Min barndoms jul- och nyårshelger firades alltid i mina farföräldrars underbara hus på Eskilsminne i Helsingborg. Alla var där: farmor och farfar, mamma och pappa, min lillebror Tomas, faster Gunnel och hennes man Tage. Dagarna var härligt långa och stördes egentligen inte av något. Vi läste våra julklappsböcker, spelade ett nytt sällskapsspel eller tog några rundor Canasta – jag ville alltid vara i lag med farmor Ingeborg. Hon som var så mild och god, men spelade klurigast av alla. Som jag minns det så vann jag och farmor nästan jämt.
Ibland satt jag och farmor i köket och broderade. Hon hade gett mig ett julbroderi föreställande en tomte, ett par barn och texten ”Finns här några snälla barn?” Det tog mig åtskilliga jular att bli färdig med broderiet och man såg tydlig skillnad mellan de hopsnörda stygnen i mitten där jag börjat och de vackrare stygnen när jag blivit lite äldre. Åh, vad jag förbannar tjuven som stal min julkartong från en källare i Malmö och berövade mig broderiet och annat älskat julpynt från min barndom.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
