Risken för en allvarlig finanskris i Sverige, Europa och världen ökar snabbt i corona­krisens spår. Konkurserna och arbetslösheten ökar snabbt och många åtgärder leder till ökad skuldsättning. Bilden visar en skulptur på Wall Street i New York som symboliserar marknadstillväxt. Foto: Flickr

Bankernas vidlyftiga utlåning kan sätta igång finanskrisen

Rädslan för en bankkris blir allt tydligare genom de åtgärder som vidtas, både nationellt och internationellt. Många varnar för en ny finanskris och en snabb recession till följd av de effekter som coronapandemin orsakar. I Sverige har huvuddelen av de resurser som satsats i krisbekämpningen använts för att ge banker och finansiella företag stöd för att kunna fortsätta låna ut pengar. EU minskar kraven på bankernas kapitalbuffertar och bidrar till ökade risker.

Alla finanskrisers moder

Att vi går mot en ny finanskris, oavsett coronaviruset, har varit en ”snackis” i finansvärlden under lång tid och de flesta verkar anse att vi är på väg dit. Det har skrivits spaltkilometer om det lite överallt de senaste åren. Att coronaviruset påverkar världsekonomin, enskilda länders, företags och enskildas ekonomi är också en uppenbar effekt.

En av etablissemangets frispråkiga ekonomer, Nouriel Roubini även kal­lad ”Dr Doom” som är professor i ekonomi och tidigare rådgivare till Clintonadministrationen, menar på den globalistiska portalen ”Project Syndicate” att ”Om inte pandemin stoppas, kommer ekonomier och marknader runt om i världen att fortsätta i fritt fall. Men även om pandemin kan kontrolleras, mer eller mindre, kommer troligen inte den totala tillväxten ändå att ta fart under 2020. /…/ Så ekonomier kommer att dras ner igen och marknaderna kommer att krascha igen”. Han säger också: ”Risken för en ny stor finanskris ökar, alla finanskrisers moder”.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Olle.Felten@nyatider.nu

Relaterat

Bidragstagare mordhotade politiker och utförde attentat

Bidragstagare mordhotade politiker och utförde attentat

🟠 ”Vill inte jobba, fatta det!” Två kroniska bidragstagare i Landskrona döms för ett stort antal fall av olaga hot och skadegörelse. Hoten och attackerna har riktats mot kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandbergs (L), kommunalrådet Stefan Olsson (SD), Arbetsförmedlingen och kommunens förvaltning. Motivet bakom dödshoten och attackerna har varit att de två bidragstagarna vägrat att arbeta. Nya Tider har granskat förundersökningen och kan nu visa samtliga hotbrev. ”Kommer snart placera 4 kilo dynamit och blåsa bort hela er entre om ni inte låter mej gå hemma på bidrag. Vill inte jobba, fatta det!”, står det i hotbrevet till Arbetsförmedlingen. Det som föranlett vreden var att bidragstagarna tvingades utföra fas 3-jobb.

Ej redaktionellt material

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tänk på att du är juridiskt
ansvarig för dina kommentarer

Läs även:

Ökad elförbrukning, obalanser och risk för avveckling av kärnkraften trycker upp elpriset

🟠  Regeringen har under det senaste året satsat hårt på ett antal olika projekt som går ut på att öka elektrifieringen av allt från transporter till tunga industriella processer. Samtidigt inleds en storskalig satsning på elektrifiering av både gods- och persontransporter på väg. Expansionen av energislukande datorhallar kräver också enorma mängder el. Bara dessa tre sektorer kräver tillsammans tillskott på el motsvarande cirka 70-80 procent av nuvarande elkonsumtion i Sverige fram till 2030. Samtidigt agerar regeringen för att snabbavveckla kärnkraften, cirka 30 procent av Sveriges elproduktion.

Regeringens inriktning för statens budget för året 2022: Ett kraftigt underskott

🟠 Finansminister Magdalena Andersson presenterade regeringens inriktning för statsbudgeten för 2022 på en pressträff den 26 augusti. Regeringens budget­förslag bygger på en hoppfull prognos om den ekonomiska utvecklingen, som i sin tur bygger på Konjunkturinstitutets (KI) beräkningar. För 2022 har KI beräknat reformutrymmet till cirka 40 miljarder kronor, men att det mesta går åt till att upprätthålla nuvarande organisation och kvalitetsnivå. Det slutliga budgetförslaget läggs fram den 20 september för riksdagen.

