Den 21 januari publicerade Aftonbladets politiske chefredaktör Anders Lindberg en ledarartikel om påstått hat mot muslimer. Artikeln väckte starka reaktioner i kommentarsfältet. En av kommentarerna löd:
”Och hatet och våldet mot etniska svenskar? Förnedringsrånen som riktas mot etniska svenskar? Förtrycket av etniska svenskar i invandrardominerade skolor? De hundratals förnedringsvåldtäkterna som etniskt svenska kvinnor utsätts för av män från muslimska länder? Vad har du att säga om det herr Lindberg?”
Diskussionen blev så omfattande att Aftonbladet stängde kommentarsfältet med förklaringen: ”Vi är utsatta för omfattande spam av rasister och det är tyvärr inte möjligt för oss att moderera mängden kommentarer.”
Åtalet
Kommentaren uppmärksammades av Tomas Åberg, tidigare känd från organisationen Näthatsgranskaren, som polisanmälde den tillsammans med ytterligare 18 kommentarer från samma diskussion. I början av mars delgavs en 58-årig man misstanke om brott för att ha skrivit den. Under polisförhör nekade han till anklagelserna och hävdade att hans kommentar inte handlade om muslimer som grupp utan om män från vissa länder och de värderingar han anser finns där, såsom kvinnoförtryck och hedersnormer.
Kammaråklagare Sofie Derke delar inte den tolkningen och menar att formuleringen i praktiken riktar sig mot en religiös grupp.
– Jag tycker inte att det här uttalandet som har skrivits är acceptabelt, säger hon till nättidningen Samnytt.
En komplikation i utredningen är att Aftonbladets ursprungliga Facebook-tråd raderades innan polisens IT-tekniker hann säkra den. Bevisningen bygger i stället på skärmdumpar som Tomas Åberg lämnat in. Han väntas också höras som vittne när fallet tas upp i domstol.
”Saklig och vederhäftig diskussion”
Åtalet är anmärkningsvärt mot bakgrund av vad lagen om hets mot folkgrupp uttryckligen ska tillåta. Enligt bestämmelsens förarbeten krävs för straffbarhet att ”det är fullt klart att uttalandet överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande gruppen i fråga”. Formuleringen har upprepats i samtliga revideringar av lagen sedan dess ursprungliga tillkomst 1948 och återkommer så sent som i proposition 2023/24:93, där regeringen underströk att ”den föreslagna bestämmelsen inte ska hindra saklig debatt”.
Riksdagens lagutskott har vid behandling av lagen särskilt påpekat att ”begreppet missaktning måste tolkas med försiktighet” och att ”endast sådana uttalanden där gränsen för saklig debatt klart överskridits” ska träffas. Vidare har det fastslagits att ”sådana påståenden som bäst bemöts eller tillrättaläggs i en fri och öppen debatt inte bör omfattas av kriminaliseringen”.
Ändå utnyttjar alltså kammaråklagare Sofie Derke, vid Åklagarkammaren i Karlstad, lagen för att åtala någon som ställt frågor till en journalist gällande förnedringsvåld kopplat till ”män från muslimska länder” – samtidigt som all tillgänglig statistik som finns i ämnet visar på en helt extrem överrepresentation i fråga om grova sexualbrott för män från en rad muslimska länder.
Lagen har tidigare använts för att väcka åtal och i vissa fall fällande domar för diskussioner om bland annat brottslighet, IQ-skillnader, negativa attityder till svenskar och andra relevanta samhällsfrågor.
Moderaternas Jan Ericson och Lars Beckman konstaterade i en riksdagsmotion 2024 att lagstiftningen visserligen är utformad så att det är tillåtet att ”föra en saklig och vederhäftig diskussion” men att ”exakt var den gränsen går är ganska vagt”. De begärde en översyn av lagen. Riksdagen röstade ner motionen.
