Skip to Content

Marilyn Manson. Foto: Wikipedia/Andreas Lawen, Fotandi
KULTUR

Antikrist är tillbaka och han blöder rött

Digital utgåva

Betyg: ++++

Fredagen den 11 september släppte Marilyn Manson sitt tolfte album med titeln We are chao. Kan det vara just den som vi väntat på, som har styrkan att mäta sina krafter med bandets gyllene antikrist-era? I denna recension tar Robin Carell reda på svaret.

Publicerad: 5 november, 2020, 10:10

  • Svenska

Läs även

Så kom dagen jag fick min första idol. Det var någon gång under mina tidiga tonår som jag öppnade förseglingen till en platta jag av ren beslutsångest köpt på Söder-CD i Helsingborg. Och nog var det den spännande och för min generation typiska dragningen till satanism jag nyligen upptäckt som gjorde att jag valde just det albumet, för visst var lockelsen till albumets titel omöjlig att motstå. Givetvis pratar jag om den numera ikoniska och totalhyllade Antichrist Superstar av industrirockaren och pionjären Marilyn Manson.

Att förklara den intensiva upplevelsen att för första gången bli bekant med Marilyn Manson och hans musik kan utan hämningar beskrivas som religiös. Det är nämligen svårt att glömma hur mina små vita fjun i nacken stod som järnpilar till plattans öppningsspår Irresponsible Hate Anthem som dundrade i min Sony Walkman; hur trumslagens tempo var som om självaste hunnernas miljonarmé med sina frambrytande hästars hovslag stötte in rummet; hur den förskräckligt vibrerande rösten vräkte ut allt det som jag trodde låg förborgat i mitt egna bröst; hur gitarrslingan förlöste världen in i det mest perfekta kaos; hur basen fick golvet under mina bara fötter att spricka upp. Nog fan var det en religiös upplevelse.

Det har gått snart två årtionden sedan jag pröjsade för plattan och sedan dess har mitt intresse kommit och gått i takt med Mansons upp- och nedgångar. Det råder ingen tvekan att 90-talet var Mansons gyllene tidsålder. Med storstilade albumtitlar som A Portrait of an American Family, Antichrist Superstar, Mechanical Animals och Holy Wood satte Manson sin prägel på den alternativa industrirocken som trängde djupt in i mainstream.

Argare än Kurt Cobain, läskigare än Alice Cooper och mer mångfacetterad än David Bowie utforskade och levde Marilyn Manson en helt ny sida av rocken – han fick det utvattnade konceptet ”chockera borgaren” att revitalisera sina krafter och i kölvattnet av hans image spreds moralpaniken.

Och hans kulturkritik var inte obefogad, inte heller var den gotiska estetiken så nedrig som den uppfattades av många, främst äldre konservativa. När en svartmålad Manson iklädd latexkjol sjunger ”det vackra folket [...] kan inte lukta er egen skit i ert knä” så gick det upp för kanske tre, fyra skallar i publikhavet vem det egentligen var han pikade, och det måste ha svidit när de insåg att det var de själva som var slutklämmen på skämtet. Denna ironiska attityd dolde sig väl bakom det tunga, nyskapande industri-soundet.

Gott så.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Robin Carell

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Mellan hägg och syren

KULTURDe flesta människor har någon form av relation till träd. Kanske var det barndomens klättervänliga fruktträd som på våren stod i en fager sky av mild blom och på hösten gav sin frukt till allehanda godsaker. Vad det än var för träd, så kretsar våra liv kring dessa vackra skapelser. Vi kan inte leva på jorden utan träd. Den här berättelsen utgår ifrån träd som betyder mycket för oss nordbor. Dels inom den fornnordiska seden och dels inom den kristna tron.

Fredrik Lindström: Det fanns ett politiskt program för att göra Sverige mindre vitt

DIGITAL FÖRELÄSNINGPå 1960-talet fick Sverige helt nya värderingar som fortfarande råder i samhället. Det hela bottnade i en ”identitetskris” som gjorde att Sverige på mycket kort tid ”slängde ut hela vår gamla historia”. Det menar historikern och författaren Fredrik Lindström, som även säger att det fanns ett ”politiskt program som handlade om att göra Sverige mindre vitt”. Han redogör kritiskt och med en del humor för hur Sverige hanterat sin historia och trott att man skulle bli världens modernaste land – men blev ett av de mest udda.

Den mystiska gravhögen Anundshög

KULTURAnundshög i Västerås är Sveriges största gravhög. Här hölls ting under 1300- och 1400-talen. År 1998 undersöktes en mindre del av högen och sedan 2008 har fler arkeologiska undersökningar gjorts på platsen. Trots detta är Anundshög ännu ett mysterium och relativt okänd för allmänheten.

Fira moderskapet på Mors dag!

INRIKESMitt i försommartidens spirande och löftesrika grönska firas mor. En dag för gratulationer, framtidshopp och minnen. En dag när generationernas band stärks. Vi hyllar mödrarnas erfarenhet, livsvisdom och kunskap. Traditionen att fira Mors dag såg dagens ljus i början av 1900-talet i USA. En dam vid namn Ann Jarvis ville med Mors dag se till att familjerna bevarade sin sammanhållning även när barnen hade flyttat hemifrån. År 1920 kom traditionen att fira Mors dag till Sverige.

Mjöldryga – en ovälkommen gäst i rågen

KULTURSvedjandet med odling av råg har under långa tider varit oerhört vanligt i Sverige. Oftast fick man enastående skörderesultat, men vissa år, så kunde svedjerågen (och även övriga rågåkrar) få en ovälkommen gäst – mjöldrygan.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

KULTURPå nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Svedjeriket Sverige

HISTORIA”Att svedja har varit så vanligt i vårt land sedan urminnes tider och är fortfarande så vanligt”, skrev adelsmannen Schering Rosenhane på 1660-talet, ”att fråga är om icke Svea rike har sitt namn därutav”. Man kan förstås bortse från denna vidlyftiga tolkning av namnet på vårt land, men faktum kvarstår – Sverige har varit ett svedjerike. Svedjebruket har varit oerhört vanligt, sannolikt ända sedan förhistorisk tid fram till mitten av 1800-talet. De sista svedjorna tändes under andra världskriget.

Gå till arkivet

Send this to a friend