Riga, Lettlands huvudstad. Foto: Pixabay

Avgörande tider väntar våra baltiska grannar

Det är onekligen avgörande tider och mycket viktiga beslut som väntar våra baltiska grannfolk under de närmaste åren. Det har säkert sagts av många förr men nu, år 2018, är det verkligen på allvar och mer aktuellt än någonsin. Nu kommer denna krönika inte handla om medlemskap i NATO eller EU, utan istället om den etniska överlevnaden för europeiska folk i dessa länder. Balterna är just på grund av EU och det globalistiska strypgreppet på väg att gå samma öde till mötes som andra nordeuropeiska folk som nu tvingats börja genomlida en kamp. Detta trots att balternas kamp för sin verkliga överlevnad ännu inte har börjat, och den kamp som nu börjar går mycket djupare än de motsättningar som funnits mellan balter och rysktalande under de senaste 70 åren.

Allt detta, som säkert för många kan te sig ödesmättat, måste ses i ljuset av att det nyligen har varit val i Lettland och att dess norra granne, Estland, står inför ett lika avgörande val redan nästa år. Här vill jag försöka ge min syn på de baltiska grannarnas situation nu idag och vad de kan välja att göra för framtiden, och vad som kan bli följden om de inte gör det.

Historisk koppling

Våra grannar Estland, Lettland och Litauen har onekligen en stark, historisk koppling till Sverige. I och för sig är det inte många idag som i sin vardag har detta historiska perspektiv för ögonen. Nej, här tycks Bangkok, New York eller Bagdad ligga närmare det psykologiska medvetandet. Men det sistnämnda är endast ett utslag av den förgiftning som drabbat och drabbar oss dagligen genom globalistiska massmedier med vidhängande populärkultur och tankesmedjor, som alla på sina egna vis har fått oss att näst intill glömma bort att vi står våra baltiska grannar närmare i allt; både kulturellt, klimat- och miljömässigt men även utseendemässigt.

Faktum är att vi svenskar har haft mellanmänskliga och ekonomiska kontakter med både ryssar och balter redan före vikingatiden. Detta har naturligtvis satt sina spår, spår som finns latenta i medvetandet, men som nu behöver en knuff för att väckas till liv. Kommer knuffen kan denna medvetenhet slå ut i full blom och skapa en lidelse och ett mellanfolkligt samförstånd som ingen kan stoppa.

Dramatisk samtidshistoria

Här i denna krönika kommer jag främst att beröra samtidshistorien och utmaningarna för Estland och Lettland. Detta gör jag eftersom det är i just dessa länder som nu står inför aktuella, politiska vägval för framtiden.

För den dramatiska samtidshistorien för ester och letter tar jag utgångspunkt i tidsperioden för första världskrigets slut. Då blev alla de tre baltiska staterna självständiga från det dåvarande Tsarryssland. Det bolsjevikiskt kommunistiska Sovjetunionen avträdde dessa områden i samband med freden med Tyskland. Tjugo år senare, då världen åter stod på randen av ett världskrig, beseglades våra grannfolks öden genom att Sovjetunionen annekterade dessa under hösten 1939. Året därpå anslöts de så till det kommunistiska Sovjetunionen. Detta är viktigt att hålla i minnet idag då man skall försöka se de konfliktlinjer som nu är aktuella i Baltikum. Det var alltså inte Ryssland, än mindre det ryska folket som erövrade de baltiska länderna. Det var istället det kommunistiska Sovjetunionen. Lidandena för våra baltiska grannar lät inte heller vänta på sig då kommunisterna tog över.

Deportationer och lidanden som väger lätt i västerländskt medvetande

I början av juni 1941 drabbades esterna och letterna, men självklart även litauerna, av ett lidande som de ännu inte har, och kanske inte heller kan hämta sig ifrån. Då deporterade sovjetmakten tiotusentals män, kvinnor och barn till Sibirien i tåg; godsfinkor. Många dog under transporterna, och många fler dog under umbäranden i fånglägren. Många skulle aldrig återse sina fädernesländer.

Detta är som sagt ett kolossalt lidande ur mänsklig synvinkel, men ändå har kosmopolitiska och globalistiska intressen lyckats med att exempelvis lyfta fram de oroligheter och våldshandlingar som följde på den så kallade Kristallnatten i Tyskland den 10 november år 1938. Även om man ägnar sig åt aldrig så kreativ matematik, går det aldrig att i siffror ens påstå att fler föll offer under Kristallnatten än under deportationerna av balter under juni år 1941. En minst lika stor deportation av balter följde förresten år 1949, så i detta perspektiv torde Kristallnatten väga ganska lätt om man skall se till hur många människor som drabbades av både dödligt våld och lidande. Men så hade våra baltiska grannfolk inte heller några mäktiga propagandaorgan att föra ut just sin verklighetsbild i, något som segrarmakterna däremot hade i övermått!

