Riga, Lettlands huvudstad. Foto: Pixabay

Avgörande tider väntar våra baltiska grannar

Det är onekligen avgörande tider och mycket viktiga beslut som väntar våra baltiska grannfolk under de närmaste åren. Det har säkert sagts av många förr men nu, år 2018, är det verkligen på allvar och mer aktuellt än någonsin. Nu kommer denna krönika inte handla om medlemskap i NATO eller EU, utan istället om den etniska överlevnaden för europeiska folk i dessa länder. Balterna är just på grund av EU och det globalistiska strypgreppet på väg att gå samma öde till mötes som andra nordeuropeiska folk som nu tvingats börja genomlida en kamp. Detta trots att balternas kamp för sin verkliga överlevnad ännu inte har börjat, och den kamp som nu börjar går mycket djupare än de motsättningar som funnits mellan balter och rysktalande under de senaste 70 åren.

Allt detta, som säkert för många kan te sig ödesmättat, måste ses i ljuset av att det nyligen har varit val i Lettland och att dess norra granne, Estland, står inför ett lika avgörande val redan nästa år. Här vill jag försöka ge min syn på de baltiska grannarnas situation nu idag och vad de kan välja att göra för framtiden, och vad som kan bli följden om de inte gör det.

Historisk koppling

Våra grannar Estland, Lettland och Litauen har onekligen en stark, historisk koppling till Sverige. I och för sig är det inte många idag som i sin vardag har detta historiska perspektiv för ögonen. Nej, här tycks Bangkok, New York eller Bagdad ligga närmare det psykologiska medvetandet. Men det sistnämnda är endast ett utslag av den förgiftning som drabbat och drabbar oss dagligen genom globalistiska massmedier med vidhängande populärkultur och tankesmedjor, som alla på sina egna vis har fått oss att näst intill glömma bort att vi står våra baltiska grannar närmare i allt; både kulturellt, klimat- och miljömässigt men även utseendemässigt.

Faktum är att vi svenskar har haft mellanmänskliga och ekonomiska kontakter med både ryssar och balter redan före vikingatiden. Detta har naturligtvis satt sina spår, spår som finns latenta i medvetandet, men som nu behöver en knuff för att väckas till liv. Kommer knuffen kan denna medvetenhet slå ut i full blom och skapa en lidelse och ett mellanfolkligt samförstånd som ingen kan stoppa.

Dramatisk samtidshistoria

Här i denna krönika kommer jag främst att beröra samtidshistorien och utmaningarna för Estland och Lettland. Detta gör jag eftersom det är i just dessa länder som nu står inför aktuella, politiska vägval för framtiden.

För den dramatiska samtidshistorien för ester och letter tar jag utgångspunkt i tidsperioden för första världskrigets slut. Då blev alla de tre baltiska staterna självständiga från det dåvarande Tsarryssland. Det bolsjevikiskt kommunistiska Sovjetunionen avträdde dessa områden i samband med freden med Tyskland. Tjugo år senare, då världen åter stod på randen av ett världskrig, beseglades våra grannfolks öden genom att Sovjetunionen annekterade dessa under hösten 1939. Året därpå anslöts de så till det kommunistiska Sovjetunionen. Detta är viktigt att hålla i minnet idag då man skall försöka se de konfliktlinjer som nu är aktuella i Baltikum. Det var alltså inte Ryssland, än mindre det ryska folket som erövrade de baltiska länderna. Det var istället det kommunistiska Sovjetunionen. Lidandena för våra baltiska grannar lät inte heller vänta på sig då kommunisterna tog över.

Deportationer och lidanden som väger lätt i västerländskt medvetande

I början av juni 1941 drabbades esterna och letterna, men självklart även litauerna, av ett lidande som de ännu inte har, och kanske inte heller kan hämta sig ifrån. Då deporterade sovjetmakten tiotusentals män, kvinnor och barn till Sibirien i tåg; godsfinkor. Många dog under transporterna, och många fler dog under umbäranden i fånglägren. Många skulle aldrig återse sina fädernesländer.

Detta är som sagt ett kolossalt lidande ur mänsklig synvinkel, men ändå har kosmopolitiska och globalistiska intressen lyckats med att exempelvis lyfta fram de oroligheter och våldshandlingar som följde på den så kallade Kristallnatten i Tyskland den 10 november år 1938. Även om man ägnar sig åt aldrig så kreativ matematik, går det aldrig att i siffror ens påstå att fler föll offer under Kristallnatten än under deportationerna av balter under juni år 1941. En minst lika stor deportation av balter följde förresten år 1949, så i detta perspektiv torde Kristallnatten väga ganska lätt om man skall se till hur många människor som drabbades av både dödligt våld och lidande. Men så hade våra baltiska grannfolk inte heller några mäktiga propagandaorgan att föra ut just sin verklighetsbild i, något som segrarmakterna däremot hade i övermått!

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Släck Flamman i Malmö!

Släck Flamman i Malmö!

🟠 KRÖNIKA Organisationen Flamman i Malmö är ett ”socialt förebyggande centrum” som bland annat jobbat med en avhopparverksamhet för IS-återvändare. 2023 fick de över 26 miljoner kronor i bidrag från Malmö stad och olika statliga myndigheter.

Miljardbrand i batterilager

Miljardbrand i batterilager

🟠 KRÖNIKA En del av batterilagret Moss Landing i Kalifornien har brunnit. Där lagrar litiumbatterier elektricitet för senare användning. Det är inget litet elskåp utan världens troligen största elektriska lageranläggning.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Sverige efter 1945, sett från Skåne

🟠 BOKRECENSION Sveriges historia efter 1945 har onekligen sina intressanta sidor. Här har vi alltså ett land i Europas norra utkant, ett land med långa traditioner och med utmärkt folkmaterial med hög moral, väl skolat och drillat i ett modernt utbildningssystem. Detta resulterade i ett välfungerande samhälle med starkt försvar och blomstrande handel och industri. Sedan kom eländet med 60-talets begynnande fjärrinvandring, förslappad moral, utkonkurrerad spetsindustri och försvagat försvar. Vi tittar här närmare på en skildring av allt detta, sett ur en skånsk ingenjörs synvinkel.

Boken som blev profetisk

🟠 BOKRECENSION Finns det någon roman som på ett intressant sätt gestaltat massinvandringen? Ja, Jean Raspails De heligas läger från 1973 är fortfarande läsvärd. Den lyckas kondensera hela folkutbytet genom att låta det vara något som sker omedelbart, snarare än som resultatet av en utdragen process. Det är en fascinerande bok, både på grund av dess målande stil och dess profetiska insikter.

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En uppmärksammad molekylärbiolog vill hacka kriminellas hjärnor för att göra dem till laglydiga medborgare. Teknologin är redan framgångsrikt testad på djur, och nu gäller det bara att ändra på den vetenskapliga etiken och öppna upp för experiment på människor. Han nämner specifikt ”diskriminering och hatbrott” som exempel, och enligt honom kan tekniken finnas på plats redan om tio år.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.