Skip to Content

Om alla som besöker Nya Tider denna månad stödde verksamheten med 10 kronor skulle vi kunna ge ut en dagstidning. Swisha till 123 037 97 35.
Federal Reserve Systems huvudkontor i Washington, D.C. Foto: Wiki.
Ekonomi

Bankchef varnar för att FED är en tickande bomb

Charles Plosser, en central figur i den amerikanska centralbanken Federal Reserve (FED), varnar för en kommande finansiell katastrof som en konsekvens av misslyckanden i FED:s nuvarande strategi. Att bara trycka mer och mer dollar kommer inte att fungera i längden, varnar han. Men vad finns det för alternativ?

Publicerad: 29 juli, 2014, 13:04

  • Svenska

Läs även

Charles Plosser, chef för FED i Philadelphia och en tongivande aktör inom USA:s finanssystem.

Charles Plosser, chef för FED i Philadelphia och en tongivande aktör inom USA:s finanssystem.

Charles I. Plosser, chef för bankens Philadelphiadistrikt, varnar för att FED genom ett överdrivet nyttjande av så kallade kvantitativa lättnader kan komma att utlösa en okontrollerbar våg av inflation och ett dramatiskt fall i dollarns värde. Man sitter på en tickande tidsinställd bomb, summerar bland andra nättidningen Marketwatch, som ägs av analysföretaget Dow Jones & Co. Kvantitativa lättnader är den tekniska termen för när centralbanken pumpar in krediter i det finansiella systemet genom att köpa amerikanska statspapper från banker och liknande finansiella aktörer, vilket man gjort sedan man ”köpte ut” de privata bankernas förluster efter finanskrisen 2008.

I ett försök att få fart i den långsammaste amerikanska återhämtningen efter krisen, som är den värsta sedan 1930-talets stora depression, har Federal Reserve skjutit in motsvarande 4 500 miljarder dollar i storbankernas reserver. För närvarande ligger merparten av tillgångarna i tryggt förvar i landets banker, men när pengarna lånas ut till företag och hushåll kommer marknaden översvämmas av billiga krediter, spår Plosser.

Scenariot liknar det som inträffade i Tyskland under eran av hyperinflation. Hur skrämmande det än kan tyckas ur ett amerikanskt perspektiv så kan det lämna betydligt större avtryck i förlängningen. Dollarn innehar den inofficiella titeln som världens reservvaluta. När företagskoncerner och stater byter produkter över gränserna tar man vanligtvis ut betalningen i dollar, vilket skapar en artificiell efterfrågan som gör det möjligt att utöka mängden dollar i cirkulation utan att oroa sig för en depreciering av valutan.

Inflationen exporteras till omvärlden som måste ha tag i dollar för att bedriva internationell handel, i synnerhet världens bank- och energisektorer är beroende av ett konstant flöde för att hålla liv i sin verksamhet. Ett beroende som upprätthålls genom tvingande uppgörelser med arabvärldens största oljeexportörer om att endast sälja olja mot betalning i dollar. Situationen är slående lik ett pyramidspel, där systemet kräver ytterligare tillförsel av mer och mer dollar för att hålla sig på fötter. Upphör flödet riskerar man en finansiell kollaps på kort sikt, men om flödet fortsätter oavbrutet tappar dollarn sin trovärdighet som en pålitlig valuta och på längre sikt förlorar man sin ställning som världens reservvaluta.

Att Plosser numera är orolig för den rådande ordningen är förståeligt, ett kraftigt fall i efterfrågan på dollar skulle slå hårt mot det importberoende landets ekonomi. Kostnaderna för att finansiera statsskulden skulle skjuta i höjden samtidigt som bankerna förlorar sin ställning som monetär mellanhand för internationella transaktioner. Oberoende analyser har visat att levnadsstandarden i USA utan dollarn som reservvaluta skulle sjunka till samma nivåer som den i Mexiko eller Spanien.

I Kina och Ryssland har man under en längre tid arbetat för att ta sig ur sitt beroende av dollardominerade finansiella institutioner. Kritiken har funnits länge men det är först på senare år som utvecklingen tagit en mycket intressant vändning. De båda länderna kom den 21 maj överens om en omfattande gasaffär, där rysk naturgas exporteras till Kina över en period av 30 år.

Betalningen sker i rubel och yuan. Förhandlingar har pågått i ett årtionde och det totala värdet av affären uppskattas till hisnande 400 miljarder dollar. Ryssland förhandlar samtidigt om en liknande uppgörelse med Indien, där betalningen återigen sker utan dollar. Den ryska statliga energijätten Gazprom har meddelat att man vill sälja energi till sina europeiska kunder mot betalning i euro. Iran har meddelat att de kommer att sälja av centralbankens tillgångar i dollar och hålla sina valutareserver i euro. Samtidigt har Kinas regering gjort exklusiva uppgörelser med Tyskland och Bank of England för att öka omfattningen av handeln med yuan, något som sätter Frankfurt och London i den bekväma sitsen som centra för den blomstrande europeiska yuanhandeln.

Analytiker spår att det bara är en tidsfråga innan arabstaterna med Saudiarabien i spetsen kommer nå liknande överenskommelser med kineserna. Renässansen för den inhemska oljeindustrin i USA, till stor del tack vare bergsspräckning (fracking), och Kinas ökande beroende av importerad energi kommer att göra landet till den största importören av saudisk olja, det är därmed snarare en fråga om när, inte om, saudierna och kineserna kommer att kringskära den amerikanska mellanhanden och göra upp direkt sinsemellan. En bedömning som stärks av en långvarig strävan från de båda länderna att stärka sin relation.

