Bakslag för presidentens parti i Turkiet

När Turkiet gick till val söndagen den 7 juni misslyckades regerande AKP att få egen majoritet. Samtidigt kom det kurdiska HDP över parlamentets tioprocentsspärr.
En kurdisk man röstar trots svåra skador han ådragit sig i bombdådet som riktats mot det kurdiskt dominerade partiet HDP:s valmöte två dagar innan valet. Två bomber exploderade med fem minuters mellanrum och dödade två och skadade över 200. Foto: Twitter
En kurdisk man röstar trots svåra skador han ådragit sig i bombdådet som riktats mot det kurdiskt dominerade partiet HDP:s valmöte två dagar innan valet. Två bomber exploderade med fem minuters mellanrum och dödade två och skadade över 200. Foto: Twitter

Med 40,9 procent av rösterna kommer president Erdoğans islamiska parti AKP (Rättvise- och utvecklingspartiet) att ta 256 av parlamentets 550 mandat, en tillbakagång med 53 mandat som innebär att partiet förlorar den egna majoriteten. Det knappt tre år gamla HDP (Folkets demokratiska parti), som kallas för kurdiskt men också lockar väljare bland andra minoriteter och oppositionella turkar, tar sig över parlamentets ovanligt höga tioprocentsspärr och får med sina 13,1 procent av rösterna 80 mandat.

Recep Tayyip Erdoğan har suttit som premiärminister sedan 2002, men då AKP begränsar antalet mandatperioder för sina förtroendevalda till tre, valde Erdoğan att istället ställa upp i presidentvalet 2014, som han vann. Presidentposten har mer av en ceremoniell karaktär, men det ville Erdoğan inte nöja sig med. En valseger för AKP med över 50 procent av rösterna skulle ha berett vägen för en folkomröstning för att ge presidenten mer makt.

Att AKP i stället gick tillbaka menar bedömare beror på missnöje med ekonomi, arbetslöshet och mänskliga rättigheter, men också en oro över vad ytterligare befogenheter för Erdoğan skulle innebära för demokratin. Vidare har Erdoğan ådragit sig både inhemsk och utländsk kritik för Turkiets stöd till rebellerna i Syrien, inklusive olika islamistiska terrorgrupper. Erdoğan anses driva linjen att Syriens president Assad skall störtas och ersättas med en vänlig islamistisk regering. I Nya Tider v 19/2015 berättade vi om hur turkiska säkerhetsagenter ertappades med en lastbilskonvoj som transporterade vapen och utrustning till Syrien, och i NyT v 22/2015 berättade vi om det växande missnöjet i Turkiet med alla bilar som stjäls av islamisterna, som använder dem i sina attacker mot syriska och irakiska befästningar. Anklagelser om att den turkiska regeringen har finansierat IS har sammanfallit med kurdiska demonstrationer mot regeringens hållning vid den turkisk-syriska gränsen.

Eftersom presidenten, som egentligen ska stå över partipolitik, själv kampanjat flitigt i landet, ses valresultatet också som ett personligt nederlag för honom. Under valkampanjen har Erdoğan gjort häftiga utfall mot HDP, som han kallade för ett parti för homosexuella och ateister, i ett försök att mobilisera sin egen väljarbas, som huvudsakligen består av muslimsk arbetarklass. Det har också noterats att Erdoğan underlät att fördöma det sjuttiotal attacker som ägt rum mot HDP. I Diyarbakir, i landets östra del, ledde en bombattack mot partiet till två döda och mer än 200 skadade.

På andra plats i valet kom socialdemokratiska CHP (Republikanska folkpartiet) med 25,0 procent av rösterna, följt av nationalistiska MHP (Nationella aktionspartiet) som samlade 16,3 procent. Erdoğans parti kan komma att fortsätta styra landet, nu i minoritet, eller bilda koalitionsregering. En tredje möjlighet är att utlysa nyval.

Politiska analytiker räknar nu med att Turkiet kan glida ned i en period av politisk instabilitet som på 1970-talet, präglad av svaga koalitionsregeringar med ett splittrat väljarstöd. Förra gången resulterade det tilltagande politiska våldet i en statskupp 1980. I dag har redan vänsterradikala rörelser, som Revolutionära folkets befrielsefront, återuppstått i Turkiets laddade politiska atmosfär, och en serie attacker präglade de sista dagarna inför valet.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.