BANKSYSTEMET I GUNGNING. Efter finanskris, korruptionsskandaler och Islands framgångsrika hårda linje mot bankerna, kommer nu Schweiz att folkomrösta om att beröva privata banker deras rätt att skapa pengar genom lån. Island har tillsatt en utredning om samma åtgärd. Om förslaget genomförs kan det leda till en dominoeffekt i andra länder.

Är banksystemet på väg att falla? – Schweiz folkomröstar om rätten att skapa pengar ur luft

Efter att Island fängslat 26 bankirer för ekonomisk brottslighet i samband med finanskrisen år 2008 har allt fler röster höjts i kritik mot det finansiella systemet. Schweiz har förklarat att man ska hålla folkomröstning om bankers rätt att skapa pengar, och Islands regering utreder möjligheten till liknande reformer. Allt fler bedömare talar om en existentiell kris för det nuvarande bankväsendet.

Det kom som en julklapp för finanssystemets kritiker när den schweiziska regeringen den 24 december kungjorde att man ska hålla folkomröstning om att frånta privata banker möjligheten att skapa pengar genom lån, det vill säga ”ur tomma intet” enligt kritiker. Kampanjen för att driva igenom folkomröstningen hade då fått ihop 110 000 namnunderskrifter.

Kampanjen drivs av rörelsen ”die Vollgeld-Initiative” (ung. Initiativet för riktiga pengar) och avsikten är att begränsa spekulationsekonomin genom att kräva att banker ska ha 100 procents täckning för sin utlåningsverksamhet. I dag får banker låna ut runt tio gånger mer pengar är de i själva verket äger. Internationella regler säger att bankens kapitaltäckning ska vara åtminstone 7 procent av vad den lånar ut, i Sverige höjdes kravet för ett år sedan till 12 procent. Banker kan därmed låna ut pengar de inte har och på så sätt skapa nya pengar, som de sedan tar ut ränta på.

Många har under årens lopp ifrågasatt detta system. I Sverige processade advokaten Henning Witte år 2013 mot SEB i vad han själv kallat ”bankparasitmålet” i syfte att utmana hela systemet (se NyT v.21/2013). Norrköpings tingsrätt gav banken rätt utan att ens ta upp Wittes huvudargument, som lutade sig på regeringsformen om att det bara är Riksbanken som får skapa pengar i Sverige, samt att allt som rör penningsystemet skall regleras genom lag. Både Svea hovrätt och Högsta domstolen vägrade att bevilja prövningstillstånd.

I Schweiz kan det istället bli folket som fäller avgörandet. Resultatet av en folkomröstning är enligt schweizisk lag bindande. Om folket röstar igenom Vollgeld-initiativets förslag är alltså regeringen tvungen att reformera systemet i grunden. I Sverige är folkomröstningar endast rådgivande.

Allt fler bedömare talar nu om en finansiell revolution, som kan orsaka en dominoeffekt i andra länder ifall det reformerade systemet visar sig fungera. ”Om det schweiziska förslaget får genklang över världen kan det slita sönder grundläggande antaganden om affärsvärlden som har underbyggt bankväsendet under de senaste tre århundradena”, skriver exempelvis den amerikanska underrättelsefirman Stratfor.

Banklobbyns trovärdighet har naggats ordentligt i kanten under de senaste åren. Till att börja med gjorde finanskrisen år 2008 att systemet började ifrågasättas i allt bredare kretsar. I hela västvärlden gick regeringarna in med enorma summor av skattebetalarnas pengar och räddade bankerna från att krascha. I efterhand har många kommit att inse det som vissa påpekade redan då, nämligen att man därmed ”socialiserade förlusterna medan vinsterna förblev privata”. Så länge de riskfyllda spekulationerna gav vinst gick dessa till bankernas ägare, men när de slog fel blev det folket som fick ta smällen. Därmed uppmuntrade man i praktiken den spekulationsekonomi som orsakat krisen till att börja med.

Hårdare granskning
Myndigheterna i bland annat Storbritannien och USA har efter finanskrisen börjat granska bankernas verksamhet hårdare än förr, vilket lett till att den ena skandalen efter den andra uppdagats. En av de mer kända är Liborskandalen 2012 då storbanken Barclays tvingades erkänna att man under flera års tid manipulerat de så kallade LIBOR-räntorna i profitsyfte. Straffet blev böter på 450 miljoner dollar, flera andra banker misstänktes men kunde inte fällas. I maj förra året fälldes sex storbanker, varav den största återigen var Barclays, för att ha riggat växelkurser. Böterna blev totalt två miljarder pund.

