Skip to Content

”Midsommardans” från år 1897 är en av Anders Zorns mest kända och älskade verk.
KONST OCH HISTORIA

Att föreviga midsommaren

PappersupplaganNya Tider v. 25

Konstnären Anders Zorn (1860-1920) är betydande än i dag för sina livfulla målningar av folklivet. En av hans mest kända målningar, som bär titeln Midsommardans och är daterad till år 1897, skildrar den svenska midsommaren i all dess härlighet och finns i dag att beundra på Nationalmuseum i Stockholm.

Publicerad: 20 juni, 2019, 16:08

  • Svenska

Läs även

Det är bland 1800-talsmålningarna på Nationalmuseum som man finner Anders Zorns berömda och älskade målning Midsommardans (kal­lad Midsommarnattsdansen av Zorn själv). Detta verk visar män och kvinnor i folkdräkter som dansar pardans vid en midsommarstång.

Anders Zorn befann sig i Dalarna med prins Eugen när han såg dansen som kom att bli upphovet till Midsommardans.
Fotografi från boken Svenskt Porträttgalleri XX – Arkitekter, Bildhuggare, Målare m.fl., utgiven 1901.

På toppen av midsommarstången ser man den svenska flaggan och i bakgrunden ett rött hus med vita knutar. I boken Självbiografiska anteckningar berättar Zorn själv om bakgrunden till denna målnings tillkomst, då han var på reda med prins Eugen:

En dag rodde vi Hemulån upp till Hemus och på återvägen gick vi upp i Morkarlby. Då föll det mig in att skicka efter en spelman och vi gick in på en gård. Snart samlades folk och en sextioåring öppnade dansen med en sjungande polska och så var dansen i full gång. Man satte ut stolar åt oss och prinsen var i extas över skådespelet. ”Hördu, det får du lov att måla”, kom det flera gånger. ”Ja”, sade jag enligt svensk sed för att komma ifrån det. Jag hade något helt annat i tankarna för sommaren.

På kvällen när vi kom hem – återigen: ”Lova mig att måla detta.” – ”Ja”, svarade jag. Vid frukosten dagen därpå kom det igen: ”Tumma på att du målar dansen.” – Jag beseglade eden med tummen och nu var jag fast – och så kom Midsommarnattsdansen till som jag anser för det verk som ger mitt innersta helt.

Målningen han först inte tänkt måla blev, ironiskt nog, en av dem han själv kom att värdera högst.

Enligt Zorn själv målade han tavlan ”under juni och en del av juli månad”. Den målades i olja. Han berättar även att han skänkte ”Morkarlby en ny lång majstång” som ”målades röd varje midsommar”. Denna midsommarstång var, minns Zorn, ”en av de enda som fanns i Mora då” av anledningen att det var under väckelserörelsens tid och ”dans och lek, majstång och midsommarfirande ansågs som djävulens verk och ledde direkt till helvetet.”

Förändringen väntade dock runt kröken och sedan 1900-talets början har midsommaren blivit allt populärare och, vid sidan av julen, blivit en av de allra viktigaste svenska högtiderna. Faktum är att denna högtid är så starkt förknippad med Sverige och den svenska nationella identiteten att det på 1920-talet fanns personer som ansåg att nationaldagen skulle flyttas till midsommaraftonen i­stället för att firas den sjätte juni.

Midsommardans ställdes ut för första gången vid Stockholmsutställningen år 1897 och sex år senare hamnade målningen i Nationalmuseums ägo. Där finns målningen att beskåda än i dag.

Prins Eugen övertalade Anders Zorn att måla den midsommardans de två hade sett sommaren 1896. Målning av Oscar Björck från 1895.

 

I boken Folklivsskildraren Anders Zorn, som är utgiven av Zornsamlingarna Mora, framhålls att konstnären främst skildrade folkets liv. I hans målningar möter betraktaren män och kvinnor i vardagen, deras sinnesstämningar, arbete och övriga vardagliga sysselsättningar, men även de psykiskt sjuka. Efter att han och hans hustru, Emma Zorn, slagit sig ner i Mora på 1890-talet började han även skildra Sveriges natur och traditioner.

Midsommardans är det kanske tydligaste exemplet på detta. Här möter betraktaren den svenska sommargrönskan, den klädda midsommarstången med en svensk flagga på toppen samt det röda huset med vita knutar i bakgrunden som mer eller mindre är synonymt med inte bara Dalarna utan även det svenska.

