Skip to Content

Tom Van Grieken är partiledare för Vlaams Belang. Med sina 31 år är han Belgiens yngste partiledare. Genom att använda nytänkande och nya metoder för att nå ut har han vänt trenden och dubblat partiets opinionssiffror till runt 10 procent, vilket bådar gott inför lokalvalen i höst och federala, regionala och EU-val nästa år. Foto: Nya Tider
UTRIKES

”Anpassa taktiken, men stå fast vid principerna”

PappersupplaganNya Tider v. 29

Den unge karismatiske ledaren för Vlaams Belang, Tom Van Grieken, tog över ledarskapet efter att partiet rasat från som mest 24 procent år 2004 till 6 procent i Flandern. Med hjälp av nytänkande och sociala medier ökar han åter partiets popularitet, men tiden är knapp, säger han. Européerna är snart i minoritet i hela västeuropa.

Publicerad: 21 juli, 2018, 15:16

  • Svenska

Läs även

Vi träffar Tom Van Grieken i partiets högkvarter i centrala Bryssel. Att den 11 juli är flamländsk nationaldag märker man dock inte mycket av. Det är vanlig arbetsdag och i stället är det fokus på fotbolls-VM, där det belgiska laget gjorts till ett politiskt slagträ.

I Bryssel är alla gatunamn skyltade på både franska och flamländska, men nästan alla vi möter pratar franska. Inte ens engelska funkar särskilt bra.

– Att ens tala vårt eget språk är svårt i vår egen huvudstad. Vi är knappt 70 000 flamländare kvar i Bryssel. Historiskt och geografiskt är det dock Flanderns hjärta, förklarar Van Grieken.

Vlaams Belang är ett separatistiskt parti, men frågan om egen stat har tonats ned de senaste decennierna. Belgien är uppdelat i en flamländsk del i norr och en vallonsk del i söder, och båda har egna parlament och autonomi vad gäller frågor om skola, kultur, språk och liknande. Den akuta frågan nu är massinvandringen och tryggheten, understryker Van Grieken.

– Titta på hamnstaden Antwerpen. Det var historiskt vårt starkaste fäste, vi hade 33 procents stöd där som mest, men man ligger bara cirka 15 år efter Bryssel. Inom 30 år är muslimerna i majoritet där också. På det demografiska planet håller vi på att förlora stort.

Bryssel en glimt av framtiden

Bryssel är mångkulturellt på två sätt. Dels är det EU:s huvudstad med många kostymklädda byråkrater som pilar mellan EU-parlamentets olika skyskrapor. Det räcker dock att gå några hundra meter bort från EU-området för att se den andra mångkulturen. Man kan tro att man hamnat i Beirut eller Johannesburg. Affärerna skyltar med halal och har texter på arabiska, på vägmärken sitter klistermärken för Erdogan, kvinnor går i slöja och de arabiska och afrikanska männen står i klungor eller sitter på uteserveringar och argumenterar högljutt.

Stadshuset i Bryssel vid Grand Place i Bryssel är en magnifik byggnad med statyer som vittnar om en svunnen flamländsk guldålder. Man förstår att flamländarna inte vill ge upp Bryssel som sin huvudstad, även om de i dag utgör en spillra av stadens befolkning. Foto: Nya Tider

 

När vi går förbi storslagna kyrkor och statyer känns det mer som reliker efter en civilisation som för länge sedan försvunnit. Tom Van Grieken menar att de politiker som reser till Bryssel borde se vad som håller på att hända:

– Hur kan man tillbringa tre veckor i månaden här och inte se problemen? Jag är övertygad om att EU-parlamentariker från östra Europa uppmärksammar detta. De ser att det här är inte Europa längre och när de åker tillbaka till sina länder säger de att vi ska inte göra så som de gjort där borta.

Om man vill visa världen vad som är fel med Väst och EU så är det bara att komma hit, säger han:
– Vi ligger i topp med att producera jihadister, vi har haft ett antal terrordåd här nu, den största moskén är finansierad av Saudiarabien.

Vlaams Belang vill stoppa invandringen till Belgien och utvisa alla kriminella invandrare, de som lever på bidrag och radikala islamister. Men det största problemet för väst är inte massinvandringen eller muslimerna, menar Van Grieken, det är en verklighetsfrånvänd elit som avskyr sitt eget folk.

– Dessa internationalister tycker det är så fint att de kan gå till en mångkulturell restaurang, de har gott om pengar och de bor i huvudstäder som alla ser likadana ut. De ser ned på nationell identitet för de har själva en stark personlighet. Men de förstår inte de 90 procenten av befolkningen som inte har lyxen att kunna resa så mycket, som tycker att traditioner är något värt att bevara, och som inte kan byta land som andra byter skjorta. Det är dessa vi representerar. Äldre människor som bott i sin by hela livet och nu inte vågar gå ut. Arbetarna som ser att deras fabriker slår igen och flyttas till låglöneländer.


