Skip to Content

”Midsommardans” från år 1897 är en av Anders Zorns mest kända och älskade verk.
KONST OCH HISTORIA

Att föreviga midsommaren

PappersupplaganNya Tider v. 25

Konstnären Anders Zorn (1860-1920) är betydande än i dag för sina livfulla målningar av folklivet. En av hans mest kända målningar, som bär titeln Midsommardans och är daterad till år 1897, skildrar den svenska midsommaren i all dess härlighet och finns i dag att beundra på Nationalmuseum i Stockholm.

Publicerad: 20 juni, 2019, 16:08

  • Svenska

Läs även

Det är bland 1800-talsmålningarna på Nationalmuseum som man finner Anders Zorns berömda och älskade målning Midsommardans (kal­lad Midsommarnattsdansen av Zorn själv). Detta verk visar män och kvinnor i folkdräkter som dansar pardans vid en midsommarstång.

Anders Zorn befann sig i Dalarna med prins Eugen när han såg dansen som kom att bli upphovet till Midsommardans.
Fotografi från boken Svenskt Porträttgalleri XX – Arkitekter, Bildhuggare, Målare m.fl., utgiven 1901.

På toppen av midsommarstången ser man den svenska flaggan och i bakgrunden ett rött hus med vita knutar. I boken Självbiografiska anteckningar berättar Zorn själv om bakgrunden till denna målnings tillkomst, då han var på reda med prins Eugen:

En dag rodde vi Hemulån upp till Hemus och på återvägen gick vi upp i Morkarlby. Då föll det mig in att skicka efter en spelman och vi gick in på en gård. Snart samlades folk och en sextioåring öppnade dansen med en sjungande polska och så var dansen i full gång. Man satte ut stolar åt oss och prinsen var i extas över skådespelet. ”Hördu, det får du lov att måla”, kom det flera gånger. ”Ja”, sade jag enligt svensk sed för att komma ifrån det. Jag hade något helt annat i tankarna för sommaren.

På kvällen när vi kom hem – återigen: ”Lova mig att måla detta.” – ”Ja”, svarade jag. Vid frukosten dagen därpå kom det igen: ”Tumma på att du målar dansen.” – Jag beseglade eden med tummen och nu var jag fast – och så kom Midsommarnattsdansen till som jag anser för det verk som ger mitt innersta helt.

Målningen han först inte tänkt måla blev, ironiskt nog, en av dem han själv kom att värdera högst.

Enligt Zorn själv målade han tavlan ”under juni och en del av juli månad”. Den målades i olja. Han berättar även att han skänkte ”Morkarlby en ny lång majstång” som ”målades röd varje midsommar”. Denna midsommarstång var, minns Zorn, ”en av de enda som fanns i Mora då” av anledningen att det var under väckelserörelsens tid och ”dans och lek, majstång och midsommarfirande ansågs som djävulens verk och ledde direkt till helvetet.”

Förändringen väntade dock runt kröken och sedan 1900-talets början har midsommaren blivit allt populärare och, vid sidan av julen, blivit en av de allra viktigaste svenska högtiderna. Faktum är att denna högtid är så starkt förknippad med Sverige och den svenska nationella identiteten att det på 1920-talet fanns personer som ansåg att nationaldagen skulle flyttas till midsommaraftonen i­stället för att firas den sjätte juni.

Midsommardans ställdes ut för första gången vid Stockholmsutställningen år 1897 och sex år senare hamnade målningen i Nationalmuseums ägo. Där finns målningen att beskåda än i dag.

Prins Eugen övertalade Anders Zorn att måla den midsommardans de två hade sett sommaren 1896. Målning av Oscar Björck från 1895.

 

I boken Folklivsskildraren Anders Zorn, som är utgiven av Zornsamlingarna Mora, framhålls att konstnären främst skildrade folkets liv. I hans målningar möter betraktaren män och kvinnor i vardagen, deras sinnesstämningar, arbete och övriga vardagliga sysselsättningar, men även de psykiskt sjuka. Efter att han och hans hustru, Emma Zorn, slagit sig ner i Mora på 1890-talet började han även skildra Sveriges natur och traditioner.