Ny riskskatt för banker – pengarna ska dock inte fonderas utan användas till försvaret

🟠 Regeringen har utarbetat ett förslag till en särskild skatt på större banker och finansiella företag. Skatten beräknas inbringa cirka 5 miljarder kronor 2022 och därefter 6 miljarder kronor per år. Trots syftet med skatten, att stärka statens möjligheter att hantera en framtida ekonomisk kris, föreslås skatteinbetalningarna gå direkt in i statsbudgeten. Regeringen vill använda dem för att finansiera ökade försvarsanslag. Många tunga remissinstanser är kritiska mot att pengarna inte fonderas och att underlaget till förslaget är undermåligt.

COOP under hackerattack – bristande betalningsinfrastruktur hotar livsmedelsförsäljning

COOP under hackerattack – bristande betalningsinfrastruktur hotar livsmedelsförsäljning

🟠 COOP fick på eftermiddagen den 6 juli igång sitt kassasystem, som legat nere sedan helgen. Hundratals köpmarknader, men även bensinstationer och andra butiker har hållit stängt sedan det amerikanska betalningsföretaget Kaseya, som i Sverige används av Vismas kassasystem, drabbades av en hackerattack. Nya Tider har talat med experter som resonerar kring IT-säkerhet och alternativ som kontanter.

Riksrevisionen riktar återkommande kritik mot allvarliga brister i statsförvaltningen

Riksrevisionen riktar återkommande kritik mot allvarliga brister i statsförvaltningen

🟠 I sin årliga granskning av statsförvaltningens effektivitet återkommer påpekanden om allvarliga brister i hur de statliga myndigheterna styrs, bristande kontroll och stora brister i beslutsunderlag. Årets effektivitetsgranskning, som avser år 2020 och offentliggjordes den 4 juni, är inget undantag. Även i den ekonomiska revisionen riktas skarp kritik mot både regeringen och flera myndigheter, även i år avseende brister i styrning, uppföljning och kontroll.

Nyhetsdygnet

Runmästarens hemliga regler och dolda budskap

🟠 Runböcker finns det många av, men i Runkalendern tar Magnus Stenlund ett nytt grepp om det fornnordiska alfabetet. Han driver tesen att en runmästare redan på bronsåldern var i kontakt med Medelhavscivilisationerna, kanske de Joniska öarna, och med stor noggrannhet och enligt förutbestämda regler skapade dessa runor. De är långt mer än skrivtecken, utan berättar också mycket om de gudar och andra väsen som de symboliserar, ordnade i en vacker symmetri som på ett schackbräde.

Underhållande om Leninbesatt hotellägare

🟠 Kapitalister som hyllar Lenin? Ja, i Sverige finns en hotellägare som gjort sig känd för att vara ett stort fan av Lenin, som instiftade Leninpriset och som ekonomiskt stöttat Jan Myrdalsällskapet – Lasse Diding. Journalisten Per Nygren har skrivit underhållande om Diding och hittar många bisarra detaljer, men enligt Nya Tiders recensent missar Nygren, trots ett gediget grävande arbete, viktiga frågor som hade gjort boken mer relevant för allmänheten.

Östersjöns guld, Bärnsten

🟠 När du håller en bit bärnsten i din hand, tänk då på att den har färdats oförstörd flera miljoner år genom tiden. Det är fantastiskt. När du håller den mot ljuset och ser lite mossa inuti, då har den mossan fastnat i kådan som stelnat och blivit till en mycket älskad smyckesten. Nu ska vi lära känna bärnstenen, eller Östersjöns guld som den också kal­las.

”Spermageddon”: Kommer västvärldens människor att kunna fortplanta sig år 2050? – Hormonstörande ämnen pekas ut som ansvariga för drastisk nedgång i spermie- och äggkvalitet

🟠 För några år sedan kom en chockerande rapport om att spermiekvaliteten hos västerländska män sjunkit med nästan 60 procent mellan 1973 och 2011. Även testosteronnivåerna har visat sig vara minskande. Nu har forskaren bakom studien, doktor Shanna Swan, gett ut en bok om orsakerna, och pekar ut de hormonstörande ämnen som finns i allas vår vardag. Medan den uppmärksammats av internationella medier är det helt tyst om den i Sverige.

Nils Bejerot

🟠 Han startade kriget mot knarket. I år skulle psykiatern och forskaren Nils Bejerot ha fyllt 100 år. Han grundade Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och kom att bli känd som den ”svenska narkotikapolitikens fader”. Hans nolltolerans mot narkotika på 1960-talet väckte dock vänsterns vrede och media vände honom ryggen.

Aroniabär och fläderbär

🟠 Än är det inte för sent att plocka bär. Två riktigt nyttiga bär hittar vi i våra trädgårdar nu. Aroniabär är en uppstickare som visat sig vara ett riktigt superbär. Fläderbär har använts som en gammal och beprövad förkylningskur i århundraden, och har även visat sig vara behjälplig i att förebygga eller lindra influensa.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

123 037 97 35

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2021 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.