Skip to Content

Riga, Lettlands huvudstad. Foto: Pixabay

Avgörande tider väntar våra baltiska grannar

Digital utgåva

Det är onekligen avgörande tider och mycket viktiga beslut som väntar våra baltiska grannfolk under de närmaste åren. Det har säkert sagts av många förr men nu, år 2018, är det verkligen på allvar och mer aktuellt än någonsin. Nu kommer denna krönika inte handla om medlemskap i NATO eller EU, utan istället om den etniska överlevnaden för europeiska folk i dessa länder. Balterna är just på grund av EU och det globalistiska strypgreppet på väg att gå samma öde till mötes som andra nordeuropeiska folk som nu tvingats börja genomlida en kamp. Detta trots att balternas kamp för sin verkliga överlevnad ännu inte har börjat, och den kamp som nu börjar går mycket djupare än de motsättningar som funnits mellan balter och rysktalande under de senaste 70 åren.

Publicerad: 20 november, 2018, 14:30

  • Svenska

Läs även

Allt detta, som säkert för många kan te sig ödesmättat, måste ses i ljuset av att det nyligen har varit val i Lettland och att dess norra granne, Estland, står inför ett lika avgörande val redan nästa år. Här vill jag försöka ge min syn på de baltiska grannarnas situation nu idag och vad de kan välja att göra för framtiden, och vad som kan bli följden om de inte gör det.

Historisk koppling

Våra grannar Estland, Lettland och Litauen har onekligen en stark, historisk koppling till Sverige. I och för sig är det inte många idag som i sin vardag har detta historiska perspektiv för ögonen. Nej, här tycks Bangkok, New York eller Bagdad ligga närmare det psykologiska medvetandet. Men det sistnämnda är endast ett utslag av den förgiftning som drabbat och drabbar oss dagligen genom globalistiska massmedier med vidhängande populärkultur och tankesmedjor, som alla på sina egna vis har fått oss att näst intill glömma bort att vi står våra baltiska grannar närmare i allt; både kulturellt, klimat- och miljömässigt men även utseendemässigt.

Faktum är att vi svenskar har haft mellanmänskliga och ekonomiska kontakter med både ryssar och balter redan före vikingatiden. Detta har naturligtvis satt sina spår, spår som finns latenta i medvetandet, men som nu behöver en knuff för att väckas till liv. Kommer knuffen kan denna medvetenhet slå ut i full blom och skapa en lidelse och ett mellanfolkligt samförstånd som ingen kan stoppa.

Dramatisk samtidshistoria

Här i denna krönika kommer jag främst att beröra samtidshistorien och utmaningarna för Estland och Lettland. Detta gör jag eftersom det är i just dessa länder som nu står inför aktuella, politiska vägval för framtiden.

För den dramatiska samtidshistorien för ester och letter tar jag utgångspunkt i tidsperioden för första världskrigets slut. Då blev alla de tre baltiska staterna självständiga från det dåvarande Tsarryssland. Det bolsjevikiskt kommunistiska Sovjetunionen avträdde dessa områden i samband med freden med Tyskland. Tjugo år senare, då världen åter stod på randen av ett världskrig, beseglades våra grannfolks öden genom att Sovjetunionen annekterade dessa under hösten 1939. Året därpå anslöts de så till det kommunistiska Sovjetunionen. Detta är viktigt att hålla i minnet idag då man skall försöka se de konfliktlinjer som nu är aktuella i Baltikum. Det var alltså inte Ryssland, än mindre det ryska folket som erövrade de baltiska länderna. Det var istället det kommunistiska Sovjetunionen. Lidandena för våra baltiska grannar lät inte heller vänta på sig då kommunisterna tog över.

Deportationer och lidanden som väger lätt i västerländskt medvetande

I början av juni 1941 drabbades esterna och letterna, men självklart även litauerna, av ett lidande som de ännu inte har, och kanske inte heller kan hämta sig ifrån. Då deporterade sovjetmakten tiotusentals män, kvinnor och barn till Sibirien i tåg; godsfinkor. Många dog under transporterna, och många fler dog under umbäranden i fånglägren. Många skulle aldrig återse sina fädernesländer.

Detta är som sagt ett kolossalt lidande ur mänsklig synvinkel, men ändå har kosmopolitiska och globalistiska intressen lyckats med att exempelvis lyfta fram de oroligheter och våldshandlingar som följde på den så kallade Kristallnatten i Tyskland den 10 november år 1938. Även om man ägnar sig åt aldrig så kreativ matematik, går det aldrig att i siffror ens påstå att fler föll offer under Kristallnatten än under deportationerna av balter under juni år 1941. En minst lika stor deportation av balter följde förresten år 1949, så i detta perspektiv torde Kristallnatten väga ganska lätt om man skall se till hur många människor som drabbades av både dödligt våld och lidande. Men så hade våra baltiska grannfolk inte heller några mäktiga propagandaorgan att föra ut just sin verklighetsbild i, något som segrarmakterna däremot hade i övermått!

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Jonas Serneholt

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

EU-valet

DEBATTDen 25 maj för hundra år sedan klubbade riksdagen igenom allmän och lika rösträtt. Detta efter 40 års kamp från arbetarklassen där överklassen också pressades av en tänkbar revolution. Men en eftergift var det. Som överheten aldrig varit bekväm med. Det menar Ulf Nilsson, facklig sekreterare i Kommunistiska Partiet.

Propaganda i stället för dialog

KRÖNIKA

Hur var det egentligen kring Jan Guillou och spioneridomen?

KRÖNIKAI sin krönika i Nya Tiders nätupplaga presenterade Josef Csiba en händelse som skakade om inte bara Sveriges journalistkretsar, men framför allt det socialdemokratiska partiet. För många yngre läsare som missade viktiga historielektioner i modern politisk historia är detta förtydligande absolut nödvändigt.

Bananrepubliken Sverige

LEDAREDen svenska demokratin är ett skådespel. Det finns i dag inget annat sätt att beskriva det på. Det står helt klart sedan oppositionen gång på gång hindrats att nå ut till allmänheten enligt samma spelregler som maktens egna partier.

Pensionärerna kommer!

OPINION: DAN AHLMARKPensionärerna har glömts bort i ett samhälle som hela tiden lyfter fram unga karriärister med ett levebröd att riskera om de tänker allt för självständigt. Men pensionärerna är många – väldigt många till och med. Och arga – hur arga kan vi snart komma att bli varse om, menar forskaren och affärsutvecklaren Dan Ahlmark.

SD får för första gången reellt inflytande

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETFörsvarsberedningens rapport som presenterades i förra veckan är inte bara ett trendbrott vad gäller ambitionen att försvara Sverige, det är också första gången som Sverigedemokraterna ger ett avtryck i svensk politik och stakar ut riktningen för de andra partierna.

Lämna EU – stärk det nordiska samarbetet

DEBATTSveriges riksdag består av partier som vill vara kvar i EU. Landsbygdspartiet vill lämna EU och ge svenska medborgare makt över besluten som påverkar deras liv.

I statsfeminismens välde

OPINION

Gå till arkivet

Send this to a friend