Skip to Content

Stefan Ingves, chef för Sveriges Riksbank, meddelar på pressmötet den 19 december att reporäntan höjs från -0,5 procent till -0,25 procent. Stillbild: Riksbanken
EKONOMI

Bankerna slår mynt av Riksbankens räntehöjning

PappersupplaganNya Tider v. 01-02

Som väntat beslutade Riksbanken att höja styrräntan med 0,25 procent vid det penningpolitiska mötet den 19 december. Effekterna av det visar sig i viss mån redan, trots att höjningen träder ikraft först den 9 januari 2019.

Publicerad: 9 januari, 2019, 17:52

  • Svenska

Läs även

En snabb genomgång av bolåneinstitut och bankers räntenivåer den 27 och 28 december visar att bankerna agerat snabbt för att slå mynt av Riksbankens höjning av reporäntan. Man kan konstatera att de allra flesta bolåneinstitut nu passat på att höja bolåneräntorna rejält, framför allt de rörliga, trots att Riksbankens höjning inte genomförs förrän den 9 januari. I de flesta fall har man dessutom höjt dubbelt upp mot reporäntehöjningen.

Höjningen av reporäntan var väntad och har varit en snackis under lång tid. Riksbanksdirektionen flaggade för att en höjning skulle komma i slutet av 2018 redan för något år sedan och under de senaste penningpolitiska mötena har till exempel direktionsledamoten Henry Ohlsson förespråkat en tidigare höjning, vilket han reserverat sig för. Det är en tydlig markering av en avvikande uppfattning. Riksbanksledningens majoritet har dock hållit emot för att försäkra sig om att inflationsnivån på runt 2 procent i årstakt skulle ligga hyfsat stabil innan en höjning kunde ske.

Trots en viss avmattning i konjunkturen de senaste månaderna och fler signaler om att ekonomin börjar bromsa in, gjorde direktionen nu bedömningen att tillfället för att höja räntan var kommen.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Olle Felten

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Bergeloo

    lägg ner riksbanken och Ingves

500 miljarder kronor till bankerna för att hjälpa coronadrabbade företag

ANALYSRiksbanken offentliggjorde den 13 mars ett beslut om att tillhandahålla 500 miljarder kronor i lån till bankerna med nollränta. Syftet är att möjliggöra lån till livskraftiga företag som får problem grundade på coronavirusets härjningar. Bankerna måste dock kräva en säkerhet för lånen. Bankerna får en möjlighet att låna ut men det finns en risk att pengarna inte kommer till de som behöver dem bäst, eftersom lånebehovet beror på sämre lönsamhet.

SAS rasar på börsen

EKONOMI

Aktiespararnas Gunnar Ek varnar och tipsar om bra sparande när bankräntan är noll

EKONOMI”Den jävla Vd:n”, sade Gunnar Ek om en tidigare Vd i Sandvik. God företagskultur är avgörande för värdeökning, inget hjälper om internkulturen är usel. Eks mötesturnéer drar åhörare, mötet i Kungälv 30 januari hade ett hundratal intresserade mött upp. Han varnade för Ericsson som i många år missat sina försäljningsmål trots högklassiga produkter.

Vart tar ekonomin vägen 2020?

ANALYSFöretagen ser fortsatt dystert på utvecklingen i sina respektive branscher, vilket även bekräftas av en ökande arbetslöshet – i dag den femte högsta i EU. Vi kan därför räkna med skattehöjningar under 2020, något som 61 kommuner redan aviserat. Det växande skuldberget är fortsatt ett orosmoln, vilket kan bromsa ekonomin nu när bankerna håller på att höja sina utlåningsräntor. Finansmarknaden är smått euforisk efter storvinster förra året, men även här spås en nedgång under 2020.

Konjunkturinstitutet: Konjunkturbarometern fortsätter att peka neråt

EKONOMIKonjunkturinstitutets månatliga uppföljning av det svenska konjunkturläget har varit en dyster läsning under det senaste halvåret. Indikationerna har pekat neråt sedan i våras, med risk för en krympande ekonomi. Den så kallade konfidensindikatorn ger en uppfattning om hur olika aktörer ser på framtiden. Värdet ligger under 100 i novembermätningen, vilket ses som ett tecken på en fortsatt försämring av konjunkturen.

Konjunkturinstitutet: Regeringens miljöekonomiska politik håller inte

I en rapport som släpptes den 11 december i år visar Konjunkturinstitutet att regeringen inte når sina miljöekonomiska mål. Flera centrala så kallade miljöåtgärder får svidande kritik från Konjunkturinstitutet. Det gäller såväl flygskatten som tvångsinblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel och bonus/malus-systemet för beskattning av nya bilar.

Riksbanken fattade idag beslut om att överge den skakiga negativa räntepolitiken

Vid en presskonferens idag meddelade Riksbankens chef, Stefan Ingves, att direktionen beslutat att höja räntan med 0,25 procent till 0,0 procent. Beslutet, som träder i kraft den 8 januari 2020, var väntat, efter en lång period med aviseringar om att minsuräntan skulle komma att överges i slutet av 2019. Beslutet var dock inte enhälligt.

Svenskt Näringsliv varnar för brist på investeringskapital i tillverkningsindustrin

EKONOMISvenskt Näringsliv släppte den 11 november en rapport om tillgången på riskvilligt kapital för tillverkningsindustrin. Där pekar man på stora och växande problem för industrin att låna pengar till annat än fastigheter och menar att det innebär en stor risk för den framtida ekonomiska utvecklingen i Sverige. Bankerna har helt enkelt inte det egna kapital som krävs för att man skall kunna låna ut pengar om det inte finns en fastighet som säkerhet, enligt rapporten.

Gå till arkivet

Send this to a friend