När de finska socialdemokraterna i början av november höll kongress efterlyste partiledaren Antti Rinne ett samarbete mellan alla partier i arbetet för den svenska befolkningsgruppens rättigheter. ”Att kunna svenska tillhör allmänbildningen” betonade han vidare inför sina partivänner på kongressen. Antti Rinne lovade också att resurser måste finnas till sjukvården och pekade på den i höst pågående krisen vid Vasa sjukhus som han menade måste kunna drivas utan inskränkningar, också det kan uppfattas som en flört med de finlandssvenska väljarna. Att en partiledare och statsministerkandidat så tydligt markerar kan faktiskt ses som ett viktigt uttalande för att för att bevara svenskans ställning i Finland i globalismens tidevarv. Att det skulle ha en direkt koppling till höstens bråk om den kommande Schjerfbeckfilmen och vara röstfiske inför det kommande valet i april, skulle kunna vara en möjlig orsak, men lika möjligt är att socialdemokraternas interna internationalistiska-globalistiska tendenser behövde begränsas. De svenskspråkigas rättigheter uppfylls långt ifrån alltid och det förekommer incidenter där svensktalande personer ombeds tiga med motiveringen att det är ett finskt land. Under 1800-talets andra hälft bytte många invånare språk och namn från svenska till finska eftersom den ryska förvaltningsmakten började se svenskarna som problematiska självständighetsivrare.
Tidigare i år har också den borgliga regeringen i Finland aktualiserat vikten av fungerande samhällsservice på svenska. Eller som ledarskribenten Susanna Ginman på Hufvudstadsbladet förklarade saken: ”Regeringen har äntligen insett att grundlagen förutsätter att vården i det tvåspråkiga Finland skall fungera också på svenska i tvåspråkiga landskap”. I ett lagförslag om valfrihet i vården, hade det först hetat att svenskan skulle finnas med i servicen ”i mån av möjlighet”, detta med hänsyn på de många privata vårdcentralerna, men efter grundlagsutskottets behandlingar fastslogs att i den offentliga vården måste det ovillkorligen erbjudas vård på svenska. Ett kortlivat försök med frivillig svenska i några kommuner stoppades snabbt av kommunerna själva. Partiet Sannfinländarna, sedermera Blå framtid, hade 2017 bråkat inom regeringen för att försöka stoppa den obligatoriska skolsvenskan Istället kan det nu bli tidigare start och kanske utökad tid till svenskundervisning. Inte minst näringslivet har börjat tröttna på de antisvenska tilltagen eftersom nordiskt samarbete och handel behöver flerspråkigheten.
Men i Finland rasar då och då kulturbråk där de svenskspråkiga anser att språket är hotat genom nonchalans och otillräckliga resurser. Det florerar även sådana extrema åsiktsinriktningar som kräver avskaffande av ”tvångssvenskan” i skolan. Ibland är det Sannfinländarna och andra finsknationalister, fennomaner, som står för det antisvenska i språkdebatten, men det finns också ett globalistiskt önskemål att styra resurserna till engelska [globalistiska] och ryska [utrikeshandelsmotiverade] språksatsningar. Sannfinländarna och numera Blå framtids minister misslyckades helt med sina ambitioner att avskaffa svenska i grundskolan, istället kan svenskutbildningen komma att påbörjas ett år tidigare.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