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Éric Zemmour i BFM TV

Éric Zemmour i BFM TV

🟠 KRÖNIKA Éric Zemmour, ledare för det franska högerpartiet ”Reconquête!” (Återerövring), intervjuades under söndagen den 2 november i den franska TV-kanalen BFM. Han presenterade sin nya bok, ”La messe n’est pas dite”, men levererade samtidigt åsikter och ställningstaganden i flera aktuella frågor.

Läs även:

Éric Zemmour i BFM TV

Éric Zemmour i BFM TV

🟠 KRÖNIKA Éric Zemmour, ledare för det franska högerpartiet ”Reconquête!” (Återerövring), intervjuades under söndagen den 2 november i den franska TV-kanalen BFM. Han presenterade sin nya bok, ”La messe n’est pas dite”, men levererade samtidigt åsikter och ställningstaganden i flera aktuella frågor.

Vi måste börja se det positiva!

Vi måste börja se det positiva!

🟠 LEDARE När det händer mycket elände i världen är det lätt att tappa det positiva ur sikte. Man kan till och med lätt missa att en förändring är på gång – att hela det politiska landskapet faktiskt håller på att förändras. Vi ska inte vara rädda att göra gemensam sak med de som drar åt samma håll, även om våra motiv och långsiktiga målsättningar kan skilja sig åt.

WFAS 2025 – Kina uppvaktar Sverige med stor konferens om akupunktur

WFAS 2025 – Kina uppvaktar Sverige med stor konferens om akupunktur

🟠 KRÖNIKA En stor konferens om akupunktur avhölls i september i Stockholm. Konferensen gick alldeles under radarn, för svensk del. Det svenska ointresset är troligen ingen tillfällighet. Det är i full överensstämmelse bland annat med rådande amerikansk uppfattning om Kina. Och ja, den här konferensen utgör utan tvekan ett stycke offensiv kinesisk diplomati. Ett stycke diplomati medelst utbyte av kunskaper. En sak som det för övrigt finns historisk precedens för, för kinesisk del.

Digitalt ID är den slutliga lösningen för total och global kontroll – och tyranni

Digitalt ID är den slutliga lösningen för total och global kontroll – och tyranni

🟠 UTRIKESREDAKTÖREN HAR ORDET Etablissemanget och dess media sa att det var en konspirationsteori. De hånade, förtalade och försökte tysta alla oss som vågade varna om det annalkande kontrollsystemet. Obligatoriskt digitalt ID var inget annat än ”paranoida konspirationsteorier”, fel- eller desinformation, fick vi höra. Men nu är de här. Vi kan konstatera att konspirationsteorier gång på gång visar sig vara konspirationsfakta och att ”konspirationsteoretiker” egentligen bara beskriver ”någon som fattat läget innan de flesta andra”. I en värld där rätt är fel och tvärtom, är det kanske inte så konstigt att fakta kallas fel- eller desinformation.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Illuminatorden, ett ansikte med många masker

🟠 BOKRECENSION Illuminatorden har de senaste årtiondena stått alltmer i centrum för diskussionen runt hemliga ordnar. Dess grundande 1776 är historiskt belagt, men vad som sedan har hänt med den är mer oklart. I denna bok, späckad med fakta, resonemang och hypoteser, tecknar den välmeriterade amerikanske journalisten Jim Marrs (1943–2017) en bred översiktsbild över de hemliga sällskapens historia och idévärld. Författaren har arbetat utifrån ett mycket stort källmaterial, och är inte rädd för att ställa upp djärva teorier. Mycket av det citerade källmaterialet är verkligen häpnadsväckande.

Förnedrings-TV, men av andra skäl

🟠 KULTUR På Sergels torg, som i sig utgör en del av en större brutalistisk våldtäkt av Stockholms stadsbild, hänger nu en madrass av brons över ett metallräcke. Den ska påminna oss överlevande om en massaker som Sveriges politiker för inte så länge sedan möjliggjorde på en gata i närheten. Men den falska finkulturen upphör inte vid konstmadrassen som snart lär bli nedklottrad. Dödsoffrens anhöriga ska också förnedras i direktsändning.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Läs om – Sveriges kommuner online

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.