Målningen är i hög grad levande. När man betraktar den kan man riktigt höra spelmännens musik, känna den festliga stämning som är så typisk för midsommaren och se hur de dansande paren virvlar omkring i det gröna gräset samt hur den svenska flaggan vajar i vinden. Det är kanske detta som gör just denna Zorn-målning så älskad och oförglömlig.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Berättelser om Sveriges förfall och absurditeter

BOKRECENSIONKaterina Janouch gjorde sig först ett namn som sexolog, men är sedan några år en välkänd systemkritiker. Det är som sådan hon i boken Flykten från folkhemmet, en tredje del i hennes serie om det samtida Sverige, gör nedslag i ett land som frenetiskt raserar sin egen välfärd och vill byta ut den befolkning som skapat ett en gång framgångsrikt land.

Kal­lakrigsnostalgi

KULTURDet kal­la kriget utkämpades cirka 1947-1991. Det var på många sätt en icke-händelse för Sveriges del. Vi var indragna i kal­la kriget men inga slag utkämpades, inga stupade. Det skedde på andra håll, där stormakterna stred via ombud. För oss var det en fråga om att vara beredd på krig, att ha en försvarsmakt redo för insats om det värsta hände – om fienden invaderade oss. Men detta hände aldrig. Trots det kan kal­la kriget vara värt att studera. Som i denna svenska bok.

Människans älskade trädgårdar

KULTURVi öppnar den grönmålade grinden och stiger in i en ljuvlig täppa. Bredvid ingången stoltserar en av de bästa skyddsväxter man kan tänka sig, Isopen, med klara blå blommor. Trädgården är en skyddad plats. En värld av dofter, färger, friskhet, där bin och humlor surrar. Färggranna fjärilar kretsar kring blommor av alla slag. En trädgård blir gärna ett smultronställe. En plats dit vi återvänder eftersom vi mår bra av att vara där. Vi får känna oss som en del av något större. En plats där himmel och jord möts. Följ med på en vandring genom trädgårdens historia. Vi börjar med att lyssna till samtalet mellan en kung och hans rådgivare.

Profilerna berättar: Därför behövs Alternativa bok- och mediemässan

ALTERNATIVA BOKMÄSSANDatumet för den Alternativa bok- och mediemässan i Stockholm har flyttats till den 26 september, då arrangörerna Education4future hoppas att förbudet mot folksamlingar ska vara upphävt. Då ska ett antal författare, opinionsbildare och aktörer inom alternativa medier samlas under temat ”Journalistik och yttrandefrihet” för att träffa varand­ra och möta besökare. Flera av de inbjudna talarna och paneldeltagarna menar att den traditionella Bokmässan i Göteborg har blivit en intolerant vänsterbastion, och välkomnar detta initiativ som en möjlighet att fortfarande tala fritt och träffa and­ra med samma engagemang. Nya Tider har talat med sex av deltagarna om hur de ser på mässan och den roll som den kan fylla.

Välkommen till Östersjöns pärla!

INRIKESVill man uppleva något utöver det vanliga kan man åka till Bornholm, menar Alf Ronnby som rekommenderar en resa till ön för dem som fortfarande har semester kvar. Ökulturer är speciella och Bornholm, som också kal­las bland annat Östersjöns pärla kan erbjuda det mesta av danskt ”ö-gemyt” med korsvirkeshus, danska krogar, vita stränder, branta klippor och fiskehamnar.

En samtida hjältesaga

KULTURBOKRECENSION: I en tid av mediokra, internetfixerade företag framstår Elon Musk och hans företag som mer fantasieggande. Ty han bygger elbilar och rymdraketer. Han är en för det tidiga 2000-talet ganska unik man, en visionär som därtill kan skapa bärkraftiga företag av sina visioner. Lennart Svensson har läst en biografi om Musk.

Kronprinsessan Margareta – Stockholm slotts solstråle

KULTURHon blev aldrig drottning av Sverige, men under sin tid som kronprinsessa gjorde Margareta av Connaught ett djupt intryck på svenska folket. Hon grundade en hockeyklubb för damer, var initiativtagaren bakom en stödförening för synskadade och engagerade sig i hjälporganisationer under första världskriget. När hon dog 1920, endast 38 år gammal, sörjde hela landet.

Hollywood predikar, men bestraffas av publiken

KULTUR2010-talet har sett en stor mängd amerikanska filmer där huvudsyftet inte verkar ha varit underhållning, utan övertydliga försök att uppfostra publiken i de ”progressiva” värderingar som nu ska vara vägledande i Västvärlden. Den goda nyheten är att sådana filmer ofta bestraffas av sviktande publiksiffror och därmed låga intäkter.

Gå till arkivet

Send this to a friend