Bakslag för presidentens parti i Turkiet

När Turkiet gick till val söndagen den 7 juni misslyckades regerande AKP att få egen majoritet. Samtidigt kom det kurdiska HDP över parlamentets tioprocentsspärr.
En kurdisk man röstar trots svåra skador han ådragit sig i bombdådet som riktats mot det kurdiskt dominerade partiet HDP:s valmöte två dagar innan valet. Två bomber exploderade med fem minuters mellanrum och dödade två och skadade över 200. Foto: Twitter
En kurdisk man röstar trots svåra skador han ådragit sig i bombdådet som riktats mot det kurdiskt dominerade partiet HDP:s valmöte två dagar innan valet. Två bomber exploderade med fem minuters mellanrum och dödade två och skadade över 200. Foto: Twitter

Med 40,9 procent av rösterna kommer president Erdoğans islamiska parti AKP (Rättvise- och utvecklingspartiet) att ta 256 av parlamentets 550 mandat, en tillbakagång med 53 mandat som innebär att partiet förlorar den egna majoriteten. Det knappt tre år gamla HDP (Folkets demokratiska parti), som kallas för kurdiskt men också lockar väljare bland andra minoriteter och oppositionella turkar, tar sig över parlamentets ovanligt höga tioprocentsspärr och får med sina 13,1 procent av rösterna 80 mandat.

Recep Tayyip Erdoğan har suttit som premiärminister sedan 2002, men då AKP begränsar antalet mandatperioder för sina förtroendevalda till tre, valde Erdoğan att istället ställa upp i presidentvalet 2014, som han vann. Presidentposten har mer av en ceremoniell karaktär, men det ville Erdoğan inte nöja sig med. En valseger för AKP med över 50 procent av rösterna skulle ha berett vägen för en folkomröstning för att ge presidenten mer makt.

Att AKP i stället gick tillbaka menar bedömare beror på missnöje med ekonomi, arbetslöshet och mänskliga rättigheter, men också en oro över vad ytterligare befogenheter för Erdoğan skulle innebära för demokratin. Vidare har Erdoğan ådragit sig både inhemsk och utländsk kritik för Turkiets stöd till rebellerna i Syrien, inklusive olika islamistiska terrorgrupper. Erdoğan anses driva linjen att Syriens president Assad skall störtas och ersättas med en vänlig islamistisk regering. I Nya Tider v 19/2015 berättade vi om hur turkiska säkerhetsagenter ertappades med en lastbilskonvoj som transporterade vapen och utrustning till Syrien, och i NyT v 22/2015 berättade vi om det växande missnöjet i Turkiet med alla bilar som stjäls av islamisterna, som använder dem i sina attacker mot syriska och irakiska befästningar. Anklagelser om att den turkiska regeringen har finansierat IS har sammanfallit med kurdiska demonstrationer mot regeringens hållning vid den turkisk-syriska gränsen.

Eftersom presidenten, som egentligen ska stå över partipolitik, själv kampanjat flitigt i landet, ses valresultatet också som ett personligt nederlag för honom. Under valkampanjen har Erdoğan gjort häftiga utfall mot HDP, som han kallade för ett parti för homosexuella och ateister, i ett försök att mobilisera sin egen väljarbas, som huvudsakligen består av muslimsk arbetarklass. Det har också noterats att Erdoğan underlät att fördöma det sjuttiotal attacker som ägt rum mot HDP. I Diyarbakir, i landets östra del, ledde en bombattack mot partiet till två döda och mer än 200 skadade.

På andra plats i valet kom socialdemokratiska CHP (Republikanska folkpartiet) med 25,0 procent av rösterna, följt av nationalistiska MHP (Nationella aktionspartiet) som samlade 16,3 procent. Erdoğans parti kan komma att fortsätta styra landet, nu i minoritet, eller bilda koalitionsregering. En tredje möjlighet är att utlysa nyval.

Politiska analytiker räknar nu med att Turkiet kan glida ned i en period av politisk instabilitet som på 1970-talet, präglad av svaga koalitionsregeringar med ett splittrat väljarstöd. Förra gången resulterade det tilltagande politiska våldet i en statskupp 1980. I dag har redan vänsterradikala rörelser, som Revolutionära folkets befrielsefront, återuppstått i Turkiets laddade politiska atmosfär, och en serie attacker präglade de sista dagarna inför valet.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Sverige efter 1945, sett från Skåne

🟠 BOKRECENSION Sveriges historia efter 1945 har onekligen sina intressanta sidor. Här har vi alltså ett land i Europas norra utkant, ett land med långa traditioner och med utmärkt folkmaterial med hög moral, väl skolat och drillat i ett modernt utbildningssystem. Detta resulterade i ett välfungerande samhälle med starkt försvar och blomstrande handel och industri. Sedan kom eländet med 60-talets begynnande fjärrinvandring, förslappad moral, utkonkurrerad spetsindustri och försvagat försvar. Vi tittar här närmare på en skildring av allt detta, sett ur en skånsk ingenjörs synvinkel.

Boken som blev profetisk

🟠 BOKRECENSION Finns det någon roman som på ett intressant sätt gestaltat massinvandringen? Ja, Jean Raspails De heligas läger från 1973 är fortfarande läsvärd. Den lyckas kondensera hela folkutbytet genom att låta det vara något som sker omedelbart, snarare än som resultatet av en utdragen process. Det är en fascinerande bok, både på grund av dess målande stil och dess profetiska insikter.

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En uppmärksammad molekylärbiolog vill hacka kriminellas hjärnor för att göra dem till laglydiga medborgare. Teknologin är redan framgångsrikt testad på djur, och nu gäller det bara att ändra på den vetenskapliga etiken och öppna upp för experiment på människor. Han nämner specifikt ”diskriminering och hatbrott” som exempel, och enligt honom kan tekniken finnas på plats redan om tio år.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.