Bankchef varnar för att FED är en tickande bomb

Charles Plosser, en central figur i den amerikanska centralbanken Federal Reserve (FED), varnar för en kommande finansiell katastrof som en konsekvens av misslyckanden i FED:s nuvarande strategi. Att bara trycka mer och mer dollar kommer inte att fungera i längden, varnar han. Men vad finns det för alternativ?
Charles Plosser, chef för FED i Philadelphia och en tongivande aktör inom USA:s finanssystem.
Charles Plosser, chef för FED i Philadelphia och en tongivande aktör inom USA:s finanssystem.

Charles I. Plosser, chef för bankens Philadelphiadistrikt, varnar för att FED genom ett överdrivet nyttjande av så kallade kvantitativa lättnader kan komma att utlösa en okontrollerbar våg av inflation och ett dramatiskt fall i dollarns värde. Man sitter på en tickande tidsinställd bomb, summerar bland andra nättidningen Marketwatch, som ägs av analysföretaget Dow Jones & Co. Kvantitativa lättnader är den tekniska termen för när centralbanken pumpar in krediter i det finansiella systemet genom att köpa amerikanska statspapper från banker och liknande finansiella aktörer, vilket man gjort sedan man ”köpte ut” de privata bankernas förluster efter finanskrisen 2008.

I ett försök att få fart i den långsammaste amerikanska återhämtningen efter krisen, som är den värsta sedan 1930-talets stora depression, har Federal Reserve skjutit in motsvarande 4 500 miljarder dollar i storbankernas reserver. För närvarande ligger merparten av tillgångarna i tryggt förvar i landets banker, men när pengarna lånas ut till företag och hushåll kommer marknaden översvämmas av billiga krediter, spår Plosser.

Scenariot liknar det som inträffade i Tyskland under eran av hyperinflation. Hur skrämmande det än kan tyckas ur ett amerikanskt perspektiv så kan det lämna betydligt större avtryck i förlängningen. Dollarn innehar den inofficiella titeln som världens reservvaluta. När företagskoncerner och stater byter produkter över gränserna tar man vanligtvis ut betalningen i dollar, vilket skapar en artificiell efterfrågan som gör det möjligt att utöka mängden dollar i cirkulation utan att oroa sig för en depreciering av valutan.

Inflationen exporteras till omvärlden som måste ha tag i dollar för att bedriva internationell handel, i synnerhet världens bank- och energisektorer är beroende av ett konstant flöde för att hålla liv i sin verksamhet. Ett beroende som upprätthålls genom tvingande uppgörelser med arabvärldens största oljeexportörer om att endast sälja olja mot betalning i dollar. Situationen är slående lik ett pyramidspel, där systemet kräver ytterligare tillförsel av mer och mer dollar för att hålla sig på fötter. Upphör flödet riskerar man en finansiell kollaps på kort sikt, men om flödet fortsätter oavbrutet tappar dollarn sin trovärdighet som en pålitlig valuta och på längre sikt förlorar man sin ställning som världens reservvaluta.

Att Plosser numera är orolig för den rådande ordningen är förståeligt, ett kraftigt fall i efterfrågan på dollar skulle slå hårt mot det importberoende landets ekonomi. Kostnaderna för att finansiera statsskulden skulle skjuta i höjden samtidigt som bankerna förlorar sin ställning som monetär mellanhand för internationella transaktioner. Oberoende analyser har visat att levnadsstandarden i USA utan dollarn som reservvaluta skulle sjunka till samma nivåer som den i Mexiko eller Spanien.

I Kina och Ryssland har man under en längre tid arbetat för att ta sig ur sitt beroende av dollardominerade finansiella institutioner. Kritiken har funnits länge men det är först på senare år som utvecklingen tagit en mycket intressant vändning. De båda länderna kom den 21 maj överens om en omfattande gasaffär, där rysk naturgas exporteras till Kina över en period av 30 år.

Betalningen sker i rubel och yuan. Förhandlingar har pågått i ett årtionde och det totala värdet av affären uppskattas till hisnande 400 miljarder dollar. Ryssland förhandlar samtidigt om en liknande uppgörelse med Indien, där betalningen återigen sker utan dollar. Den ryska statliga energijätten Gazprom har meddelat att man vill sälja energi till sina europeiska kunder mot betalning i euro. Iran har meddelat att de kommer att sälja av centralbankens tillgångar i dollar och hålla sina valutareserver i euro. Samtidigt har Kinas regering gjort exklusiva uppgörelser med Tyskland och Bank of England för att öka omfattningen av handeln med yuan, något som sätter Frankfurt och London i den bekväma sitsen som centra för den blomstrande europeiska yuanhandeln.

