”Midsommardans” från år 1897 är en av Anders Zorns mest kända och älskade verk.

Att föreviga midsommaren

Konstnären Anders Zorn (1860-1920) är betydande än i dag för sina livfulla målningar av folklivet. En av hans mest kända målningar, som bär titeln Midsommardans och är daterad till år 1897, skildrar den svenska midsommaren i all dess härlighet och finns i dag att beundra på Nationalmuseum i Stockholm.

Det är bland 1800-talsmålningarna på Nationalmuseum som man finner Anders Zorns berömda och älskade målning Midsommardans (kal­lad Midsommarnattsdansen av Zorn själv). Detta verk visar män och kvinnor i folkdräkter som dansar pardans vid en midsommarstång.

Anders Zorn befann sig i Dalarna med prins Eugen när han såg dansen som kom att bli upphovet till Midsommardans.
Fotografi från boken Svenskt Porträttgalleri XX – Arkitekter, Bildhuggare, Målare m.fl., utgiven 1901.

På toppen av midsommarstången ser man den svenska flaggan och i bakgrunden ett rött hus med vita knutar. I boken Självbiografiska anteckningar berättar Zorn själv om bakgrunden till denna målnings tillkomst, då han var på reda med prins Eugen:

En dag rodde vi Hemulån upp till Hemus och på återvägen gick vi upp i Morkarlby. Då föll det mig in att skicka efter en spelman och vi gick in på en gård. Snart samlades folk och en sextioåring öppnade dansen med en sjungande polska och så var dansen i full gång. Man satte ut stolar åt oss och prinsen var i extas över skådespelet. ”Hördu, det får du lov att måla”, kom det flera gånger. ”Ja”, sade jag enligt svensk sed för att komma ifrån det. Jag hade något helt annat i tankarna för sommaren.

På kvällen när vi kom hem – återigen: ”Lova mig att måla detta.” – ”Ja”, svarade jag. Vid frukosten dagen därpå kom det igen: ”Tumma på att du målar dansen.” – Jag beseglade eden med tummen och nu var jag fast – och så kom Midsommarnattsdansen till som jag anser för det verk som ger mitt innersta helt.

Målningen han först inte tänkt måla blev, ironiskt nog, en av dem han själv kom att värdera högst.

Enligt Zorn själv målade han tavlan ”under juni och en del av juli månad”. Den målades i olja. Han berättar även att han skänkte ”Morkarlby en ny lång majstång” som ”målades röd varje midsommar”. Denna midsommarstång var, minns Zorn, ”en av de enda som fanns i Mora då” av anledningen att det var under väckelserörelsens tid och ”dans och lek, majstång och midsommarfirande ansågs som djävulens verk och ledde direkt till helvetet.”

Förändringen väntade dock runt kröken och sedan 1900-talets början har midsommaren blivit allt populärare och, vid sidan av julen, blivit en av de allra viktigaste svenska högtiderna. Faktum är att denna högtid är så starkt förknippad med Sverige och den svenska nationella identiteten att det på 1920-talet fanns personer som ansåg att nationaldagen skulle flyttas till midsommaraftonen i­stället för att firas den sjätte juni.

Midsommardans ställdes ut för första gången vid Stockholmsutställningen år 1897 och sex år senare hamnade målningen i Nationalmuseums ägo. Där finns målningen att beskåda än i dag.

Prins Eugen övertalade Anders Zorn att måla den midsommardans de två hade sett sommaren 1896. Målning av Oscar Björck från 1895.

 

I boken Folklivsskildraren Anders Zorn, som är utgiven av Zornsamlingarna Mora, framhålls att konstnären främst skildrade folkets liv. I hans målningar möter betraktaren män och kvinnor i vardagen, deras sinnesstämningar, arbete och övriga vardagliga sysselsättningar, men även de psykiskt sjuka. Efter att han och hans hustru, Emma Zorn, slagit sig ner i Mora på 1890-talet började han även skildra Sveriges natur och traditioner.

Midsommardans är det kanske tydligaste exemplet på detta. Här möter betraktaren den svenska sommargrönskan, den klädda midsommarstången med en svensk flagga på toppen samt det röda huset med vita knutar i bakgrunden som mer eller mindre är synonymt med inte bara Dalarna utan även det svenska.