NyT
: Men finns det inte fördelar med en gemensam valuta och frihet att resa, speciellt för små och närstående länder som Belgien, Nederländerna, Luxemburg …?
– Argumentet att slippa växla pengar är från förra århundradet. Åker jag till Sverige så betalar jag med kort. Jag behöver inte tänka på valutan, svarar Van Grieken.

– Först tvingar de folket att acceptera en monetär union genom att locka med att det är praktiskt, men sedan kommer nästa steg där de säger att en gemensam valuta också kräver en gemensam politik. Och så tar de bort makten från folket.

Van Grieken menar att många frågor måste lösas gemensamt i Europa, men det kan man göra genom ett samarbete mellan fria nationer. Enligt honom var EU ganska bra ända fram till 1991, innan Maaschtricht-fördraget, EU:s grundlag, antogs.

– Att kolla trafiken vid gränsen är inte längre det effektivaste när man har drönare, smarta kameror och så vidare. Det är de yttre gränserna som måste stängas för människoflöden, menar han.

Theo Francken (NV-A), Migrations- och asylminister i Belgiens federala regering, berättar för Nya Tider att den nya migrationsöverenskommelsen i EU inte kommer att påverka något i Belgien. ”Vi har redan slutna asylcentra, de finns vid flygplatserna och hamnarna. Där får asylsökande sitta tills deras asylärende avgjorts. Vi har snabb hantering, som mest tre månader”, säger han. Idén med asylcentra utanför EU anser han är en bra idé. Foto: Nya Tider

 

Yngsta partiledaren

Vlaams Belang var tidigt ett av de ledande patriotiska partierna i Europa och ett exempel som många andra försökte ta efter. I förra valet till det flamländska parlamentet rasade man till endast 6 procent. I stället var det partiet Ny-Flamländska Alliansen (NV-A) som seglade upp och knep 32 procent av rösterna.

– År 2004 var vi störst med 24 procent i Flandern. Då krossade vi NV-A och de fick ingå i en union med kristdemokraterna för att överleva. I dag är rollerna ombytta, i dag är de största parti.
På federal nivå var det ännu värre, Vlaams Belang hade endast 3,7 procent medan N-VA fick 20.

När förre partiledaren avgick efter valet var det ingen som ville ta över, det såg mörkt ut för partiet, men då sade Van Grieken, som då var 28 år och ordförande för ungdomsförbundet, att han kunde axla rollen. Och så blev det. I dag är han med sina 31 år fortfarande Belgiens yngste partiledare.

– Det var en tuff tid, vi fick avskeda 60 av de 90 personer som var anställda av partiet. Många var partiveteraner.

De nya sätten att bedriva verksamhet började dock snart löna sig igen. I dag har partiet runt tio procent i opinionsmätningarna och man ser fram emot lokalvalen i oktober i år.

– Vi satsar så klart mycket på internet, sociala medier, förklarar Van Grieken, och visar hur en enda annons på Facebook lyckats nå ut till 4,5 miljoner människor. Den kostade 7 500 kronor, jämfört med en tidningssida i dagspressen som kostar fem till tio gånger så mycket. Två heltidsanställda gör inget annat i dag än att sprida partiets kampanjer och information i sociala medier.

Philippe Markiewicz, ord­förande för Belgiens centrala israeliska förbund, presenterade sig för oss under det flamländska firandet i Stadshuset. När han hörde att vi var journalister från Sverige var hans första reaktion att det i Sverige finns ”ett stort judiskt mediehus”. Han berättade vidare att den judiska gruppen i Belgien inte har några problem med muslimerna, att han ofta besöker deras moskéer och deras företrädare hälsar på i synagogan. Halalslakt är dock förbjudet, upplyser han om, medan judisk kosherslakt är ”helt annorlunda” och än så länge är tillåten, även om ärendet just nu prövas i domstol. Han anser att det inte gör något att det finns många muslimer invalda i stadshuset, då man som förtroende­vald borde sluta att representera sin etniska eller religiösa grupp och se till allas bästa. Foto: Nya Tider

Samtidigt är det en ojämn kamp. Van Griekens Twitterkonto stängdes nyligen ned och många av hans medarbetare är avstängda från Facebook. De tycker sig också märka att deras inlägg blockeras från att nå ut lika lätt som andra politikers.

– Det är ren censur. Jag är demokratiskt vald, men ändå har jag inte samma möjlighet att nå ut som andra politiker, säger Van Grieken.