Analytiker spår att detta kan förändra verkligheten för den globala handeln och drastiskt förändra styrkeförhållandena i världen. Hur denna nya verklighet kommer se ut finns det olika åsikter om. Kommer euron att axla dollarns roll, eller möjligtvis yuanen? Kan den nya asiatiska valutan altyn, som Ryssland vill skapa, att blanda sig i leken? Eller är det här bara en början på en återgång till guldstandarden? Bör världens länder enas om att skapa en centraliserad världsvaluta, som den kände ekonomen Joseph Stiglitz anser? Eller kommer en öppen marknad bestående av flera konkurrerande nationella valutor vara det system som får överhanden?

När världens folkrikaste nation tillika världens största exportör och guldproducent konspirerar med en av världens största energiproducenter och med världens näst folkrikaste nation för att omdana den monetära ordningen samtidigt som Amerikas europeiska hustru inte visat sig vara fullt så lojal som man först trott, ger det Plosser skäl för sina ord.

Huruvida han har rätt i sina spådomar är mindre viktigt i sammanhanget, det verkligt intressanta är att resten av världen redan agerar som om det vore verklighet, något som riskerar att förvandla Plossers profetia till den självuppfyllande sorten.

Peter Andersen

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Dystra utsikter för Sveriges ekonomi

EKONOMIKronan fortsätter tappa i värde, inflationen sjunker, arbetslösheten stiger och oron ökar i den svenska ekonomin som helhet. Konjunkturinstitutets senaste rapport den 9 oktober är inget undantag från den senaste tidens allt mer deprimerade ekonomiska prognoser. Även det så kallade inköpschefsindexet ger en bild av industrins vikande tro på framtiden.

Vad händer med räntan?

ANALYSSveriges räntepolitik, tillsammans med tre andra länder, fortsätter att sticka ut genom att hålla kvar vid en negativ styrränta. Riksbankens prognos för en räntehöjning i december i år eller januari nästa år ligger fast, men bankernas chefsekonomer trummar för att det inte skall ske. Konjunkturen ser också ut att vika neråt snabbare än förväntat. Sämre tider och recession lurar i vassen och gör ränteprognosen osäker.

Minusränta på sparkontot – så skjuter bankerna sig själva i foten

EKONOMITidigare har endast banker haft negativ ränta från Riksbanken, men nu flaggar Nordeas storägare Sampo, med dess vd Kari Stadigh i spetsen, för att det kan vara dags att införa minusränta även för privatsparare. Mads Palsvig, före detta investmentbankman, tror att detta kan vara ett sätt att undgå en ekonomisk krasch för bankerna, men det blir dyrköpt.

FN:s fraktsubventioner skapar problem för världshandeln

ANALYSEn viktig faktor för Kinas enorma expansion av sin e-handel till väst har varit att FN:s postunion, UPU, subventionerat Kinas fraktkostnader. Det har gått så långt att ett företag i Kina som skall leverera en produkt till en kund i Sverige eller USA, har lägre fraktkostnader än vad ett företag i respektive land skulle ha för att leverera till samma kund i sitt eget land. Systemet skapar allvarliga problem och USA har beslutat sig för att lämna UPU den 19 oktober i år.

Försökte betala kontant på restaurangen – brottades ner av ordningsvakter och fördes ut i handfängsel

REPORTAGEIngemar Ramell, 52, ville betala sin nota på O’Learys vid Göteborgs central med kontanter. Personalen vägrade ta emot pengarna med hänvisning till att restaurangen är kontantlös, något han inte upplysts om i förväg. Istället tillkal­la­des ordningsvakter som brottade ned Ingemar och satte handfängsel på honom – samtidigt som pengarna låg på bordet.

Skatteverket riktar momsvapnet mot privata vårdgivare – sjukvården krisar

ANALYSDen 1 juli i år ökade privata vårdgivares kostnader för inhyrd personal i ett slag med 25 procent. Ökningen beror på att bemanningstjänster i sjukvården inte längre är undantagna från mervärdesskatt, som de varit tidigare. Offentlig sjukvård kompenseras för den ökade kostnaden, men privata vårdgivare får inte samma ersättning. Det kommer därmed att bli påtagligt svårare att driva privat vårdverksamhet i Sverige. Samtidigt påvisar en OECD-rapport dystra siffror för svensk sjukvård i stort.

Foto: Pixabay

Förslag: Värnskatten avskaffas den 1 januari 2020

Regeringen har idag offentliggjort en promemoria som innehåller ett förslag till att avskaffa den så kallade ”värnskatten”. Förslaget till att avskaffa värnskatten är en del av det så kallade januariavtalet mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna. Tidpunkten som föreslås är den 1 januari 2020.

Kan pensionerna ta slut?

ANALYSPensionssystemet debatteras med jämna mellanrum, och det finns verkligen anledning till att göra det. De flesta medborgarna tycks tro att deras intjänade pensionsrätter är säkrade med någon form av fondering, att de pengar som betalas in via arbetsgivaravgifterna läggs på hög. Det är tyvärr inte en korrekt beskrivning av verkligheten. Huvuddelen av dessa pengar går istället direkt till utbetalningar till dagens pensionärer. Samtidigt skapas en skuld i pensionssystemet till de som arbetar, som växer år efter år.

Gå till arkivet

Send this to a friend