Midsommardans är det kanske tydligaste exemplet på detta. Här möter betraktaren den svenska sommargrönskan, den klädda midsommarstången med en svensk flagga på toppen samt det röda huset med vita knutar i bakgrunden som mer eller mindre är synonymt med inte bara Dalarna utan även det svenska.

Målningen är i hög grad levande. När man betraktar den kan man riktigt höra spelmännens musik, känna den festliga stämning som är så typisk för midsommaren och se hur de dansande paren virvlar omkring i det gröna gräset samt hur den svenska flaggan vajar i vinden. Det är kanske detta som gör just denna Zorn-målning så älskad och oförglömlig.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Stora sjöriket i Småland

RESMÅL

Mössens paradis och samhällets förfall

KULTURDoktor John B. Calhoun vigde sitt liv åt att bygga upp det perfekta paradiset för möss – bara för att se det kollapsa gång på gång i en förprogrammerad social massdöd. Han var etolog, det vill säga han studerade djurens beteende. Resultaten av hans studier förlänade honom en evig plats i läroböcker i psykologi och sociologi. De ger en del svar, men främst ställer de brännande frågor om mänskligheten och dess framtid.

Vett och etikett – för hundra år sedan

KULTUR OCH TRADITIONVett och etikett – det vill säga de regler och koder för hur man ska uppföra sig i givna situationer – var någonting viktigt förr för både hög och låg. Hur skulle en dam till exempel bete sig om en främmande herre kom gåendes emot henne på trottoaren och var oförskämd nog att hälsa? Eller ännu värre, han erbjuder damen ifråga att gå under hans paraply när regnet strilar ner? Hur uppför man sig på en finare bjudning? Hur ska man vara klädd om man tar en promenad i Stadsparken en solig sommardag? Eller en kylig vinterdag? För hundra år sedan fanns det svar på dessa frågor.

Stråkkvartetter av Beethoven – inga nyanlända lyssnade

KULTURTeatergatan 20 är ett brasserie som startat kammarmusikklubben T20. Det är inte många som känner till detta lovvärda kulturinitiativ och det är i Sverige väldigt ovanligt. För att få PK-poäng bland cityliberalerna i Göteborg har dock Teatergatan 20 anslutit sig till nätverket Kulturkompis för att ”nyanlända skall träffa etablerade svenskar”.

Karlbergs slott – Världens äldsta militärakademi

KULTURI dag är det inte många som känner till att den äldsta krigsskolan i världen ligger i Sverige, närmare bestämt på Karlbergs slott. Från allra första början var den för utbildning av sjöbefäl och fungerar än i dag som militärhögskola med grundläggande officersutbildning och vidareutbildning för hela Försvarsmakten. Slottets svenska historik är minst sagt imponerande, därtill tillkommer den fantastiska parken, en gång för länge sedan en storartad trädgård, i dag en grön oas mellan bullrande trafikleder i Solna och Stockholm.

Ett återbesök i eländet

RECENSIONFör några år sedan gjorde Thomas Nydahl tämligen stort intryck med sin essä Black Country (2012). Det var en svidande vidräkning med mångkulturens haveri i det engelska post-industriella hjärtlandet. Nu är han tillbaks med en ny kombinerad essä, reseskildring och debattskrift om ett engelskt landskap, betitlad Från All My Loving till Allahu Akbar (2019).

Kräftor i sommaraftonen

KULTUR OCH TRADITIONAtt tända lyktor och tillsammans äta kräftor med dill och västerbottenpaj i augustikvällen är en utbredd och omtyckt tradition här i Sverige. Vad som däremot inte är så känt är att kräftor har ätits i Sverige sedan slutet av 1560-talet, men att kräftskivor i vår bemärkelse endast har hållits sedan 1900-talets första årtionden.

Rutger Hauer död

KULTURVi nåddes nyligen av budet att den internationellt kände skådespelaren Rutger Hauer lämnat oss. Han föddes i januari 1944 och avled den 19 juli 2019 och blev alltså 75 år. Under 1980-talet gjorde han intryck i filmer som Blade Runner, Ladyhawke och Liftaren. Han fick roller både som skurk och hjälte och gjorde ett ganska stort intryck som ”en något udda Hollywoodstjärna”.

Gå till arkivet

Send this to a friend