Nyligen vann dock partiet en viktig seger mot etablissemangets försök till censur. I ett domslut som meddelades förra månaden får partiet rätt mot en bokmässa som nekat deras förlag möjlighet att ställa ut. En bokmässa anses i Belgien vara en så viktig offentlig plats, även om den är privat, att yttrandefrihetsreglerna gäller där.

Van Grieken skämtar om att skulle man i dag stifta en sådan lag som i Nazityskland, där man brände misshagliga böcker, så skulle man inte hitta en enda bok att bränna i Belgien. Det är helt enkelt omöjligt att få en misshaglig bok tryckt.

Etablissemanget mot folket

– Redan för 40 år sedan, när vi fick våra första folkvalda, så sade vi att vi är i parlamentet, men aldrig en del av parlamentet, säger Tom Van Grieken, och menar att makthavarna lever i en egen verklighetsfrånvänd bubbla.

Han beskriver etablissemanget som ganska dåliga på det mesta, det enda de är bra på är att befästa sin makt.
– Etablissemanget stödjer alltid de harmlösa, berättar Van Grieken, och som exempel tar han det konkurrerande NV-A.

Han berättar att NV-A i dag är ett liberalt parti som vill försvara det flamländska språket och kulturen, men inte fullständig autonomi. Detta trots att det är just skatterna som är problemet, och de beslutas inte i Flandern. De skyfflas över till andra än flamländare.

NV-A var utraderade 2004, men de fick draghjälp av media, som gav dem en plattform. De bytte politik från EU-vänlig till EU-skeptisk och började också kritisera invandringen.

Det har varit en diskussion inom Vlaams Belang hur man ska tackla att ett parti stjäl ens egen retorik. Partiets förstanamn i många val, den populäre Filip Dewinter, anser exempelvis att man då ska ta ytterligare ett steg och skärpa retoriken för att inte hamna i marginalen. Van Grieken håller inte med:
– Om de andra tar retoriken, så bryr jag mig inte. Det stödjer bara vår position. Det vi måste visa är fakta och siffror på att de misslyckas.

NyT: Blir det inte så att hela spektrat förskjuts, att mitten hamnar mer åt vårt håll, när åsikterna legitimeras av till exempel N-VA eller de danska Socialdemokraterna, som helt vill stoppa asylinvandringen?

– Ja, det stämmer att våra åsikter accepteras när N-VA säger samma sak och är största parti. Det dummaste vore då att sluta säga samma sak och ändra till något mer radikalt. Det vi måste göra är att visa att de inte menar det, att de luras. Då blir det så att alla de som övertygats om att dessa åtgärder behövs, de kommer att gå till dem som verkligen vill genomföra dem.

Vad gäller utspelet från Socialdemokraterna i Danmark tror Tom Van Grieken att det hade fungerat för 20-30 år sedan. Då hade de blivit största parti, men nu är det för sent för dem.

– Socialdemokraterna har ett problem i att de ideologiskt låtsas vara på arbetarnas sida, men det motsägs av att de importerar stora mängder invandrare som arbetar för låga löner – eller inte alls. Man kan inte försvara välfärdssystemet och samtidigt vara för öppna gränser.

– Vad de skulle kunna göra, och vad vissa goda sossar som finns kvar försöker göra, är att gå tillbaka till sin ursprungliga ideologi och värna arbetarklassen. Men då förlorar de alla invandrarröster. Och alla arbetarröster är redan på andra sidan, med patriotiska partier. Därför ser vi hur socialistiska partier i land efter land utraderas, menar Van Grieken.

Att etablissemanget tar patrioternas retorik har vi även kunnat se i bland annat Frankrike, berättar han, där högerpolitikern Nicolas Sarkozy till och med pratade om ”drägg” som skulle kastas ut ur landet. Front National blev litet, men Sarkozy förverkligade inte sina löften.

Under våren bytte Front National namn till Rassemblement National, ungefär Nationella samlingen.

– Det går bra för Marine Le Pen nu, de var tvungna att göra något för att få nytändning. För oss var det ett nederlag när vårt parti blev förbjudet år 2004 och vi fick byta namn, men det är ett val som alla måste göra själva. I Frankrike finns i dag ingen vänster eller höger, den enda oppositionen mot president Emmanuel Macron är Marine Le Pen.

Etablissemangets sista strid?

NyT: Etablissemanget stjäl retoriken samtidigt som de stiftar drakoniska censurlagar, stänger bankkonton och så vidare. Är det sista hysteriska åtgärder vi ser? Kan de lyckas?

– De kan absolut lyckas och vi bör ta detta på allvar. Därför är jag så glad att partier som FPÖ och La Lega kommit i maktställning. Men tiden tickar, och om inte vi vinner så kommer makten att göra allt för att krossa oss. Jag hoppas så klart att detta är etablissemangets sista desperata strid.

