Skip to Content

Stefan Ingves, chef för Sveriges Riksbank, meddelar på pressmötet den 19 december att reporäntan höjs från -0,5 procent till -0,25 procent. Stillbild: Riksbanken
EKONOMI

Bankerna slår mynt av Riksbankens räntehöjning

PappersupplaganNya Tider v. 01-02

Som väntat beslutade Riksbanken att höja styrräntan med 0,25 procent vid det penningpolitiska mötet den 19 december. Effekterna av det visar sig i viss mån redan, trots att höjningen träder ikraft först den 9 januari 2019.

Publicerad: 9 januari, 2019, 17:52

  • Svenska

Läs även

En snabb genomgång av bolåneinstitut och bankers räntenivåer den 27 och 28 december visar att bankerna agerat snabbt för att slå mynt av Riksbankens höjning av reporäntan. Man kan konstatera att de allra flesta bolåneinstitut nu passat på att höja bolåneräntorna rejält, framför allt de rörliga, trots att Riksbankens höjning inte genomförs förrän den 9 januari. I de flesta fall har man dessutom höjt dubbelt upp mot reporäntehöjningen.

Höjningen av reporäntan var väntad och har varit en snackis under lång tid. Riksbanksdirektionen flaggade för att en höjning skulle komma i slutet av 2018 redan för något år sedan och under de senaste penningpolitiska mötena har till exempel direktionsledamoten Henry Ohlsson förespråkat en tidigare höjning, vilket han reserverat sig för. Det är en tydlig markering av en avvikande uppfattning. Riksbanksledningens majoritet har dock hållit emot för att försäkra sig om att inflationsnivån på runt 2 procent i årstakt skulle ligga hyfsat stabil innan en höjning kunde ske.

Trots en viss avmattning i konjunkturen de senaste månaderna och fler signaler om att ekonomin börjar bromsa in, gjorde direktionen nu bedömningen att tillfället för att höja räntan var kommen.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Olle Felten

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Euron sänkte den ekonomiska utvecklingen i euroområdet

EKONOMII en ny rapport från oberoende forskning visas hur införandet av euron har bidragit till en sämre välståndsutveckling i huvuddelen av de åtta undersökta länderna. Bara Tyskland och Nederländerna har en påtagligt positiv effekt av euron. Italien har dragit den största nitlotten, med en BNP-förlust på mer än 4 300 miljarder euro sedan landet införde euro som valuta, 1999.

EU-kommissionen kritiserar Italien, men hälften av medlemsländerna klarar inte kraven

ANALYSDen senaste tiden har EU-kommissionen och EU:s finansministrar hotat Italien med höga böter, för att man budgeterar för ett fortsatt budgetunderskott. Av retoriken att döma skulle man kunna tro att det bara är Italien som är illa ute. När man tittar i EU:s egna rapporter kan man konstatera att inte mindre än 14 EU-länder, alltså hälften, bröt mot budgetreglerna. Euroländerna hade i genomsnitt större statsskulder än de EU-länder som står utanför euro-samarbetet.

”Endast amerikaner tjänar på det kontantlösa samhället”

Ännu ligger Tyskland bland de länder som har högst andel kontantbetalningar, men en förändring sker raskt. Norbert Häring på tyska Handelsblatt varnar dock för att det är USA som styr och deras plan är att dominera världens penningomsats.

Sveriges handel med EU-länderna går med förlust

ANALYSSvensk handel bygger vår välfärd. Men hur står det egentligen till med våra affärer gentemot omvärlden? Och hur har det gått med den så upphaussade idén om att EU skulle göra oss rika och stärka välfärden? Det visar sig att den fria rörligheten gjort att Sveriges handel hamnat i en djup kris. Från en starkt positiv handelsbalans dras Sverige nu med underskott.

Statens budget för 2019 – fortsatt socialdemokratisk politik

EKONOMIÖvergångsregeringen lämnade den 15 november sitt förslag till statsbudget till Riksdagen. Enligt finansminister Magdalena Andersson saknar den partipolitisk inriktning, men eftersom den bygger på 2018 års budget är det bara en fortsättning på den förra regeringens politik. Regeringen säger visserligen att den justerats efter kontakt med alla utom SD, men det återstår att se om den verkligen har stöd i Riksdagen.

Norrmän köper fastigheter i Sverige

Utländska investerare köper upp svenska hyresfastigheter med säkra intäkter eftersom kommunen måste se till att invandrare och andra får bostäder. Men uppköpen sker även i övriga segment.

Nytt Mälartåg premiärvisades i Stockholm

TÅGFör Mälartågs räkning har vagnbolaget Transitio köpt 33 stycken 4-vagnars dubbeldäckade elektriska motorvagnståg av typen DOSTO från schweiziska Stadler. Även Upplands lokaltrafik kommer att skaffa åtta stycken DOSTO. Nu har det första fordonet visats för allmänheten i Stockholm.

Nationella planen: 700 miljarder till infrastruktur

INFRASTRUKTURNy nationell plan lyfter upp sträckan Göteborg – Borås och Göteborgs Hamn lovas höjd kapacitet. IKEA och Volvo drar en lättnadens suck när Sydostlänken äntligen byggs. Detta är bara några av de projekt som regeringen har avsatt totalt 700 miljarder kronor för i den nationella planen för infrastruktur de kommande elva åren.

Gå till arkivet