Systemets kritiker menar dock att myndigheternas ”hårdare tag” mest är ett spel för gallerierna eftersom bankerna tjänar betydligt mer på sina mer eller mindre kriminella spekulationer och manipulationer än de kan dömas att betala i böter. Inga enskilda chefer ställs till svars och sätts i fängelse, och myndigheterna vägrar oftast till och med att avslöja de kriminella chefernas identiteter. ”Skurkaktiga bankirer skrattar fortfarande åt lagen”, skrev konservativa Daily Mail i en artikel i samband med att växelkursmanipulationerna avslöjades. Som exempel på ”skurkkulturen” inom banksektorn lyfte tidningen fram vad en anställd på Barclays skrev i ett mejl till en av sina medbrottslingar: ”Om du inte fuskar, anstränger du dig inte tillräckligt.”

Islands exempel
Allt fler bedömare hävdar att hela systemet är korrumperat och kräver att det reformeras i grunden. De senaste åren har dessa kritiker fått allt mer vatten på sin kvarn.

Förutom att bankerna tappat i trovärdighet, först genom finanskrisen och sedan genom skandaler och korruption som uppdagats i dess kölvatten, har också reformivrarnas argument stärkts genom att Island valde att gå en annan väg än resten av västvärlden. Istället för att rädda bankerna med skattebetalarnas pengar lät man bankerna krascha. Till skillnad från andra länder ställde man dessutom skurkaktiga bankirer till personligt ansvar istället för att bara döma bankerna till böter. Tjugosex chefer på olika nivåer har hittills dömts till fängelse av isländska domstolar för ekonomisk brottslighet i samband med finanskrisen.

Enligt vad banklobbyn brukar hävda, att det hämmar tillväxten när regeringar med kraft lägger sig i bankernas förehavanden, borde den isländska ekonomin ha fått svårare att återhämta sig än andra länder. Istället har den raka motsatsen skett: Från att ha varit ett av de länder som drabbats hårdast av krisen och nästintill förklarats bankrutt, har Islands ekonomi genomgått en närmast mirakulös återhämtning och står nu återigen stark – och till på köpet utan att man behövt tillgripa några åtstramningsprogram av den sort som internationella finansinstitut annars brukar påtvinga krisande länder.

Den isländska regeringen överväger nu att gå ett steg längre i sin kamp mot vad kritikerna ofta kallar ”bankmaffian”. Förra året beställde den en utredning av möjligheterna att göra precis det som Vollgeld-initiativet syftar till: att ge centralbanken ensamrätt på att skapa pengar.

logo_vollgeld-initiative_mit_Titel_hoch_2014_05
DIE VOLLGELD-INITIATIVE syftar till att avskaffa privata bankers rätt att skapa pengar.

Idén om en grundlig reformering av banksystemet backas samtidigt upp av allt fler ekonomer, och år 2012 fick den stöd från oväntat håll då Internationella valutafonden, IMF, gav ut en rapport av forskarna Jaromir Benes och Michael Kumhof som gav stöd åt reformer som är snarlika det schweiziska förslaget. Det kan alltså konstateras att förslaget ligger i tiden och att allt starkare krafter kräver radikala åtgärder för att förändra systemet.

Banksystemet utmanas
Möjligheten att ta ränta på pengar man inte har är naturligtvis en mycket god affär för bankerna och deras ägare. Förutom den rent moraliska aspekten finns det också många praktiska problem med systemet som kritikerna lyft fram. Bland annat ger det upphov till inflation, instabilitet och spekulationsekonomi, och inte minst ger det bankirerna stor makt. En stor del av makten över den globala ekonomin hamnar på så vis hos aktörer som kan styra bakom kulisserna utan att behöva ansvara inför någon.

