Den globaliserade världshandeln är i flera avseenden en grund för att skapa en ”gränslös värld”. Stora resurser och mycket know how har flyttats från väst till inte minst Kina, som ofta beskrivs som ”världens verkstad”, med omfattande strukturrationaliseringar, arbetslöshet och social oro som blivit följden i många västländer. De globala aktörerna tjänar stora pengar på att producera där det är billigast och transportera varor mellan kontinenterna. Flera av de multinationella koncernerna har en större ekonomi än många mindre nationer. Kritiken mot globaliseringen växer nu på många håll. EBRD arbetar för att stärka förutsättningarna för den globaliserade ekonomin och i podden ”Fearonomics” försöker man övertyga lyssnaren att globaliseringen trots allt har fördelar. Bild: Pixabay

Är globaliseringen dödsdömd?

Blir kriget mot Ukraina – och sanktionerna mot Ryssland – dödsstöten för den globaliserade världsekonomins förutsättningar? Den frågan ventileras i ett poddinslag utgivet av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, där man diskuterar hoten mot den globaliserade ekonomin och ”faran med ökad protektionism”. Två engagerade företrädare för global frihandel diskuterar riskerna med de problem som de senaste åren ställt den globaliserade ekonomiska världsordningen på allt svårare prov och leder vissa regeringar i mer nationell riktning. Deras lösning på problemet är dock ännu mer globalisering.

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) har en podcast som heter ”Fearonomics” och som sägs syfta till att ”hjälpa dig att komma över din rädsla för den globala ekonomin”. Den 20 april i år lyfte man den kontroversiella frågan: ”Är den globala ekonomin dödsdömd?” och ”Är regionalisering nästa strategi för ekonomisk tillväxt?” Den föga förvånande ståndpunkten hos panelen, som bestod de förra och nuvarande chefsekonomerna i EBRD, Sergei Guriev respektive Beata Javorcik, var att hoten mot globaliseringen är reella men att inget system har visat sig vara bättre än just globalisering.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Fakta: EBRD

EBRD, European Bank for Reconstruction and Developement (Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling), är en ursprungligen europeisk utvecklingsbank vars syfte är att investera i företag med utvecklingspotential som kan bidra till en god ekonomisk utveckling där man verkar. EBRD startade sin investeringsverksamhet 1991 med huvudsyftet att bidra till att få igång den ekonomiska utvecklingen i de forna Sovjetstaterna efter kommunismens fall. Inriktningen var utveckling av banksystem, liberalisering och privatisering av ekonomin samt utveckling av regelverk för äganderätt.
EBRD verkar med stöd av sina ägare, som numera är 71 enskilda länder samt EU och den Europeiska investeringsbanken. Bland länder som är delägare märks, förutom de europeiska länderna, Kina, Förenade Arabemiraten, Indien med flera. Det ursprungliga syftet att agera i Europa övergavs 2006 då man började investera i Mongoliet. Därefter har banken etablerat sig på många håll, bland annat i Turkiet, flera länder i Nordafrika, Cypern, Grekland och Libanon.
EBRD har idag investeringsprojekt i 38 länder med syftet att bidra till en nära och djup integrering i den globala ekonomin, i de länder man verkar. Så kal­la­de ”gröna investeringar” står för 51 procent av investeringsstocken, sedan 2021 då man investerade 10,4 miljarder euro.
Om globalisering: Med globalisering avses här den förändring av de ekonomiska spelreglerna som innebär ökad frihandel, överföring av kompetens och produktionsresurser. Globalisering omfattar dock även politisk och kulturell rörlighet. Praktiskt har globaliseringen inneburit att många företag flyttat tillverkning till låglöneländer, till exempel Kina, och därmed bidragit till ökad arbetslöshet i produktionsledet i sina ursprungsländer. Flera av de riktigt stora globalt verkande företagen har blivit både ekonomiska och politiska maktfaktorer med omfattande inflytande, som många anser motverkar demokratin.
Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige
Olle.Felten@nyatider.nu

Relaterat

Kostnadsrace för boendet i bostadsrätter – föreningarnas ekonomi en ”dold” risk

Kostnadsrace för boendet i bostadsrätter – föreningarnas ekonomi en ”dold” risk

🟠 Bostadsrätten är en ganska svensk företeelse, där man köper rätten att bo i en lägenhet av en förening som äger fastigheten. I nya bostadsrättsföreningar placeras cirka 23 procent av fastighetens inköpskostnad i föreningen, som finansierar sin andel med lån och fördelar lånekostnaderna på bostadsrätts­innehavarna. Dessa bakas ihop tillsammans med kostnader för till exempel drift och underhåll. Den ekonomiska planeringen sviktar i många föreningar och när kostnaderna för räntan eller energi – eller som nu båda två – ökar finns en allvarlig risk för att man tvingas höja avgifterna markant.

