter saker som åklagaren inte framfört i sitt åtal och pläderingar under en rättegång. Med andra ord helt rättsvidrigt. Jag skall bara kunna dömas på anklagelserna i brevet från medlemsutskottet, inget annat”.

SD:s så kallade medlemsutskott (MU) används för att fejka utredningar och driva bland annat uteslutningsärenden för partistyrelsens räkning. Organet är tänkt att användas som något som skall se ut som en objektiv process för att upprätthålla en god standard i medlemsdemokratin och följsamhet gentemot partiets kommunikationsplan och stadgar.

Tyvärr är detta bara en kuliss. Det finns ingen seriös arbetsbeskrivning för MU. Det finns inga klara riktlinjer för hur en anklagad person skall delges de anklagelser som riktas mot honom eller henne eller hur kommunikationen mellan MU och personen ifråga skall skötas. Det finns inga riktlinjer för hur den anklagade skall kunna bestrida påståendena. Det finns inte heller några riktlinjer för hur en person som anklagar någon på falska grunder skall hanteras.

Det finns därmed inte några riktlinjer för hur rättssäkerheten skall upprätthållas i processen. Det beror på att partiledningen, med Jimmie Åkesson i spetsen, inte anser att uteslutning av medlemmar är en fråga om rättssäkerhet. De anser att det enbart handlar om att partistyrelsen skall kunna utesluta personer som de, av någon anledning, vilken som helst, har förtroende för den aktuella personen eller inte.

Det förhåller sig precis som Thoralf skriver i sin blogg: ”Det är sjukt”.

Det är svårt att tro att detta är sant, eller hur? Det trodde inte jag heller för några år sedan. Men jag vet att det är exakt så det förhåller sig och jag har mycket goda grunder för min kunskap på detta område. I min roll som partirevisor år 2015 till 2017 tog jag initiativ till en ganska grundlig kartläggning av hela MU-processen. Den utredningen gav helt förfärande resultat. Kort sammanfattat var resultatet det jag skrev i föregående stycken.

Resultatet av de olika granskningar som jag och den andra revisorn genomförde presenterades för partistyrelsen vid ett ordinarie styrelsesammanträde i oktober 2017. det var en snäll variant, som siktade in sig på att beskriva problemen med, bland annat, MU-processen på ett sakligt och korrekt sätt med syftet att väcka insikten om att något behöver göras åt en havererad process.

Vi påpekade bland annat att det behövs en stärkt rättssäkerhet i MU-processen. Reaktionen var förskräcklig, men väntad. Paula Bieler var först att gå i taket och mer eller mindre skrika rakt ut att: ”Det här handlar inte om rättssäkerhet över huvud taget”. Jimmie tog vid och höll med Bieler i hennes åsikt. Han tillade: ”MU är partistyrelsen organ för att hålla personer som vi av någon anledning inte har förtroende för borta, ingenting annat, och det har således inget med rättssäkerhet att göra”.

Dessa utbrott av en odemokratisk grundsyn kring hur ett politiskt parti skall fungera, ligger också bakom häxprocessen mot Thoralf Alfsson. Det är sorgligt att man inte tog någon notis om våra förslag till förbättringar i detta avseende. Resultatet av det blev istället att jag själv blev avpolletterad. Rekommendationen till partistyrelsen i MU-frågan gick ut på att ”stärka rättssäkerheten och likabehandlingen”.

Man blir djupt kränkt av att hanteras på det sätt som nu Thoralf, likt många av oss andra, har råkat ut för av Sverigedemokraternas självsvåldiga partiledning. Att många i ledande ställning i partiet ägnar sig åt den här typen av rättsvidriga utrensningsaktioner bara för att stärka sina egna maktpositioner är inte acceptabelt någon stans. Partiet fungerar inte som ett demokratiskt parti och det måste bli en snabb ändring på det, om inte SD till slut skall säcka ihop av interna stridigheter.