Skip to Content

Federal Reserve Systems huvudkontor i Washington, D.C. Foto: Wiki.
Ekonomi

Bankchef varnar för att FED är en tickande bomb

Charles Plosser, en central figur i den amerikanska centralbanken Federal Reserve (FED), varnar för en kommande finansiell katastrof som en konsekvens av misslyckanden i FED:s nuvarande strategi. Att bara trycka mer och mer dollar kommer inte att fungera i längden, varnar han. Men vad finns det för alternativ?

Publicerad: 29 juli, 2014, 13:04

  • Svenska

Läs även

Charles Plosser, chef för FED i Philadelphia och en tongivande aktör inom USA:s finanssystem.

Charles Plosser, chef för FED i Philadelphia och en tongivande aktör inom USA:s finanssystem.

Charles I. Plosser, chef för bankens Philadelphiadistrikt, varnar för att FED genom ett överdrivet nyttjande av så kallade kvantitativa lättnader kan komma att utlösa en okontrollerbar våg av inflation och ett dramatiskt fall i dollarns värde. Man sitter på en tickande tidsinställd bomb, summerar bland andra nättidningen Marketwatch, som ägs av analysföretaget Dow Jones & Co. Kvantitativa lättnader är den tekniska termen för när centralbanken pumpar in krediter i det finansiella systemet genom att köpa amerikanska statspapper från banker och liknande finansiella aktörer, vilket man gjort sedan man ”köpte ut” de privata bankernas förluster efter finanskrisen 2008.

I ett försök att få fart i den långsammaste amerikanska återhämtningen efter krisen, som är den värsta sedan 1930-talets stora depression, har Federal Reserve skjutit in motsvarande 4 500 miljarder dollar i storbankernas reserver. För närvarande ligger merparten av tillgångarna i tryggt förvar i landets banker, men när pengarna lånas ut till företag och hushåll kommer marknaden översvämmas av billiga krediter, spår Plosser.

Scenariot liknar det som inträffade i Tyskland under eran av hyperinflation. Hur skrämmande det än kan tyckas ur ett amerikanskt perspektiv så kan det lämna betydligt större avtryck i förlängningen. Dollarn innehar den inofficiella titeln som världens reservvaluta. När företagskoncerner och stater byter produkter över gränserna tar man vanligtvis ut betalningen i dollar, vilket skapar en artificiell efterfrågan som gör det möjligt att utöka mängden dollar i cirkulation utan att oroa sig för en depreciering av valutan.

Inflationen exporteras till omvärlden som måste ha tag i dollar för att bedriva internationell handel, i synnerhet världens bank- och energisektorer är beroende av ett konstant flöde för att hålla liv i sin verksamhet. Ett beroende som upprätthålls genom tvingande uppgörelser med arabvärldens största oljeexportörer om att endast sälja olja mot betalning i dollar. Situationen är slående lik ett pyramidspel, där systemet kräver ytterligare tillförsel av mer och mer dollar för att hålla sig på fötter. Upphör flödet riskerar man en finansiell kollaps på kort sikt, men om flödet fortsätter oavbrutet tappar dollarn sin trovärdighet som en pålitlig valuta och på längre sikt förlorar man sin ställning som världens reservvaluta.

Att Plosser numera är orolig för den rådande ordningen är förståeligt, ett kraftigt fall i efterfrågan på dollar skulle slå hårt mot det importberoende landets ekonomi. Kostnaderna för att finansiera statsskulden skulle skjuta i höjden samtidigt som bankerna förlorar sin ställning som monetär mellanhand för internationella transaktioner. Oberoende analyser har visat att levnadsstandarden i USA utan dollarn som reservvaluta skulle sjunka till samma nivåer som den i Mexiko eller Spanien.

I Kina och Ryssland har man under en längre tid arbetat för att ta sig ur sitt beroende av dollardominerade finansiella institutioner. Kritiken har funnits länge men det är först på senare år som utvecklingen tagit en mycket intressant vändning. De båda länderna kom den 21 maj överens om en omfattande gasaffär, där rysk naturgas exporteras till Kina över en period av 30 år.

Betalningen sker i rubel och yuan. Förhandlingar har pågått i ett årtionde och det totala värdet av affären uppskattas till hisnande 400 miljarder dollar. Ryssland förhandlar samtidigt om en liknande uppgörelse med Indien, där betalningen återigen sker utan dollar. Den ryska statliga energijätten Gazprom har meddelat att man vill sälja energi till sina europeiska kunder mot betalning i euro. Iran har meddelat att de kommer att sälja av centralbankens tillgångar i dollar och hålla sina valutareserver i euro. Samtidigt har Kinas regering gjort exklusiva uppgörelser med Tyskland och Bank of England för att öka omfattningen av handeln med yuan, något som sätter Frankfurt och London i den bekväma sitsen som centra för den blomstrande europeiska yuanhandeln.

Analytiker spår att det bara är en tidsfråga innan arabstaterna med Saudiarabien i spetsen kommer nå liknande överenskommelser med kineserna. Renässansen för den inhemska oljeindustrin i USA, till stor del tack vare bergsspräckning (fracking), och Kinas ökande beroende av importerad energi kommer att göra landet till den största importören av saudisk olja, det är därmed snarare en fråga om när, inte om, saudierna och kineserna kommer att kringskära den amerikanska mellanhanden och göra upp direkt sinsemellan. En bedömning som stärks av en långvarig strävan från de båda länderna att stärka sin relation.

