Integrerad? En bibliotekarie på ett bibliotek i Stockholmsområdet. Foto: Nya Tider

Är ”integration” ens önskvärd?

Med slöjförbudet i Skurups skolor blossade återigen debatten upp om bärandet av detta plagg i Sverige. Det är här ett främmande inslag och visar tydligt att många inflyttade människor inte önskar bli en del av det nya landet. Man kan dock ställa sig frågan om ett sådant beslut inte bara är ett slag i luften, utan huruvida ”integration” av nyanlända ens är önskvärd. Om vi vill se att dessa återvänder till sina egna länder, är det sannolikt bättre att de behåller så mycket som möjligt av den egna identiteten för att kunna återintegreras där de hör hemma.

Förra veckan skrev vi om hur Mattias Liedholm, rektorn vid Prästamosseskolan i skånska Skurup som vägrat att följa det slöjförbud som kommunen beslutat om, tills vidare har stängts av från sin tjänst. Den 17 april meddelade han att han väljer att säga upp sig.

Striden om slöjförbudet i Skurup har pågått sedan kommunfullmäktige den 16 december förra året beslutade att bifalla en motion från Sverigedemokraterna. Inte heller är diskussionen ny i Sverige, eller i övriga Europa. I Frankrike, med miljoner muslimska medborgare, har den framför allt utgått från principen om att offentliga inrättningar ska vara konfessionslösa, och där religion alltså inte ska ha en plattform. Samtidigt har några länder helt förbjudit bärande av heltäckande slöja, i form av niqab eller burka, i alla offentliga miljöer.

Slöjförbudet på Skurups skolor har ännu en gång väckt frågan om integration och vilka krav majoritetssamhället kan ställa. Den ultimate förespråkaren av mångkultur menar att det enda en invandrad person har att förhålla sig till är landets lagar, och att denne i övrigt är fri att välja språk, levnadssätt och klädsel. Andra påpekar att flera diametralt motsatta kulturer i samma land kommer att erodera sammanhållningen och leda till konflikter.

Att förbjuda en synlig symbol som islamisk slöja är dock att endast angripa symptomet och inte det grundläggande problemet, som förstås är att vi i Sverige har släppt in hundratusentals människor som bland annat vill bära detta plagg. Denna inställning vittnar om en problematik som går långt bortom klädsel, och visar hur invandrade grupper ser på det omgivande samhället, svenskarna och livet i Sverige. Eller som arabiskaläraren Naouel Aissaou i Skurup sade om slöjkampen: ”För mig är det faktiskt en form av jihad.” Även om slöjförbud infördes på samtliga skolor i landet, skulle gruppen inte vara mer integrerad eller utgöra ett mer ”svenskt” inslag i Sverige.

”Integration” har länge varit den enda aspekten av det mångkulturella experimentet som har varit tillåten att diskutera i offentlig debatt, eftersom skulden då kan läggas på majoritetssamhället. Mer än en gång har allt ifrån hedersvåld till gängkriminalitet förklarats med att ”vi”, alltså majoritetssamhället, inte varit tillräckligt duktiga på att ”integrera” de nya medborgarna. Om vi bara varit lite mer öppna, förstående och framför allt lagt ännu större resurser på de inresta, skulle ingen problematik finnas.

Någonstans inser nog de flesta att denna tankegång är nonsens. Självklart går det inte att integrera människor som själva inte vill bli en del av samhället, särskilt inte när dessa anländer i den omfattning som vi upplevt i Sverige. Det är alldeles uppenbart att många människor som har tagit sig hit möjligen är intresserade av att leva i ett mer välbärgat land än deras eget, men i övrigt vill leva exakt som man har gjort i hemlandet. Med moskéer, tolkar och generösa bidrag finns det inte heller något starkt incitament för att på minsta sätt försöka passa in.

Vi kan för diskussionens skull ändå före­ställa oss att detta är möjligt, där hundratusen inflyttade varje år verkligen blir nya svenskar. De släpper både kultur och religion från hemlandet, lär sig omgående språket och blir alla laglydiga medborgare. Skulle ens ett sådant, hypotetiskt, scenario vara önskvärt?

Svaret är att det endast är en lösning för den som har en mycket ytlig bild av vad det betyder att vara ett folk och ett land. En befolkning kan bara klara en begränsad invandring från närstående folkslag om inte samhället ska omstöpas i grunden. Att utforma en slöja till Sverigedräkten eller bygga röda moskéer med vita knutar är bara löjeväckande.

Självklart skulle Sverige inte vara Sverige om det i stället domineras av människor från Afrika, Mellanöstern och Centralasien – inte ens om de dansade runt midsommarstången och älskade surströmming. Med stor invandring och höga födelsetal bland dessa grupper är det dit vi är på väg, alldeles oavsett om slöjor får bäras i skolor eller ej. Lägger man då till främmande kulturer, religioner och språk, som det ser ut i verkligheten, är kaos och splittring ett faktum.

För den som vill bevara ett svenskt Sverige är det som kallas integration snarare kontraproduktiv. Om målet är att dessa människor så snabbt som möjligt ska återvända till sina egna länder, är det naturligtvis bättre att de behåller de språk och de kulturer de behöver för att integreras i de miljöer där de hör hemma. Då kan de gärna ha både slöja, undervisning på arabiska och koranstudier.

