Skip to Content

Riddaren Antonius Block spelar schack med döden. Foto: Stillbild Youtube

Att möta döden och hantera livet

Digital utgåva

Det sjunde inseglet. Jungfrukällan. Fanny och Alexander. De flesta svenskar har antingen sett eller hört talas om någon av dessa filmer. Dessa välspelade och välregisserade filmer har fascinerat svenska folket sedan sina respektive premiärer och har även haft stora framgångar utomlands. I år är det hundra år sedan regissören till dessa filmer, Ingmar Bergman, föddes. Med återkommande teman som livet, döden och Gud fängslade han filmtittare i flera år.

Publicerad: 11 november, 2018, 12:50

  • Svenska

Läs även

Ingmar Bergman (1918 – 2007) blev världsberömd för sina filmer. Foto: Wikimedia Commons

Ingmar Bergman föddes 14 juli 1918 i Uppsala som andre sonen i en prästfamilj. Livet som prästson kom i hög grad att prägla hans filmskapande. I sin självbiografi Laterna magica berättar han om hur han redan som barn ”Mer än allt annat” önskade sig ”en kinematograf”. En kinematograf är en filmprojektor som Bergman själv beskriver på följande sätt i samma bok: ”Ljuskällan var en fotogenlampa och veven förbands med ett kugghjul och ett malteserkors. I plåtlådans bakre kortsida satt en enkel reflexspegel. Bakom linsen fanns en hållare för kolorerade ljusbilder. Till apparaten hörde också en violett, fyrkantig ask. Den innehöll dels några glasbilder, dels en sepiafärgad filmremsa (35 mm).”

Dock var det inte som regissör som han skapade sin allra första film, utan istället som manusförfattare och regiassistent. Det var nämligen så att Bergman arbetat som regiassistent vid Kungliga Operan i Stockholm i början av 1940-talet och under denna tid skrivit pjäser (hans första pjäs, Kaspers död, hade satts upp 1942) samt ett manuskript om sin egen studietid vid Palmgrenska samskolan i Stockholm. Svensk Filmindustri köpte det manuset av honom för 5000 kronor. Bergmans manus filmades och filmen, som hade premiär 1944, fick titeln Hets. I den här filmen får tittaren följa gymnasisten Jan-Erik och expediten Bertha som båda plågas av den auktoritäre, sadistiske läraren ”Caligula”. Själva arbetet med Hets var inte utan konflikter, om man skall tro Bergman själv. I Laterna magica medger han nämligen att han försökt blanda sig i regissörens arbete, vilket ledde till bråk.

Hets (1944) blev Ingmar Bergmans första steg ut i filmvärlden. Foto: Wikimedia Commons

Den första film som Bergman själv regisserade var Kris (1946) som handlar om pianolärarinnan Ingeborgs fosterdotter Nelly som börjar ta kontakt med sin biologiska mor i hemlighet. Denna film blev dock, till skillnad från Hets, ingen framgång men Bergman lät sig inte nedslås av motgången utan fortsatte göra filmer. Samtidigt var han verksam som teaterregissör vid bland annat Dramaten fram till 1976 då han misstänktes för skattebrott. Han friades i rätten, och begav sig till Västtyskland där han gjorde filmerna Ormens ägg (1977), Höstsonaten (1978) och Ur marionetternas liv (1980), samt arbetade på teatrar i München, London och Oslo. Omkring 1982 återvände han dock till Sverige där han började filma Fanny och Alexander som blev hans sista långfilm. Istället började han ägna sig mer åt Tv-filmer och teater.

Som regissör föredrog han att arbeta efter sin intuition istället för efter sitt intellekt. Han var ansedd som krävande, men samtidigt uppskattad då han skall ha fått skådespelarna att känna sig sedda. Det framgår även i Laterna magica hur han, genom sitt filmskapande, bekämpade sina ”dämoner”, som han själv kallade det. Dessa ”dämoner” utgjordes av starka, våldsamma känslor, sexualitet samt fruktan för döden och kom mer eller mindre att bli Bergmans drivkraft.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Spökar det i spökstäder?

RESMÅLI USA finns många så kal­lade spökstäder, det vill säga små samhällen som en gång i tiden blomstrade, framför allt tack vare guld- eller andra malmfynd i området, men som senare övergavs och avfolkades när fyndigheterna tog slut. I dag, runt hundra år senare, har dessa spöklika städer blivit populära turistmål. Alf Ronnby har bevistat flera av dessa spökstäder och delar här med sig av sina intryck.