Analytiker spår att detta kan förändra verkligheten för den globala handeln och drastiskt förändra styrkeförhållandena i världen. Hur denna nya verklighet kommer se ut finns det olika åsikter om. Kommer euron att axla dollarns roll, eller möjligtvis yuanen? Kan den nya asiatiska valutan altyn, som Ryssland vill skapa, att blanda sig i leken? Eller är det här bara en början på en återgång till guldstandarden? Bör världens länder enas om att skapa en centraliserad världsvaluta, som den kände ekonomen Joseph Stiglitz anser? Eller kommer en öppen marknad bestående av flera konkurrerande nationella valutor vara det system som får överhanden?

När världens folkrikaste nation tillika världens största exportör och guldproducent konspirerar med en av världens största energiproducenter och med världens näst folkrikaste nation för att omdana den monetära ordningen samtidigt som Amerikas europeiska hustru inte visat sig vara fullt så lojal som man först trott, ger det Plosser skäl för sina ord.

Huruvida han har rätt i sina spådomar är mindre viktigt i sammanhanget, det verkligt intressanta är att resten av världen redan agerar som om det vore verklighet, något som riskerar att förvandla Plossers profetia till den självuppfyllande sorten.

Peter Andersen

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

500 miljarder kronor till bankerna för att hjälpa coronadrabbade företag

ANALYSRiksbanken offentliggjorde den 13 mars ett beslut om att tillhandahålla 500 miljarder kronor i lån till bankerna med nollränta. Syftet är att möjliggöra lån till livskraftiga företag som får problem grundade på coronavirusets härjningar. Bankerna måste dock kräva en säkerhet för lånen. Bankerna får en möjlighet att låna ut men det finns en risk att pengarna inte kommer till de som behöver dem bäst, eftersom lånebehovet beror på sämre lönsamhet.

SAS rasar på börsen

EKONOMI

Aktiespararnas Gunnar Ek varnar och tipsar om bra sparande när bankräntan är noll

EKONOMI”Den jävla Vd:n”, sade Gunnar Ek om en tidigare Vd i Sandvik. God företagskultur är avgörande för värdeökning, inget hjälper om internkulturen är usel. Eks mötesturnéer drar åhörare, mötet i Kungälv 30 januari hade ett hundratal intresserade mött upp. Han varnade för Ericsson som i många år missat sina försäljningsmål trots högklassiga produkter.

Vart tar ekonomin vägen 2020?

ANALYSFöretagen ser fortsatt dystert på utvecklingen i sina respektive branscher, vilket även bekräftas av en ökande arbetslöshet – i dag den femte högsta i EU. Vi kan därför räkna med skattehöjningar under 2020, något som 61 kommuner redan aviserat. Det växande skuldberget är fortsatt ett orosmoln, vilket kan bromsa ekonomin nu när bankerna håller på att höja sina utlåningsräntor. Finansmarknaden är smått euforisk efter storvinster förra året, men även här spås en nedgång under 2020.

Konjunkturinstitutet: Konjunkturbarometern fortsätter att peka neråt

EKONOMIKonjunkturinstitutets månatliga uppföljning av det svenska konjunkturläget har varit en dyster läsning under det senaste halvåret. Indikationerna har pekat neråt sedan i våras, med risk för en krympande ekonomi. Den så kallade konfidensindikatorn ger en uppfattning om hur olika aktörer ser på framtiden. Värdet ligger under 100 i novembermätningen, vilket ses som ett tecken på en fortsatt försämring av konjunkturen.

Konjunkturinstitutet: Regeringens miljöekonomiska politik håller inte

I en rapport som släpptes den 11 december i år visar Konjunkturinstitutet att regeringen inte når sina miljöekonomiska mål. Flera centrala så kallade miljöåtgärder får svidande kritik från Konjunkturinstitutet. Det gäller såväl flygskatten som tvångsinblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel och bonus/malus-systemet för beskattning av nya bilar.

Riksbanken fattade idag beslut om att överge den skakiga negativa räntepolitiken

Vid en presskonferens idag meddelade Riksbankens chef, Stefan Ingves, att direktionen beslutat att höja räntan med 0,25 procent till 0,0 procent. Beslutet, som träder i kraft den 8 januari 2020, var väntat, efter en lång period med aviseringar om att minsuräntan skulle komma att överges i slutet av 2019. Beslutet var dock inte enhälligt.

Svenskt Näringsliv varnar för brist på investeringskapital i tillverkningsindustrin

EKONOMISvenskt Näringsliv släppte den 11 november en rapport om tillgången på riskvilligt kapital för tillverkningsindustrin. Där pekar man på stora och växande problem för industrin att låna pengar till annat än fastigheter och menar att det innebär en stor risk för den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige. Bankerna har helt enkelt inte det egna kapital som krävs för att man skall kunna låna ut pengar om det inte finns en fastighet som säkerhet, enligt rapporten.

Gå till arkivet

Send this to a friend