Analytiker spår att det bara är en tidsfråga innan arabstaterna med Saudiarabien i spetsen kommer nå liknande överenskommelser med kineserna. Renässansen för den inhemska oljeindustrin i USA, till stor del tack vare bergsspräckning (fracking), och Kinas ökande beroende av importerad energi kommer att göra landet till den största importören av saudisk olja, det är därmed snarare en fråga om när, inte om, saudierna och kineserna kommer att kringskära den amerikanska mellanhanden och göra upp direkt sinsemellan. En bedömning som stärks av en långvarig strävan från de båda länderna att stärka sin relation.

Analytiker spår att detta kan förändra verkligheten för den globala handeln och drastiskt förändra styrkeförhållandena i världen. Hur denna nya verklighet kommer se ut finns det olika åsikter om. Kommer euron att axla dollarns roll, eller möjligtvis yuanen? Kan den nya asiatiska valutan altyn, som Ryssland vill skapa, att blanda sig i leken? Eller är det här bara en början på en återgång till guldstandarden? Bör världens länder enas om att skapa en centraliserad världsvaluta, som den kände ekonomen Joseph Stiglitz anser? Eller kommer en öppen marknad bestående av flera konkurrerande nationella valutor vara det system som får överhanden?

När världens folkrikaste nation tillika världens största exportör och guldproducent konspirerar med en av världens största energiproducenter och med världens näst folkrikaste nation för att omdana den monetära ordningen samtidigt som Amerikas europeiska hustru inte visat sig vara fullt så lojal som man först trott, ger det Plosser skäl för sina ord.

Huruvida han har rätt i sina spådomar är mindre viktigt i sammanhanget, det verkligt intressanta är att resten av världen redan agerar som om det vore verklighet, något som riskerar att förvandla Plossers profetia till den självuppfyllande sorten.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Fyra dagar som skakade Frankrike

Fyra dagar som skakade Frankrike

🟠 UTRIKES På fyra dagar, från måndag till torsdag, har det kaos som utlöstes av Rassemblement Nationals (RN) seger i valet till Europaparlamentet förändrat den politiska situationen i Frankrike i grunden. Högern vädrade först morgonluft, men har nu drabbats av interna slitningar. Samtidigt verkar vänstern anstränga sig för att komma över sina meningsskiljaktigheter och bilda en bräcklig allians.

Läs även:

Inflationen, räntan och den ekonomiska utvecklingen – en snårig historia

Inflationen, räntan och den ekonomiska utvecklingen – en snårig historia

🟠 EKONOMI De ekonomiska förutsättningarna drar åt olika håll, när Riksbanken efter två år började sänka räntenivån igen vid sitt penningpolitiska möte den 7 maj. Pressen på Riksbanken att sänka räntan var stor från de stora bankerna och finansiella instituten, när marknaden för nya lån börjat svikta påtagligt både för hushållen och inom företagssektorn. De mest påstridiga krafterna ville att Riksbanken skulle avisera upp till sex eller åtta räntesänkningar redan i år, för att komma ner till styrräntans målnivå, 2 procent.

Priset för brottslighet mot företagen: 98 miljarder kronor per år

Priset för brottslighet mot företagen: 98 miljarder kronor per år

🟠 EKONOMI Företagens organisationer med Svenskt Näringsliv i spetsen pekar ut brottsligheten mot företag som ett hot mot den fria företagsamheten. I flera rapporter under det senaste året har såväl Svenskt Näringsliv som organisationerna Företagarna och Småföretagarna presenterat rapporter som pekar på de enorma kostnader som brottsligheten mot företag kostar. Man presenterar data som visar att företagare överväger att helt lägga ner sina företag eller att flytta hela eller delar av verksamheten till annan ort. Kriminaliteten äter sig in i företagandet på många olika sätt och riskerar att hota den svenska företagsamheten.

Regeringens ekonomiska vårproposition – med sikte på reformer

Regeringens ekonomiska vårproposition – med sikte på reformer

🟠 EKONOMI SCB har presenterat en fortsatt nedgång i inflationen för mars och Riksbanken öppnar för räntesänkningar under första halvåret 2024. Kraven på sänkt styrränta från de ekonomiska opinionsbildarna har blivit allt mer pådrivande. Samtidigt fortsätter BNP att sjunka och arbetslösheten att vara ett orosmoln, även om de flesta verkar titta bort från den problematiken just nu. I denna kontext lade finansministern den 15 april fram regeringens ekonomiska vårproposition. En budget som riktas in på fortsatt inflationsbekämpning och att öka incitamenten för arbete, men också en strategi för tillväxt och åtgärder mot den kriminella expansionen.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Boeings Starliner har äntligen skjutit upp en NASA-besättning i rymden

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Efter sju svåra års försening, och efter två misslyckade försök förra månaden, har det problemtyngda Boeing äntligen skickat två astronauter till rymden på ett uppdrag för NASA i sin rymdfarkost Starliner. Men företaget har fortfarande en lång väg att gå. Samtidigt går Elon Musks SpaceX från klarhet till klarhet och har nyligen gjort ett lyckat försök med sin Starship.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.