Koncentrerad visdom

UTRIKESAforismer, sentenser och visdomsord: det är vad Carl Oscar Anderssons senaste bok, Tankar bortom röken (Recito 2018), innehåller. Tankar och reflektioner koncentreras till kortast tänkbara form. Det resulterar i en speciell, ”tät” läsupplevelse, ganska olik det mesta som i dag publiceras på svenska.

Ennio Morricone: The Last Ever Tour

KULTURItalienaren Ennio Morricone är känd över hela världen för sin banbrytande musik. I över 60 år har han skapat musik som blivit legandarisk, och även vid sina 90 år är han full av energi. Den 27 januari nådde hans världsturné, som officiellt är hans sista, Stockholm och Globen.

Laibach: En konstspegel av Nordkorea eller ett requiem över Europa?

KULTURDet slovenska konstrockbandet Laibach, som ständigt lekt med totalitära regimers symbolspråk och kommunikationsmodeller, åkte år 2015 till Nordkorea för att uppträda. De blev därigenom det första västerländska rockband som uppträtt där. Laibach framförde under stor överinsyn av myndigheterna en tolkning av musikalen Sound of Music från 1959. Nu har Laibach släppt sin senaste skiva baserad på de tolkningar man gjort av musikalen, men även av nord­koreanska folksånger. Som alltid i Laibachs regi flyter världar, ideal och visioner samman för att bilda en unik kommentar till både samtiden och historien.

Svenskön i Rigabukten – Runös speciella kultur och folkliv

SVENSKBYGDENI Rigabukten finns ön Runö som utgör en del av Estlands svenskbygder (Aiboland). Där har en utpräglad svenskkultur funnits sedan åtminstone 1300-talet. Länge har denna kultur bevarats och frodats på Runö genom århundradena. År 1944 flydde dock en stor del av befolkningen till Sverige i samband med att Sovjetunionen intog Baltikum, men på senare tid har svenskar som har sina rötter på Runö börjat återvända dit.

”Fucked by the machine”

RECENSIONI november meddelade en kinesisk forskare, professor He Jiankui från Shenzhen, att hans forskarlag lyckats genomföra en lyckad genmodifiering på ett tvillingpar. Mänskligheten har därmed tagit första steget mot genetiskt modifierade (”förbättrade”) människor. Nästan samtidigt publicerade den kanadensiske biologen Jean-Francois Gariépy sin bok The Revolutionary Phenotype – The amazing story of how life begins and how it ends. Boken redovisar en omvälvande biologisk teori med akut oroande implikationer just på området genetisk modifiering – en ”fenotypisk revolution”, som ”nästan helt säkert” kommer att leda till hela det biologiska DNA-baserade livets förslavande under en ny hårddiskbaserad livsform.

Bland kungar och krigare

Möt den fruktade krigarkungen Ragnar Lodbrok, den store Oden och följ krigaren Gånge-Rolf till Gårdarike. Det enda ni behöver göra är att slå upp någon av de tre volymerna av Fornnordiska sagor som har getts ut av Lars Ulwencreutz. Detta samlingsverk är unikt i avseendet att det är den första kompletta samlingen av de nordiska fornaldrasagorna som getts ut på svenska.

Ny bok om runor och skriftspråkets uppkomst

KULTURFör den högerorienterade är fransmannen Alain de Benoist en givande bekantskap. Han har kal­lats för den nya högerns ”grand old man” och meritlistan talar om ett metapolitiskt engagemang som sträcker sig över fyra decennier. Med titlar som Indo-Europeans: in Search of the Homeland (Indo-europeérna: sökandet efter hemlandet), View from the Right (Perspektiv från höger) och On the Brink of the Abyss (Vid avgrundens rand), är det lätt att hans verk Runes and the Origins of Writing (Runor och skriftspråkets uppkomst, Arktos, 2017) trillar ned i kundkorgen. Själv fick jag boken i lagom tid till fimbulvinterns årliga mansförkylning. I denna recension går undertecknad igenom verket med sedvanliga Carelliska utsvävningar inom temat ”autentisk hedendom”.

Gå till arkivet