Målningen är i hög grad levande. När man betraktar den kan man riktigt höra spelmännens musik, känna den festliga stämning som är så typisk för midsommaren och se hur de dansande paren virvlar omkring i det gröna gräset samt hur den svenska flaggan vajar i vinden. Det är kanske detta som gör just denna Zorn-målning så älskad och oförglömlig.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Ej redaktionellt material

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tänk på att du är juridiskt
ansvarig för dina kommentarer

Läs även:

Underhållande om Leninbesatt hotellägare

Underhållande om Leninbesatt hotellägare

🟠 Kapitalister som hyllar Lenin? Ja, i Sverige finns en hotellägare som gjort sig känd för att vara ett stort fan av Lenin, som instiftade Leninpriset och som ekonomiskt stöttat Jan Myrdalsällskapet – Lasse Diding. Journalisten Per Nygren har skrivit underhållande om Diding och hittar många bisarra detaljer, men enligt Nya Tiders recensent missar Nygren, trots ett gediget grävande arbete, viktiga frågor som hade gjort boken mer relevant för allmänheten.

Östersjöns guld, Bärnsten

Östersjöns guld, Bärnsten

🟠 När du håller en bit bärnsten i din hand, tänk då på att den har färdats oförstörd flera miljoner år genom tiden. Det är fantastiskt. När du håller den mot ljuset och ser lite mossa inuti, då har den mossan fastnat i kådan som stelnat och blivit till en mycket älskad smyckesten. Nu ska vi lära känna bärnstenen, eller Östersjöns guld som den också kal­las.

Elvis in Vegas av Richard Zoglin (2019)

Elvis in Vegas av Richard Zoglin (2019)

🟠 Många Elvisfans såg fram emot den här boken. De flesta blev besvikna. Jodå, ikonens namn finns där i titeln, men någon ”Elvisbok” i strikt mening är det inte. Mer intressant för de som vill veta mer om Las Vegas utveckling som underhållningsstad. Stefan Pettersson har läst amerikanen Richard Zoglins bok (som är på engelska) om spelstaden i Nevadaöknen.

Nyhetsdygnet

Runmästarens hemliga regler och dolda budskap

🟠 Runböcker finns det många av, men i Runkalendern tar Magnus Stenlund ett nytt grepp om det fornnordiska alfabetet. Han driver tesen att en runmästare redan på bronsåldern var i kontakt med Medelhavscivilisationerna, kanske de Joniska öarna, och med stor noggrannhet och enligt förutbestämda regler skapade dessa runor. De är långt mer än skrivtecken, utan berättar också mycket om de gudar och andra väsen som de symboliserar, ordnade i en vacker symmetri som på ett schackbräde.

Underhållande om Leninbesatt hotellägare

🟠 Kapitalister som hyllar Lenin? Ja, i Sverige finns en hotellägare som gjort sig känd för att vara ett stort fan av Lenin, som instiftade Leninpriset och som ekonomiskt stöttat Jan Myrdalsällskapet – Lasse Diding. Journalisten Per Nygren har skrivit underhållande om Diding och hittar många bisarra detaljer, men enligt Nya Tiders recensent missar Nygren, trots ett gediget grävande arbete, viktiga frågor som hade gjort boken mer relevant för allmänheten.

Östersjöns guld, Bärnsten

🟠 När du håller en bit bärnsten i din hand, tänk då på att den har färdats oförstörd flera miljoner år genom tiden. Det är fantastiskt. När du håller den mot ljuset och ser lite mossa inuti, då har den mossan fastnat i kådan som stelnat och blivit till en mycket älskad smyckesten. Nu ska vi lära känna bärnstenen, eller Östersjöns guld som den också kal­las.

”Spermageddon”: Kommer västvärldens människor att kunna fortplanta sig år 2050? – Hormonstörande ämnen pekas ut som ansvariga för drastisk nedgång i spermie- och äggkvalitet

🟠 För några år sedan kom en chockerande rapport om att spermiekvaliteten hos västerländska män sjunkit med nästan 60 procent mellan 1973 och 2011. Även testosteronnivåerna har visat sig vara minskande. Nu har forskaren bakom studien, doktor Shanna Swan, gett ut en bok om orsakerna, och pekar ut de hormonstörande ämnen som finns i allas vår vardag. Medan den uppmärksammats av internationella medier är det helt tyst om den i Sverige.

Nils Bejerot

🟠 Han startade kriget mot knarket. I år skulle psykiatern och forskaren Nils Bejerot ha fyllt 100 år. Han grundade Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och kom att bli känd som den ”svenska narkotikapolitikens fader”. Hans nolltolerans mot narkotika på 1960-talet väckte dock vänsterns vrede och media vände honom ryggen.

Aroniabär och fläderbär

🟠 Än är det inte för sent att plocka bär. Två riktigt nyttiga bär hittar vi i våra trädgårdar nu. Aroniabär är en uppstickare som visat sig vara ett riktigt superbär. Fläderbär har använts som en gammal och beprövad förkylningskur i århundraden, och har även visat sig vara behjälplig i att förebygga eller lindra influensa.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

123 037 97 35

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2021 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.