Skip to Content

”Midsommardans” från år 1897 är en av Anders Zorns mest kända och älskade verk.
KONST OCH HISTORIA

Att föreviga midsommaren

PappersupplaganNya Tider v. 25

Konstnären Anders Zorn (1860-1920) är betydande än i dag för sina livfulla målningar av folklivet. En av hans mest kända målningar, som bär titeln Midsommardans och är daterad till år 1897, skildrar den svenska midsommaren i all dess härlighet och finns i dag att beundra på Nationalmuseum i Stockholm.

Publicerad: 20 juni, 2019, 16:08

  • Svenska

Läs även

Det är bland 1800-talsmålningarna på Nationalmuseum som man finner Anders Zorns berömda och älskade målning Midsommardans (kal­lad Midsommarnattsdansen av Zorn själv). Detta verk visar män och kvinnor i folkdräkter som dansar pardans vid en midsommarstång.

Anders Zorn befann sig i Dalarna med prins Eugen när han såg dansen som kom att bli upphovet till Midsommardans.
Fotografi från boken Svenskt Porträttgalleri XX – Arkitekter, Bildhuggare, Målare m.fl., utgiven 1901.

På toppen av midsommarstången ser man den svenska flaggan och i bakgrunden ett rött hus med vita knutar. I boken Självbiografiska anteckningar berättar Zorn själv om bakgrunden till denna målnings tillkomst, då han var på reda med prins Eugen:

En dag rodde vi Hemulån upp till Hemus och på återvägen gick vi upp i Morkarlby. Då föll det mig in att skicka efter en spelman och vi gick in på en gård. Snart samlades folk och en sextioåring öppnade dansen med en sjungande polska och så var dansen i full gång. Man satte ut stolar åt oss och prinsen var i extas över skådespelet. ”Hördu, det får du lov att måla”, kom det flera gånger. ”Ja”, sade jag enligt svensk sed för att komma ifrån det. Jag hade något helt annat i tankarna för sommaren.

På kvällen när vi kom hem – återigen: ”Lova mig att måla detta.” – ”Ja”, svarade jag. Vid frukosten dagen därpå kom det igen: ”Tumma på att du målar dansen.” – Jag beseglade eden med tummen och nu var jag fast – och så kom Midsommarnattsdansen till som jag anser för det verk som ger mitt innersta helt.

Målningen han först inte tänkt måla blev, ironiskt nog, en av dem han själv kom att värdera högst.

Enligt Zorn själv målade han tavlan ”under juni och en del av juli månad”. Den målades i olja. Han berättar även att han skänkte ”Morkarlby en ny lång majstång” som ”målades röd varje midsommar”. Denna midsommarstång var, minns Zorn, ”en av de enda som fanns i Mora då” av anledningen att det var under väckelserörelsens tid och ”dans och lek, majstång och midsommarfirande ansågs som djävulens verk och ledde direkt till helvetet.”

Förändringen väntade dock runt kröken och sedan 1900-talets början har midsommaren blivit allt populärare och, vid sidan av julen, blivit en av de allra viktigaste svenska högtiderna. Faktum är att denna högtid är så starkt förknippad med Sverige och den svenska nationella identiteten att det på 1920-talet fanns personer som ansåg att nationaldagen skulle flyttas till midsommaraftonen i­stället för att firas den sjätte juni.

Midsommardans ställdes ut för första gången vid Stockholmsutställningen år 1897 och sex år senare hamnade målningen i Nationalmuseums ägo. Där finns målningen att beskåda än i dag.

Prins Eugen övertalade Anders Zorn att måla den midsommardans de två hade sett sommaren 1896. Målning av Oscar Björck från 1895.

 

I boken Folklivsskildraren Anders Zorn, som är utgiven av Zornsamlingarna Mora, framhålls att konstnären främst skildrade folkets liv. I hans målningar möter betraktaren män och kvinnor i vardagen, deras sinnesstämningar, arbete och övriga vardagliga sysselsättningar, men även de psykiskt sjuka. Efter att han och hans hustru, Emma Zorn, slagit sig ner i Mora på 1890-talet började han även skildra Sveriges natur och traditioner.

Midsommardans är det kanske tydligaste exemplet på detta. Här möter betraktaren den svenska sommargrönskan, den klädda midsommarstången med en svensk flagga på toppen samt det röda huset med vita knutar i bakgrunden som mer eller mindre är synonymt med inte bara Dalarna utan även det svenska.

