Skip to Content

Riga, Lettlands huvudstad. Foto: Pixabay

Avgörande tider väntar våra baltiska grannar

Digital utgåva

Det är onekligen avgörande tider och mycket viktiga beslut som väntar våra baltiska grannfolk under de närmaste åren. Det har säkert sagts av många förr men nu, år 2018, är det verkligen på allvar och mer aktuellt än någonsin. Nu kommer denna krönika inte handla om medlemskap i NATO eller EU, utan istället om den etniska överlevnaden för europeiska folk i dessa länder. Balterna är just på grund av EU och det globalistiska strypgreppet på väg att gå samma öde till mötes som andra nordeuropeiska folk som nu tvingats börja genomlida en kamp. Detta trots att balternas kamp för sin verkliga överlevnad ännu inte har börjat, och den kamp som nu börjar går mycket djupare än de motsättningar som funnits mellan balter och rysktalande under de senaste 70 åren.

Publicerad: 20 november, 2018, 14:30

  • Svenska

Läs även

Allt detta, som säkert för många kan te sig ödesmättat, måste ses i ljuset av att det nyligen har varit val i Lettland och att dess norra granne, Estland, står inför ett lika avgörande val redan nästa år. Här vill jag försöka ge min syn på de baltiska grannarnas situation nu idag och vad de kan välja att göra för framtiden, och vad som kan bli följden om de inte gör det.

Historisk koppling

Våra grannar Estland, Lettland och Litauen har onekligen en stark, historisk koppling till Sverige. I och för sig är det inte många idag som i sin vardag har detta historiska perspektiv för ögonen. Nej, här tycks Bangkok, New York eller Bagdad ligga närmare det psykologiska medvetandet. Men det sistnämnda är endast ett utslag av den förgiftning som drabbat och drabbar oss dagligen genom globalistiska massmedier med vidhängande populärkultur och tankesmedjor, som alla på sina egna vis har fått oss att näst intill glömma bort att vi står våra baltiska grannar närmare i allt; både kulturellt, klimat- och miljömässigt men även utseendemässigt.

Faktum är att vi svenskar har haft mellanmänskliga och ekonomiska kontakter med både ryssar och balter redan före vikingatiden. Detta har naturligtvis satt sina spår, spår som finns latenta i medvetandet, men som nu behöver en knuff för att väckas till liv. Kommer knuffen kan denna medvetenhet slå ut i full blom och skapa en lidelse och ett mellanfolkligt samförstånd som ingen kan stoppa.

Dramatisk samtidshistoria

Här i denna krönika kommer jag främst att beröra samtidshistorien och utmaningarna för Estland och Lettland. Detta gör jag eftersom det är i just dessa länder som nu står inför aktuella, politiska vägval för framtiden.

För den dramatiska samtidshistorien för ester och letter tar jag utgångspunkt i tidsperioden för första världskrigets slut. Då blev alla de tre baltiska staterna självständiga från det dåvarande Tsarryssland. Det bolsjevikiskt kommunistiska Sovjetunionen avträdde dessa områden i samband med freden med Tyskland. Tjugo år senare, då världen åter stod på randen av ett världskrig, beseglades våra grannfolks öden genom att Sovjetunionen annekterade dessa under hösten 1939. Året därpå anslöts de så till det kommunistiska Sovjetunionen. Detta är viktigt att hålla i minnet idag då man skall försöka se de konfliktlinjer som nu är aktuella i Baltikum. Det var alltså inte Ryssland, än mindre det ryska folket som erövrade de baltiska länderna. Det var istället det kommunistiska Sovjetunionen. Lidandena för våra baltiska grannar lät inte heller vänta på sig då kommunisterna tog över.

Deportationer och lidanden som väger lätt i västerländskt medvetande

I början av juni 1941 drabbades esterna och letterna, men självklart även litauerna, av ett lidande som de ännu inte har, och kanske inte heller kan hämta sig ifrån. Då deporterade sovjetmakten tiotusentals män, kvinnor och barn till Sibirien i tåg; godsfinkor. Många dog under transporterna, och många fler dog under umbäranden i fånglägren. Många skulle aldrig återse sina fädernesländer.