Kritiker till systemet finns i alla politiska läger, men främst bland libertarianer och nationalister. Flera ledande ekonomer inom den österrikiska skolan, som förknippas med klassisk liberalism (libertarianism), menar att ingen borde ha rätten att skapa pengar. Istället borde marknadskrafterna – individens fria val i det ekonomiska utbytet mellan människor – få avgöra vilka betalningsmedel folk föredrar, samtidigt som det borde vara förbjudet att låna ut pengar man inte har. Troligtvis skulle detta leda till en återgång till guldstandarden, så att varje dollar, pund eller krona skulle motsvaras av en reell mängd guld som förvarades i bankens kassavalv. Andra reformivrare menar att makten att skapa pengar borde ligga hos staten, som förväntas använda den för att gagna landet och allmännyttan istället för att generera privata vinster. Vollgeld-initiativet hör alltså till den sistnämnda gruppen av kritiker.

Om det schweiziska förslaget går igenom måste privatbankerna återgå till att vara förmedlare snarare än skapare av pengar, genom att de inte kan låna ut några andra pengar än de som finns sparade i banken. Förespråkarna pekar på flera fördelar: De förtjänster som penningskapande ger upphov till skulle gå till staten och medborgarna istället för till den internationella bankeliten, statsskulden skulle bli ett minne blott, och de privata skulderna skulle minska kraftigt.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Du förtjänar sanningen

Du förtjänar sanningen

🟠 LEDARE Massmedier granskar inte längre makten. De är numera en integrerad del av etablissemanget och deras roll är inte längre nyhetsförmedling av sanningen utan att skapa och styra det politiska narrativet. Oavsett deras påstådda politiska olikheter har de enats och ställt sig på samma sida i de viktigaste av frågor.

Truckers Go! Go Truckers!

Truckers Go! Go Truckers!

🟠 OPINION: Magnus Stenlund Kanada revanscherar sig. I ett land man närmast gett upp om helt, där karantänsidiotin tilltagit till nästan samma nivåer som i de mer sydliga forna brittiska kolonierna Australien och Nya Zeeland, har gräsrötterna nu bestämt sig för att nog är nog. Det menar veckans debattör Magnus Stenlund, som gläds åt Frihetskonvojen som parkerade utanför parlamentet i Ottawa sista helgen i januari och fortfarande vägrar ge sig.

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Att bryta ensamheten

🟠 RECENSION I Nederländerna säger 30 procent av de vuxna att de känner sig ensamma. I USA är siffran 40 procent, dubbelt så stor som på 1980-talet. I Tyskland anser två tredjedelar av befolkningen att ensamhet är ett allvarligt problem. Allt fler upplever att de lever i ensamhet. Vi är alltmer isolerade, inte bara från varandra, utan också från våra politiker och samhället i stort. Den brittiska professorn Noreena Hertz tittar på vad som gör oss ensamma och vad ensamhet egentligen är. Hon kommer också med många goda råd om hur vi kan undvika ensamhet och även tänka på människor i vår omgivning.

Vi måste prata om sex

🟠 RECENSION Det är svårt i vår genomliberaliserade tid att diskutera sex och kärlek, eftersom den liberala analysmetoden inte fungerar. En liberal börjar ju med frågan ”Vad vill jag?” Redan där blir det svårt, eftersom naturen i sin stora visdom har gjort kärleken blind, och i bästa fall egolös. Vilja är ju inte heller, som den brittiska författaren Louise Perry tar upp flera gånger i denna bok, något enkelt eller alltid positivt, som liberalerna vill tro. Perry går sedan vidare med att såga det mesta som ”den sexuella revolutionen” har medfört.

Kulturell idioti

🟠 KULTUR En världskänd svensk filmregissör har varit på en filmfestival i ett land som inte delar Sveriges regerings värdegrund. Den mediala hatkampanj som startades mot hans person visar hur gravt politiserad kulturbranschen är i Sverige. Men det är värre ändå. Hans kritiker har faktiskt varit drivande i att förvandla Sverige till ett livsfarligt land.

Överklagan och nya bevis

🟠 KULTUR Det händelserika fallet Brian Warner (Marilyn Manson) vs Evan Rachel Wood et al har tagit några turer under sommaren. I juli avfärdade appellationsdomstolen i Kalifornien Warners överklagan av anti-SLAPP domen som innebar att en stor del av hans förtalsanmälan mot Evan Rachel Wood och Illma Gore kastades ut av högsta domstolen. Sedan 16 augusti är dock överklagan tillbaka på bordet. Samtidigt utreder distriktsåklagaren nya bevis i brottsutredningen av Warner.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.