Målningen är i hög grad levande. När man betraktar den kan man riktigt höra spelmännens musik, känna den festliga stämning som är så typisk för midsommaren och se hur de dansande paren virvlar omkring i det gröna gräset samt hur den svenska flaggan vajar i vinden. Det är kanske detta som gör just denna Zorn-målning så älskad och oförglömlig.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

”Hon var en dålig flicka – en sådan flicka man kunde ha sex med”

RECENSIONAnn Heberleins bok Våldtäkt och kultur tar upp ett ämne som nästan bara dissidenter utanför åsiktskorridoren berört, men själv står hon fortfarande med åtminstone ena foten i etablissemangets läger. Hon ställer sig frågan hur våldtäkter kunde bli så vanliga i ett av världens mest jämställda länder, där tvångsindoktrinering av genusvetenskap och sexualupplysning i det närmaste är ett obligatorium. Slutsatsen är att det beror på en omfattande utom­europeisk invandring – knappast överraskande för någon som inte valt att stoppa huvudet i sanden, men ändå ytterst kontroversiellt att påtala officiellt.

”SERVIR”

RECENSIONServir betyder ”att tjäna” och den franske generalen Pierre de Villiers bok är en trohets- och kärleksförklaring till Frankrike och till den stora militära familjen. Som en Saint-Cyr-officer representerar de Villiers de mest beundransvärda karaktärsdragen hos en hög militär. Inte bara militär hårdhet och krav utan även djupt mänskliga känslor för sina soldater och civilbefolkningar som drabbats av krig. Generalens bildning är enastående. I sin bok hänvisar han till kända militärer som Sun Tzu, Clausewitz och Napoleon I. Men han anför också franska poeter och författare som Victor Hugo och Antoine de Saint-Exupéry.

I midnattssolens land

RESMÅLEn resa till världens ände. Så kan det nästan upplevas när man besöker Finnmarken, midnattssolens land. Alf Ronnby skildrar här ett oförglömligt besök i nordligaste Norden med djupa fjordar och höga fjäll, kvinnor i vackra samedräkter, dagsljus och fågelkvitter dygnet runt.

Sweden Rock Festival – de gemytliga satanisterna

INRIKESSweden Rock Festival hålls varje år utanför Sölvesborg i Blekinge, och framhålls ofta som ett föredöme på den svenska festivalscenen. Nya Tider var närvarande vid årets upplaga.

”Babylon Berlin” visas i SVT med början 20 juni

Nu vågar Sveriges Television åter visa tyska TV-serier. Efter att ”Babylon Berlin” visats i hundratals länder sänds den äntligen i Sverige. Vid månadsskiftet meddelade SVT: Glada nyheter! Efter en lång tids väntan så kan vi nu meddela att Babylon Berlin äntligen har fått ett tablådatum, 20 juni har Babylon Berlin premiär i SVT. 02:00 på SVT Play och 21:00 i SVT1.

Klarström om SD:s tidiga historia: Växjökravallerna (del 2)

KULTURPrima Victoria är Sverigedemokraternas första partiledare Anders Klarströms självbiografi, som främst fokuserar på partiets första mödosamma genombrott i kamp mot ett enigt svenskfientligt etablissemang. I förra numret av Nya Tider publicerade vi ett utdrag ur kapitlet om kravallerna i Växjö 1994. Här följer fortsättningen på kapitlet.

Han kal­la­des ”den olycklige”, Lasse Lucidor och hans verk

KULTURDen svenske poeten och vissångaren Lasse Lucidor, eller Lars Johansson som han egentligen hette, levde ett intensivt liv och dödades vid 35 års ålder. Under sitt korta liv blev han dock känd för sina visor och poetiska verk som spreds som skillingtryck. Än i dag är hans verk kända och uppskattade.

Klarström om SD:s tidigare historia: Växjökravallerna – ”De siktar ju på mig!”

KULTURPrima Victoria är Sverigedemokraternas första partiledare Anders Klarströms självbiografi, som främst fokuserar på partiets första mödosamma genombrott i kamp mot ett enigt svenskfientligt etablissemang – därav namnet. Här presenterar Nya Tider ett utdrag ur boken, som kommer att följas av ytterligare ett i nästa nummer.

Gå till arkivet

Send this to a friend