Den enda fördelen med att ingripa mot de yttre kännetecknen, som bärande av islamisk slöja, är att det blir en tydlig signal om att detta är svenskarnas hem, inte de nya gruppernas. Det är en signal till både majoritetsbefolkningen och till nykomlingarna. Om utövandet av den egna kulturen och religionen möter begränsningar, blir det sannolikt också mindre lockande att bita sig fast här. Men den metoden har bevisligen inte varit tillräcklig i de länder där den applicerats, som Frankrike.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Sverige nu medlem i Nato – 200 års neutralitet och alliansfrihet är över

Sverige nu medlem i Nato – 200 års neutralitet och alliansfrihet är över

🟠 UTRIKESREDAKTÖREN HAR ORDET En historisk tillbakablick visar att allianser – inte neutralitet – ökar risken för krig. Det finns flera uttalanden från de segerrusiga politikerna efter Natointrädet som borde leda till eftertanke. Varför finns det plötsligt pengar till försvaret nu, när Sverige sägs vara tryggare än någonsin? Varför är det viktigt att rusta upp just nu, när ”Ryssland är kraftigt försvagat”? Det låter inte som tongångar från någon som strävar efter fred.

Navalnys hjältegloria har ramlat av

Navalnys hjältegloria har ramlat av

🟠 KRÖNIKA Aleksej Navalny, i Väst utmålad som den store konkurrenten till Rysslands president Vladimir Putin, är död. Han avled i ryskt fängelse, något man hävdar beror på blodpropp i hjärnan. Sverige var snabbast med att kritisera Ryssland för dödsfallet, då statsministern redan en dryg timme efter att nyheten började spridas i Ryssland skrev på X att ”Putin personligen bär ansvaret”. Men vem var Navalny och var det fördelaktigt för Putin att han skulle dö just nu? Debattörerna Margareta Lundström och Christer Nilsson ger sin syn på saken.

Läs även:

Sverige nu medlem i Nato – 200 års neutralitet och alliansfrihet är över

Sverige nu medlem i Nato – 200 års neutralitet och alliansfrihet är över

🟠 UTRIKESREDAKTÖREN HAR ORDET En historisk tillbakablick visar att allianser – inte neutralitet – ökar risken för krig. Det finns flera uttalanden från de segerrusiga politikerna efter Natointrädet som borde leda till eftertanke. Varför finns det plötsligt pengar till försvaret nu, när Sverige sägs vara tryggare än någonsin? Varför är det viktigt att rusta upp just nu, när ”Ryssland är kraftigt försvagat”? Det låter inte som tongångar från någon som strävar efter fred.

Navalnys hjältegloria har ramlat av

Navalnys hjältegloria har ramlat av

🟠 KRÖNIKA Aleksej Navalny, i Väst utmålad som den store konkurrenten till Rysslands president Vladimir Putin, är död. Han avled i ryskt fängelse, något man hävdar beror på blodpropp i hjärnan. Sverige var snabbast med att kritisera Ryssland för dödsfallet, då statsministern redan en dryg timme efter att nyheten började spridas i Ryssland skrev på X att ”Putin personligen bär ansvaret”. Men vem var Navalny och var det fördelaktigt för Putin att han skulle dö just nu? Debattörerna Margareta Lundström och Christer Nilsson ger sin syn på saken.

Vart tog Reiner Fuellmich vägen?

Vart tog Reiner Fuellmich vägen?

🟠 KRÖNIKA Reiner Fuellmich blev känd som juristen som skulle stämma de ansvariga för olagliga nedstängningar, ovetenskapliga restriktioner och medicinskt tvång under coronahysterin. Han var inte vem som helst – tidigare lyckades han framgångsrikt stämma Volkswagen och Deutsche Bank. Förra hösten hamnade dock glorian på sned när han blev åtalad för att ha förskingrat donerade pengar, och sedan har det varit tyst. Debattör Magnus Stenlund resonerar i denna krönika om vad som kan ha hänt.

Vattenbrist i Europa: Nästa stora kris skapas i det dolda

Vattenbrist i Europa: Nästa stora kris skapas i det dolda

🟠 LEDARE Den nya kommande stora krisen är vattenbrist, i alla fall om man ska tro globalisternas egna utsagor. De påstår att global uppvärmning och bristande nederbörd kommer leda till en katastrofal ”vattenkris” i Europa. Medan detta basuneras ut av systemmedia så verkar de i det tysta, bortom allmänhetens kännedom, för att riva en miljon dammar och fördämningar i Europa. Alltså de som just byggdes för att ge människor och jordbruk tillgång till vatten. Genom att riva dem hotas både vatten- och matsäkerheten. Är det därför de vet att en vattenkris kommer?

Mer värme ger lugnare väder

Mer värme ger lugnare väder

🟠 KRÖNIKA Tällberg Forums skapare Bo Ekman har nyligen varnat för "den oundvikliga klimatkatastrof som kommer att driva miljoner människor på flykt; undan missväxt, översvämningar, torka, värmeböljor, iskyla…”.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Realismens ytterlighet

🟠 Naturalismen i litteraturen Medan realismens författare skildrade verkligheten så som den såg ut, utan försköningar och omskrivningar, hade naturalisterna ytterligare en avsikt. Precis som realisterna skildrade de också verkligheten människor kan leva i, men de gick längre i sina beskrivningar och tog även steget in i den mänskliga naturen.

Pasch och rokokon

🟠 HISTORIA Vid övergången från barocken till rokokon i Sverige på 1700-talet kom den svenske konstnären Lorens Pasch den äldre att spela en betydande roll. Han förde denna konstnärsstil med sig efter att ha inspirerats av den franska rokokon under en vistelse i England.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.