Läs även:

Kostnadsrace för boendet i bostadsrätter – föreningarnas ekonomi en ”dold” risk

Kostnadsrace för boendet i bostadsrätter – föreningarnas ekonomi en ”dold” risk

🟠 Bostadsrätten är en ganska svensk företeelse, där man köper rätten att bo i en lägenhet av en förening som äger fastigheten. I nya bostadsrättsföreningar placeras cirka 23 procent av fastighetens inköpskostnad i föreningen, som finansierar sin andel med lån och fördelar lånekostnaderna på bostadsrätts­innehavarna. Dessa bakas ihop tillsammans med kostnader för till exempel drift och underhåll. Den ekonomiska planeringen sviktar i många föreningar och när kostnaderna för räntan eller energi – eller som nu båda två – ökar finns en allvarlig risk för att man tvingas höja avgifterna markant.

Riksbanken byter fot – höjer reporäntan till 0,25 procent

Riksbanken byter fot – höjer reporäntan till 0,25 procent

🟠 ANALYS Förväntningarna inför Riksbankens penningpolitiska beslut den 28 april var en blandning av förväntan på höjd reporänta nu eller senare i år. I stort sett alla banker och bolåneinstitut hade redan räknat in de förväntade höjningarna i sin räntepolicy för nya lån. I en rad uttalanden under veckorna innan beslutet har flera aktörer pratat upp förväntningarna på en höjning av reporäntan nu. De flesta hade dock väntat sig en avisering om en höjning i juni.

Regeringens vårbudget – mycket pengar men satsningar kritiseras

Regeringens vårbudget – mycket pengar men satsningar kritiseras

🟠 Regeringens förslag till vårbudget omfattar förslag på totalt 35 miljarder kronor – inklusive 10,4 miljarder för mottagande av flyktingar från Ukraina. Förutom flera redan kända förslag, presenterade finansministern nya satsningar på sjukvården och det civila försvaret på totalt 1,3 miljarder kronor. Det är områden som regeringen fått mycket kritik från oppositionen för att inte hantera tillräckligt seriöst under lång tid, inte minst från Sverigedemokraterna. Finansministern poängterade också satsningen på ökad garantipension till de sämst ställda pensionärerna.

Sämre tider väntar – hur får vi pengarna att räcka?

Sämre tider väntar – hur får vi pengarna att räcka?

🟠 Ideliga prishöjningar på nödvändiga varor gräver allt djupare hål i många människors plånböcker och allt fler börjar fundera över hur man skall få vardags­pusslet att gå ihop. Nya Tider kommer därför att i ett antal artiklar lyfta fram goda exempel och idéer kring hur man kan tänja ut sin privatekonomi en bit. I denna artikel tittar vi på vad man kan göra för att minska matkontot, utan att backa på kvaliteten.

Inflationen till rekordnivå – höjd ränta trolig, men kan förvärra situationen

Inflationen till rekordnivå – höjd ränta trolig, men kan förvärra situationen

🟠 EKONOMI Inflationen i Sverige, liksom i andra länder, ökar allt snabbare. Priset på energi, inte minst el, och mat driver på kostnadsspiralen och riskerna för många hög­belånade hushåll. Allt fler pekar på vikten av att amortera ner skulderna. Flera aktörer förväntar sig en höjd reporänta, men Riksbanken måste ta hänsyn till många olika faktorer. I utvecklingen ligger förutom breda prisökningar också en växande misstro mot den ekonomiska utvecklingen bland svenska hushåll och en hög arbetslöshet.

Nyhetsdygnet

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

Hylte: från bruksort till mångkultur

🟠 REPORTAGE Nya Tider har under en tid fått rapporter om att kommunen Hylte i Hallands län alltmer domineras av islamister och ökande otrygghet. Eftersom centralorten Hyltebruk är en liten bruksort på landet blev vi överraskade, så vi åkte dit och fann ett samhälle där mycket hade fått en muslimsk prägel, men där en tystnadskultur gjorde det svårt att hitta någon som ville uttala sig.

Containerbrist förvärrar begynnande matkris – Nya Tider i Wuhan: Inga spår av viruskatastrof

🟠 Covid-restriktioner förvandlar hamnar till flaskhalsar. Överfulla hamnar och försenade varutransporter ger förstörd mat. Kina har ett stort handelsöverskott då deras industriproduktion går för fullt medan stora delar av väst går på halvfart på grund av snart årslånga nedstängningar. Nya Tider besökte Wuhan och kunde förvånat konstatera att livet där är normalt medan omvärlden fortfarande efter ett år lever med varierande grad av nedstängningar.

Två män och ett kylskåp

🟠 HISTORIA Människan har i alla tider strävat efter att förvara mat så att den inte förstörs. Olika metoder för detta har varit saltning, torkning och rökning. Mat kom även att förvaras kyld i källare och särskilda ishus. Till sist såg de första kylskåpen dagens ljus. Kylskåpet kom dock att utvecklas och förbättras av de två svenska uppfinnarna Baltzar von Platen och Carl Munters.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos Spelpressen
Allt du behöver veta om casino utan spelpaus
Svenskaonlinecasinon – Din jämförelsesida för svenska casino online
Jämför casino utan svensk licens hos Nya-Casinon.online
Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.