Detta är som sagt ett kolossalt lidande ur mänsklig synvinkel, men ändå har kosmopolitiska och globalistiska intressen lyckats med att exempelvis lyfta fram de oroligheter och våldshandlingar som följde på den så kallade Kristallnatten i Tyskland den 10 november år 1938. Även om man ägnar sig åt aldrig så kreativ matematik, går det aldrig att i siffror ens påstå att fler föll offer under Kristallnatten än under deportationerna av balter under juni år 1941. En minst lika stor deportation av balter följde förresten år 1949, så i detta perspektiv torde Kristallnatten väga ganska lätt om man skall se till hur många människor som drabbades av både dödligt våld och lidande. Men så hade våra baltiska grannfolk inte heller några mäktiga propagandaorgan att föra ut just sin verklighetsbild i, något som segrarmakterna däremot hade i övermått!

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Jonas Serneholt

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Demokrati utan motstånd

INRIKES”Även de bästa demokratier förstår att när ett större krig närmar sig måste demokratin sättas på paus. Jag har en känsla av att klimatförändringen är en fråga som är lika allvarlig som ett krig. Det kan vara nödvändigt att sätta demokratin på paus.” – James Lovelock, biokemist

Jag saknar mitt gamla Sverige

KRÖNIKAJag är 80 år och känner som om jag levt i två olika länder. Först i ett lite tråkigt, men välordnat lagomland med gott rykte i omvärlden. Sedan i något som liknar en krigszon och sett som avskräckande exempel i omvärlden. Men tråkigheten kompenserades av en enorm kärlek till fosterlandet, dess långa historia och förfäders oerhörda slit för att ge mig en bättre framtid.

Utan kulturarbetare är högern chanslös

OPINION: KARL MIKAEL LARSONSvenska staten strör hundratals miljoner över kulturbranschen. Flera gånger varje år. Bara för att rätt kultur ska produceras, publiceras och iscensättas. Ingen bransch är lika politiserad. Veckans debattör Karl Mikael Larson (fd Fredrik) synar kulturbranschen.

Skuggan Stefan Löfven

KRÖNIKATrots att jag i min kommande bok Sverige 2084 kan visa på ett antal mycket tveksamma ageranden av en ung Tage Erlander skulle jag vilja kalla honom Sveriges siste landsfader. Den finaste titel en svensk kan få. Den ende som i dag kommer i närheten är väl vår kung, monarken som Stefan Löfven vill avsätta.

Knäböj inte för någon!

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Tio års arbete i alternativmedia: En ringmur av tystnad

KÅSERIFör tio år sedan bytte jag sida. I 25 år arbetade jag som journalist i dagspress, därav 22 år på Dagens Nyheter. Efter pensioneringen började jag skriva i alter­nativmedia. Halva min vänkrets sade upp kontakten. Fortfarande har många inte kunnat förlåta mig för sidbytet. Jag omges av en ringmur av tystnad.

Omvärlden är mer rädd för svenska smittan än för Covid-19

OPINION: KATERINA JANOUCHSverige behandlas som pestsmittat inte bara på grund av den ofantligt större spridningen av Covid-19, utan även på grund av alla samhällssjukdomar som grasserar: kriminalitet, bidragsberoende, terrorismexport, kvävd yttrandefrihet etc. Veckans debattör, Katerina Janouch, menar att ”den svenska smittan” av grannländerna faktiskt uppfattas som ännu värre än coronaviruset.

De låga förväntningarnas rasism, ny kulturrevolution och framtiden för Trump

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETUpploppen i Förenta staterna växer sig allt större, men vad vill egentligen Black Lives Matter? Som vår reporter Dan Malmqvist redogör för i detta nummer så är det en omfattande kravlista som rörelsen presenterat, en lista på olika förmåner som man kräver åt alla svarta. Allt fler påpekar nu att kvotering, öronmärkta bidrag och andra etniska förmåner inte är annat än rasism.

Gå till arkivet

Send this to a friend