Skip to Content

Riddaren Antonius Block spelar schack med döden. Foto: Stillbild Youtube

Att möta döden och hantera livet

Digital utgåva

Det sjunde inseglet. Jungfrukällan. Fanny och Alexander. De flesta svenskar har antingen sett eller hört talas om någon av dessa filmer. Dessa välspelade och välregisserade filmer har fascinerat svenska folket sedan sina respektive premiärer och har även haft stora framgångar utomlands. I år är det hundra år sedan regissören till dessa filmer, Ingmar Bergman, föddes. Med återkommande teman som livet, döden och Gud fängslade han filmtittare i flera år.

Publicerad: 11 november, 2018, 12:50

  • Svenska

Läs även

Ingmar Bergman (1918 – 2007) blev världsberömd för sina filmer. Foto: Wikimedia Commons

Ingmar Bergman föddes 14 juli 1918 i Uppsala som andre sonen i en prästfamilj. Livet som prästson kom i hög grad att prägla hans filmskapande. I sin självbiografi Laterna magica berättar han om hur han redan som barn ”Mer än allt annat” önskade sig ”en kinematograf”. En kinematograf är en filmprojektor som Bergman själv beskriver på följande sätt i samma bok: ”Ljuskällan var en fotogenlampa och veven förbands med ett kugghjul och ett malteserkors. I plåtlådans bakre kortsida satt en enkel reflexspegel. Bakom linsen fanns en hållare för kolorerade ljusbilder. Till apparaten hörde också en violett, fyrkantig ask. Den innehöll dels några glasbilder, dels en sepiafärgad filmremsa (35 mm).”

Dock var det inte som regissör som han skapade sin allra första film, utan istället som manusförfattare och regiassistent. Det var nämligen så att Bergman arbetat som regiassistent vid Kungliga Operan i Stockholm i början av 1940-talet och under denna tid skrivit pjäser (hans första pjäs, Kaspers död, hade satts upp 1942) samt ett manuskript om sin egen studietid vid Palmgrenska samskolan i Stockholm. Svensk Filmindustri köpte det manuset av honom för 5000 kronor. Bergmans manus filmades och filmen, som hade premiär 1944, fick titeln Hets. I den här filmen får tittaren följa gymnasisten Jan-Erik och expediten Bertha som båda plågas av den auktoritäre, sadistiske läraren ”Caligula”. Själva arbetet med Hets var inte utan konflikter, om man skall tro Bergman själv. I Laterna magica medger han nämligen att han försökt blanda sig i regissörens arbete, vilket ledde till bråk.

Hets (1944) blev Ingmar Bergmans första steg ut i filmvärlden. Foto: Wikimedia Commons

Den första film som Bergman själv regisserade var Kris (1946) som handlar om pianolärarinnan Ingeborgs fosterdotter Nelly som börjar ta kontakt med sin biologiska mor i hemlighet. Denna film blev dock, till skillnad från Hets, ingen framgång men Bergman lät sig inte nedslås av motgången utan fortsatte göra filmer. Samtidigt var han verksam som teaterregissör vid bland annat Dramaten fram till 1976 då han misstänktes för skattebrott. Han friades i rätten, och begav sig till Västtyskland där han gjorde filmerna Ormens ägg (1977), Höstsonaten (1978) och Ur marionetternas liv (1980), samt arbetade på teatrar i München, London och Oslo. Omkring 1982 återvände han dock till Sverige där han började filma Fanny och Alexander som blev hans sista långfilm. Istället började han ägna sig mer åt Tv-filmer och teater.

Som regissör föredrog han att arbeta efter sin intuition istället för efter sitt intellekt. Han var ansedd som krävande, men samtidigt uppskattad då han skall ha fått skådespelarna att känna sig sedda. Det framgår även i Laterna magica hur han, genom sitt filmskapande, bekämpade sina ”dämoner”, som han själv kallade det. Dessa ”dämoner” utgjordes av starka, våldsamma känslor, sexualitet samt fruktan för döden och kom mer eller mindre att bli Bergmans drivkraft.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Dansk guldålderskonst på Nationalmuseum

KULTURVårt nyrenoverade National­museum visar i vår och sommar fram till den 21 juli utställningen Dansk guld­ålder. Danskt måleri upplevde en höjd­punkt under de första decennierna av 1800-talet. Samtidigt blomstrade även andra konster och kulturområden i Danmark: skulptur, musik, litteratur, teater och filosofi. Utställningen omfattar drygt 300 verk, det mesta är måleri i stort och mindre format. Även en del teckningar ingår.

Lars Holger Holm: Goternas vandringar genom Europa

INRIKESEn av Sveriges mer kända konservativa författare Lars Holger Holm är nu, tillsammans med författarkollegan Kenneth Maximilian Geneser, bokaktuell med Magna Gothica – ett storslaget mytopoetiskt verk om goternas vandring genom Europa. Nya Tider har intervjuat en produktiv författare med passion för klassisk kultur och germansk historia.

Våren på Lister

INRIKESIngenting går upp mot den svenska våren. Det menar Alf Ronnby som iakttar och njuter av de första vårtecknen på halvön Lister i västra Blekinge. Här delar han med sig av sina personliga vårnaturupplevelser.

När infaller påsken? Historien om varför den kristna påsken infaller när den gör

HÖGTIDERVad som skiljer den kristna påsken från julen är att den följer månen. Det är nämligen så att påsksöndagen infaller efter den fullmåne som följer vårdagjämningen, vilket gör påsken till en rörlig högtid. Beslutet att påsken skulle firas vid denna tidpunkt fattades vid kyrkomötet i Nicaea år 325.

Klippön i Hanöbukten

INRIKESPå avstånd ser man den karakteristiska profilen av klippön med sin högsta punkt på 65 meter. På toppen av Hanö reser sig fyren, vars ljus syntes vida omkring, hela fyra mil. Det var Östersjöns starkaste fyr. Nu är den nedsläckt, och fyrvaktarbostaden hyrs i dag ut till sommargäster. Alf Ronnby berättar här om en dagstur till ön som numera har blivit populär för turister att besöka.

ROME – La Ceneri di Heliodoro

KULTURJérôme Reuter är mannen bakom Rome, ett originellt musik­projekt som blandar vitt skilda genrer som chanson, martial industrial, singer songwriter och neofolk. Nu har ROME släppt skivan La Ceneri di Heliodoro, och temat är uppenbarligen ett Europa i dödskramper med referenser både till traditionalistiska filosofer, avlidna konservativa politiker och existentiella våndor.

Filosofen Guillaume Faye död

KULTURGuillaume Faye avled 7 mars i år efter en tids sjukdom. Han blev 69 år. Här tecknas ett porträtt över denne filosof, tidskritiker, essäist och romanförfattare som få i dagens högerrörelse har kunnat undgå att notera. Som ”40-talist” hade Faye en unik roll som radikalkonservativ i en tid då de flesta andra tänkare var vänster.

Megalitgravarna uppstod i nordvästra Frankrike

KULTURMegalitgravarna, de äldsta cirka 6 000 år gamla, är inte bara byggda på likartat sätt på olika ställen i Europa, de kan även spåras till en gemensam ursprungsregion. Det har arkeologen Bettina Schulz Paulsson kunnat slå fast efter tio års omfattande studier och över 2 400 C14-dateringar, skriver Göteborgs universitet den 11 feb­ruari. Hon drar därmed slutsatsen att redan dåtidens människor hade goda kontakter med varandra, inte minst sjövägen.

Gå till arkivet