Skip to Content

Ritning av templet från sidan.
Island

Asatempel byggs på Island

De gamla gudarna återkommer till Island då ett hedniskt tempel på hela 353 kvadratmeter ska byggas i Reykjavik. Templet kommer att ha sittplatser för upp till 200 personer och tillägnas åskguden Tor, krigets och visdomens gud Oden samt kärlekens och äktenskapets gudinna Frigg, Odens fru.

Publicerad: 28 februari, 2015, 12:06

  • Svenska

Läs även

Hilmar Örn  Hilmarsson, den nuvarande goden (översteprästen).

Hilmar Örn
Hilmarsson, den nuvarande goden (översteprästen).

Asatemplets fundament kommer att grävas ned fyra meter på kullen Öskjuhlíð överblickandes staden och krönas med en kupol som under fint väder kommer att fyllas med solljus. Bygget påbörjas nästa månad och beräknas vara klart sommaren 2016. Det är det första av sitt slag i Norden på drygt tusen år.

Ásatrúarfélagið, Islands asatrosamfund, har samlat till bygget i många år och kommer att stå för finansieringen, motsvarande drygt åtta miljoner svenska kronor. Marken uppe på Öskjuhlíð i närheten av byggnaden Perlan, upplåts av Reykjavik, som också vill ansluta templet till det akademiska arbetet i staden.

Arkitekten Magnus Jenssyni har använt sig av förhållanden som gyllene snittet och de heliga siffrorna nio och 432 000 när han ritade templet. Dessa siffror är heliga även i hinduismen, något som förklaras av att dessa religioner är närbesläktade och skapade av samma folk – de tidigare indoeuropéerna. Templet är centrerat kring en solkorridor och blandar uråldrig visdom med en futuristisk stil.

Ásatrúarfélagið bildades år 1972 av bonden och poeten Sveinbjörn Beinteinsson och leds i dag av Hilmar Örn Hilmarsson. Samfundet räknas som ett nyhedniskt sådant och välkomnar alla oavsett etnicitet, men kräver att man är bosatt på Island och över 18 år för att bli medlem.

Sveinbjörn Beinsteinsson, grundaren av Islands asatrosamfund.

Sveinbjörn Beinsteinsson, grundaren av Islands asatrosamfund.

Det nya templet kommer att tjäna som religiöst centrum till de 2488 medlemmarna. Här kommer ceremonier så som bröllop, namngivningar av barn, blot och begravningar att hållas och kommer då att ledas av allsherjargoden eller översteprästen.

Samfundets medlemsantal ökar stadigt och har fördubblats på bara fem år. Asatron är nu den största icke-kristna religionen på Island. Den snabba ökningen kan bero på den isländska evangelisk-lutherska kyrkans skandal för några år sedan med en biskop som begick sexövergrepp, men Island förblir fortfarande till 80 procent lutherskt.

Goden (präst inom asatron) Hilmar Örn Hilmarsson beskriver själv samfundets religion i en intervju med Reuters.

– Jag tror inte att någon tror på en enögd man som rider runt på en åttabent häst. Vi ser historierna som poetiska metaforer och en manifestation av naturens krafter samt den mänskliga psykologin.

Denna uppfattning är en av många om asatron som har många olika grenar och namn. Enligt statistik från den Nordiska mytologibloggen som drivs av Karl E.H. Siegfried har Island den i särklass högsta andelen asatroende med cirka 0,3 procent av befolkningen. Därefter kommer Danmark och Norge, medan Sverige hamnar på fjärde plats med 0,036 procent av befolkningen. På femte plats kommer lite förvånande Australien.

På denna kulle med utsikt över Reykjavik kommer det nya templet att uppföras.

På denna kulle med utsikt över Reykjavik kommer det nya templet att uppföras.

Henrik Öst

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Ulf Lundell – den siste arbetarklasshjälten

KULTURUlf Lundell, 71, är en av Sveriges mest omtyckta och produktiva artister. SVT har nyligen visat en dokumentärfilm om den svenske ikonens liv. I denna krönika reflekterar Karl Mikael Larson över Lundells avtryck på den svenska kulturen.

Volvos dramatiska överlevnad

BOKRECENSIONSaab lades ned, men Volvo överlevde. Detta är känt för alla som hängt med i nyheterna de senaste åren. Detta är svensk bilindustri i ett nötskal, en avgörande aspekt av svensk industriell nutidshistoria. Gemensamt för båda märkena var att man måste söka utländska samarbetspartners samt gå upp i kvalitet, bli ”premiummärken”. Långt om länge lyckades, som vi nu vet, Volvo med det. Men det krävdes en kinesisk entreprenör för att det hela skulle ros i hamn. Nya Tider har läst två böcker om Volvo.

Pat Buchanan skissar hoten mot vår civilisation

BOKRECENSIONI boken Suicide of a Superpower: Will America Survive to 2025? sveper Buchanan med en klarsynt överblick över USA:s utveckling, Europas avsteg från de traditionella värderingarna och den övriga världens förändringar framför allt i fråga om demografi. Att boken kom ut för några år sedan har bara låtit tiden stärka Buchanans teorier om en degradation av den europeiska civilisationen.

Hur såg julfirandet ut på 1800-talet?

JULHISTORIAJULHISTORIA: I dag förknippar kanske inte så många julen med firandet av det nyfödda Jesusbarnet som kom till jorden för att frälsa mänskligheten. Högtiden har blivit mer av en familjefest med god mat, julklappar och Kalle Anka. Det sekulära samhället har mer och mer trängt undan firandet både av Jesu födelse och de lite mer vidskepliga traditioner som var vanliga förr, och som ofta dateras till långt innan det kristna julfirandet var påtänkt. Julen var oerhört viktig förr och man lade stor vikt vid de olika förberedelserna inför julfirandet.

Vikingatidens gudar lever kvar

KULTURVår historia är på något sätt närvarande i bakgrunden för dagens samhälle, kulturen och människorna. För det mesta tänker nog inte gemene man så mycket på det i vardagen. Det är först då frågan ställs om vårt kulturarv, som vi kanske reflekterar över varifrån vi kommer och vad vi har med oss på resan.

Ny bok: förslag för att vända Sveriges tragiska utveckling

BOKRECENSIONReceptbok för svenskt nytänkande tar den tidigare kommunchefen och juristen Tommy Ulmnäs steget vidare, från de samhällsproblem han identifierat i tidigare böcker, till att presentera lösningar på dem. Boken är mer av ett politiskt manifest, än ett antal råd om hur den enskilde medborgaren kan agera. I korta kapitel går Ulmnäs igenom de områden han vill omvandla i grunden, från journalistikens villkor till skolan, med målet att svensken ska återfå sin självständighet.

Legendarisk tidskrift hyllas

KULTURHäpna! Detta, inklusive utropstecken, var namnet på en svensk science fiction-tidskrift. Den utgavs 1954-1965 och hann utkomma i mer än hundra nummer. Den präglade en hel generation svenska sf-läsare och författare. Nu har det utgetts en antologi som samlar noveller från tidskriften samt presenterar den ur olika synvinklar.

Runar Søgaards liv bakom rubrikerna

KULTURI sin självbiografi ger den tidigare predikanten sin version av inte bara äktenskapet med sångerskan Carola Häggkvist, utan berättar även om andra händelser som genom åren har skapat rubriker. Boken ger också en bild av hur det är att vara föremål för mediernas uppmärksamhet i decennier, ett rampljus som inte alltid varit av godo.

Gå till arkivet

Send this to a friend