Vad gäller patriotiska partier är det mycket som händer snabbt nu, menar Van Grieken.
– Vi hoppades få se ett genombrott i Nederländerna och Frankrike, och det blev fantastiska framgångar, men det räckte inte hela vägen. I Österrike och Italien sitter patrioter i dag i regeringen. Vi kan också förvänta oss stora framgångar för AfD, kanske regionalt, det vet vi inte än.

Vissa är i regeringen, vissa är oppositionella, och då gäller olika taktiker, menar han.
– Tror du på svensk media och hur de rapporterar om svenska patriotiska partier? Självklart inte. Men informationen som vi får om utländska patriotiska partier kommer från samma vänsterpress.

Vi får inte lita till dem, utan vara i kontakt med varandra och prata med varandra. Framtiden är vår, men vi får inte låta vänsterpressen söndra oss, menar Van Grieken.

– I dag håller en majoritet av folket med oss. De röstar inte alltid på oss, men de håller med oss.

Alla vet att det är något konstigt med islam i Europa. Vi behöver inte skrika om det. Vad folk vill ha nu är förslag på vettiga lösningar, förklarar han, och fortsätter:

– Var radikal i principerna, men inte i formen. Vad är det etablissemanget är mest rädda för? Någon i bomberjacka eller någon i kostym?

– Om diskussionen kommer att handla om formen i stället för ditt budskap så går budskapet förlorat. Och vad handlar politik om, om inte att få ut sitt budskap? Var radikal, men inte marginaliserad.

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Nordbor bäst i världen på navigering

Ett mobilspel utvecklat för att öka de vetenskapliga kunskaperna om demens visar oväntade resultat – nordbor är bättre än alla andra folk på jorden när det kommer till att navigera och lösa intellektuella problem associerade med detta.

Judisk arbetsgrupp lanseras i Alternativ för Tyskland

UTRIKESSöndagen den 7 oktober samlades ett tjugotal judiska trosbekännare i staden Wiesbaden, huvudstad i den sydtyska delstaten Hessen. Vid en presskonferens tillkännagavs bildandet av arbetsgruppen ”Judar i Alternativ för Tyskland” (JAfD) inom partiet Alternativ för Tyskland (AfD). Bildandet äger rum en vecka före det viktiga valet till delstatsparlamentet i Hessen (lantdagen).

Vänsterextremistisk stöddemonstration för arabisk gisslantagare i Köln

Tisdagen den 16 oktober samlades en grupp vänsterextremistiska demonstranter framför centralstationen i den tyska staden Köln för att demonstrera till stöd för den syriske arab som dagen innan hade skadat en 14-årig flicka med en Molotovcocktail och sedan tagit en kvinna som gisslan på ett intilliggande apotek. Vänsterextremisternas demonstration skedde dock inte utan mothugg, utan en grupp patriotiska motdemonstranter hade också samlats för att demonstrera mot våld från muslimska migranter.

Norsk partiledare liknas vid Judas – fäller regeringen i november?

Kristelig Folkepartis (KrF) partiledare Knut Arild Hareide, har brutit samarbetet med den borgliga regeringen och vill bilda ny regering med Arbeiderpartiet (Ap). Splittring i KrF och kupphot från alternativmedia kan dock rasera hans planer.

Rumänien folkomröstade om homoäktenskap

INRIKESHelgen den 6-7 oktober gick rumäner till valurnorna för att säga ja eller nej till en ändring i landets konstitution som skulle försvåra en legalisering av samkönade äktenskap. Förslaget stöddes av en överväldigande majoritet, men valdeltagandet var alltför lågt för att utslaget skulle godkännas.

Över 95 700 uppehållstillstånd beviljade hittills i år

INRIKESTrots att vissa skärpningar gjordes 2015, och trots att många debattörer och politiker utmålar Sverige som ett land med ”stängda gränser”, delas fortfarande tusentals uppehållstillstånd ut varje månad. Situationen kan också när som helst förändras, och volymerna åter växa, beroende på hur Sveriges och andra länders regeringar väljer att agera.

Trumps kandidat Kavanaugh invald i USA:s högsta domstol

UTRIKESUSA:s senat har godkänt Donald Trumps kandidat Brett Kavanaugh som domare i högsta domstolen. Beslutet anses ha stor betydelse eftersom den avgående domaren Anthony Kennedy varit tungan på vågen mellan konservativa och liberala domare. När Kavanaugh nu svärs in innebär det att domstolen får en stabil majoritet konservativa domare.

Polska och ungerska födelsetal på uppgång

Samtidigt som födelsetalen i Sverige och resten av Europa ständigt sjunker är trenden en helt annan i Polen och Ungern. Tack vare en generös familjepolitik har de två ländernas nationalkonservativa regeringar lyckats öka födelsetalen – helt utan invandring från Mellanöstern och Afrika.

Gå till arkivet